En dag i början av året stegade en driftig, nyfiken och i högsta grad enkel man in på Aktiespararnas kontor i Stockholm och presenterade sig för receptionisten:
– Hej, jag vill bli medlem!
Sådant händer inte varje dag; ofta får man kämpa lite för att övertyga folk om att de ska betala avgiften och sätta till en del av sin tid i vår föreningsavsocialiserade värld. Men Christopher Ödmann visste vad han ville:
– Aktier är en jätterolig hobby. För att hålla på med det kan man dock behöva sätta på sig starka glasögon. Men det är också väldigt lärorikt för det jag ska göra i höst.
I september intar Christopher Ödmann nämligen Riksdagen – igen, då han kommer att tjänstgöra för Miljöpartiets Per Bolund. Tidi-gare har han varit ersättare för språkröret Maria Wetterstrand och Mehmet Kaplan, när de i olika omgångar -varit tjänstlediga. Stockholmare kan känna igen honom som tidigare gruppledare för Miljöpartiet i stadsfullmäktige, där han satt i tolv år.
När Aktiespararen träffar Ödmann ägnar han sommarvärmen åt att ”tänka politiskt” och grunna på motioner till höstens riksdagsarbete.
– Jag räknar med att till allmänna motionstiden ha lämnat in 12–13 egna och 5–6 gruppmotioner, liksom jag gjorde i fjol, säger han.
Det är en fördel om motionerna har koppling till kommande utskottsarbete. Själv gissar han att han hamnar i Civil- eller Finansutskottet.
– Jag gillar konsumentfrågor, där privatekonomi kommer in. Förra året skrev jag en motion om vikten av att stärka de privatekonomiska frågorna i skolorna. Jag vill fortsätta på den linjen. Ett stort problem i dag är att många förköper sig. Det är så lätt att klicka ”ja” och så åker man dit, vilket händer många unga. Därför är det viktigt att bland annat skolorna gör sitt bästa för att ge kunskap om hur ungdomarna kan få sin ekonomi att gå ihop.
Ödmann berättar att han kan komma att ta upp mer på konsumentekonomiområdet framöver, som frågor om köpmissbruk men även om finansiell information:
– Informationen från olika bolag är bra, medan fondernas ofta är direkt usel. Det kan vara oerhört svårt att få information om hur olika fonder investerar. Jag tror att många människor vill få veta mer om hur deras pengar används. Eventuellt måste man lagstifta mer där.
Flera gånger per år gör Christopher Ödmann sin röst hörd på bolagsstämmor. På Ericssons stämma i våras fick han applåder för kritiska frågor om styrelseledamöters mångsyssleri. Han ifrågasatte hur valberedningen kunde föreslå personer som redan sitter i tio andra styrelser:
– Jag sade att jag var orolig för hur de skulle sköta mina aktier. Jag räknade ut att de föreslagna inte skulle kunna ägna mer än en timme om dagen åt mitt bolag. Nu finns också problemet med att de som sitter i valberedningarna också sitter med i många andra valberedningar. Så de har själva kanske inte tid att tänka ut andra än de gamla vanliga namnen ...
På SEB:s årsstämma i fjol yrkade han på att Marcus Wallenberg inte skulle få dubblerat arvode jämfört med sin kusin när han tog över som ordförande. Förslaget röstades ned:
– Jag tror att folk är fartblinda när det gäller ersättningarna i näringslivet, säger Christopher Ödmann. Man kan jämföra med stadsdelsnämnderna i Stockholm, där folk också beslutar om miljarder i anslag men bara får bråkdelen i ersättning.
– Min första stämma var SCA. Där var det gubbigt, och ett djupare miljötänkande saknades. Ledningen var positiv till förnyelsebar energi men visade ingen medvetenhet om behovet av att avveckla kol- och kärnkraft eller att satsa på energieffektivitet. Gröna frågor för jag gärna fram på stämmorna framöver, liksom frågor om etik och jämställdhet.
Christopher Ödmann har positiv erfarenhet av aktieägande. Själv gjorde han ett litet klipp i Gambro, som han 2003 köpte mot bankens råd. Han föredrar aktier framför fonder som investering.
– Jag tycker att folk ska försöka gå på stämmor och ställa frågor. I 99 fall av 100 får de bra svar. Att gå på stämma är också ett bra sätt att få information om ett bolag. Årsredovisningen kan ofta framstå som lite torr och tråkig, slutar han.
Kort om Christopher Ödmann
Ålder: 48 år
Bostad: Stockholms innerstad
Familj: Sambo och två bonusbarn
Sysselsättning: Riksdagsman för Miljöpartiet (ersättare)
Intressen: Simning och slalom, Östersjöfrågor och Baltikum