Sedan Aktiespararna blev en etablerad organisation på 1970-talet har medlemsutvecklingen i stort sett gått i nära samklang med utvecklingen i aktieindex. Stigande aktieindex har inneburit fler medlemmar, sjunkande index har medfört en svagare medlemsutveckling.
Men sambandet bröts 2003, när aktiekurserna vände uppåt igen sedan effekterna av IT-bubblans bristning hade värkt ut. I stället för att följa börsutvecklingen fortsatte Aktiespararnas medlemskader att minska. I juli 2007, vid den senaste indextoppen, hade 47 procent av medlemmarna, räknat från toppnoter-ingen i november 2000 på 142 792 personer, försvunnit – trots en under mer än fyra år stark aktiemarknad, och förbundet redovisade då 75 354 medlemmar.
Då vände börsens utveckling – och även Aktiespararnas! Börsen föll, men antalet medlemmar i Aktiespararna ökade. Förvisso är ökningen blygsam, men det är ändå ett plus på 0,7 procent under 14 månader, en avkastning som de flesta på börsen med glädje hade tagit emot under det senaste året. Vad har hänt?
– Jag tror att det är en kombination av fyra saker, säger Elisabeth Tandan, Aktiespararnas VD.
- Vi har fått nya medlemmar bland grupper av människor vi tidigare inte nått, mycket tack vare den offensiva värvningssatsning på nya målgrupper vi påbörjade förra hösten.
- Färre än normalt i svaga börstider har lämnat oss.
- Allt fler inser vikten av att ha kunskap om aktie- och fondsparande även när börsen viker, ett kunnande som vi med våra utbildningar sprider.
- Många tycker att Aktiespararna är viktigare än någonsin tidigare och att förbundet behövs som ett bra stöd i tunga näringslivsfrågor.
Elisabeth Tandan upplever att många medlemmar har suttit stilla i båten under den värsta och mest omskakande finanskrisen i mannaminne, luttrade och med erfarenheter från tidigare nedgångar på aktiemarknaden. En dag vänds börsfallen till uppgångar igen, och de som varit med förr vet att kraftiga fall normalt ger investerarna goda möjligheter att göra nya bra placeringar i ett långsiktigt perspektiv.
Överlägset andra sparformer
– Våra medlemmar vet också att aktie- och aktiefondsparande alltid är förknippat med högre risk än annat sparande, åtminstone kortsiktigt, eftersom svängningarna kan vara stora från tid till annan. Långsiktigt har sparande på aktiemarknaden dock visat sig vara överlägset alla andra sparformer när det kommer till avkastning. Och ju mer man kan om hur man bör bete sig i ett sådant sparande, desto större är chansen för att man ska få en riktigt bra avkastning på sikt – och till minskad risk, säger Elisabeth Tandan.
Sveriges Aktiesparares Riksförbund grundades 1966 som en proteströrelse mot en politisk förändring i beskattningen av aktievinster. Ända sedan dess har förbundet kämpat för att ge aktie- och aktiefondsparare förbättrade villkor, främst genom krav på en lindrigare beskattning av utdelningar och aktievinster. Förbundet har också fungerat som remissinstans i många frågor som berör konsumenter inom det finansiella området. Nu har Aktiespararna även lanserat en förenklad metod för sparande i aktier och fonder, det så kallade Allemanskontot, som fått ett brett gensvar och gott mottagande även hos Sveriges finansmarknadsminister, kristdemokraten Mats Odell.
– Ryggraden i svensk ekonomi, och den sektor i samhället som i första hand skapar vår välfärd, är våra företag – och då menar jag inte bara de stora industriföretagen, säger Elisabeth Tandan. För att samhället ska kunna fortsätta växa och skapa trygghet för befolkningen måste även små företag få hjälp med att växa. Denna tillväxt kan inte komma till stånd utan pengar som folk är villiga att riskera för en idé de tror på, det vill säga riskkapital.
– För att folk ska våga satsa behövs en vettig beskattning av vinster och utdelningar – inte en beskattning som ligger högt över andra länders, för då kan Sverige inte konkurrera om kapitalet på lika villkor, säger Elisabeth Tandan vidare. Vi kan inte ha en beskattning som straffar dem som i goda tider får en bra avkastning, ty de får betala i dåliga tider. Och då finns inget kvar när pengar behövs då nya företag ska gro.
Aktiespararna har också under lång tid satsat på folkbildning. För den vanlige aktiespararen är det viktigt att vara väl förberedd och ha bra kunskap om hur aktiemarknaden fungerar, i väntan på att kurserna vänder uppåt igen.
– Det finns ett starkt engagemang för folkbildningsfrågor i Aktiespararna, och genom de 150 lokalavdelningarna runtom i landet sprids informationen om värdet av kunskap till en bred krets av människor. Här är inte minst Unga Aktiesparares arbete med att sprida kunskap om privatekonomi i skolorna väl värt att lyfta fram och beundra. Och då handlar det inte enbart om aktie- och aktiefondsparande utan om sparande i stort, pensionssparande och att sprida kunskapen om att folk måste ta ansvar för sin egen ekonomiska framtid – nu när staten överlåter allt mer av sådant ansvar på den enskilde medborgaren, säger Elisabeth Tandan.
Oberoende organisation
I finanskrisens spår har antalet telefonsamtal till förbundet ökat kraftigt. Frågorna är nu inte längre enbart aktie- eller fondrelaterade utan handlar dessutom om sparande i allmänhet, om hur man skyddar sina tillgångar och frågor som rör pensionen.
– Då är det viktigt att vi kan möta bredden av frågor med raka och enkla svar – utan kommersiella syften. Aktiespararna är en oberoende organisation som grans-kar finansbranschen och gör allt för att stävja avarter och missbruk, och nu behövs vi mer än någonsin tidigare. Tyvärr kan vi inte hindra eller bromsa kraftiga börsfall, hur gärna vi än skulle vilja, säger Elisabeth Tandan. De kriser av det slag vi nu genomlider brukar dock leda till ökade regleringar av finansmarknaden, vilket åtminstone kortsiktigt kan vara bra. Än viktigare är att både ägare och anställda i finansbranschen har en långsiktig syn på risk kontra avkastning i sina verksamheter.
Det är ändå sällsamt hur snabbt förändringar kan inträffa på aktiemarknaden och i näringslivet. Vid ingången till 2007 såg knappt någon ett moln på den ekonomiska himlen. Vissa tecken fanns visserligen på att allt inte stod rätt till på USA:s bostadsmarknad, men de flesta viftade bort dem. Kinas och Indiens ekonomier växte så det knakade, och deras aptit på tillväxt skulle till och med ta över från USA som motorn i världsekonomin, hette det. Och Ryssland strålade i kapp med oljeprisets uppgång.
– Nu, när vi är mitt uppe i den värsta krisen sedan 1930-talet, kanske det på motsvarande sätt finns tecken på vändning åt andra hållet. Men nu tar vi inte till oss de positiva tecknen, säger Elisabeth Tandan. Även en tid av relativt lugn kan vara bedräglig.
Vad kan då utlösa en vändning på börsen?
– Ingen vet, och så länge kaoset fortsätter påverkas vi alla – även jag. Vad händer? Denna osäkerhet får vi tyvärr antagligen leva med ganska länge, slutar Elisabeth Tandan.