Det hade gått några år sedan de senast sågs, de tidigare kollegorna Gustaf och Bertil som båda då jobbade på Internetkonsultfirman Samtidskontoret när Internetbubblan var som störst runt årsskiftet 1999/2000.
Varken Gustaf eller Bertil hade då hållit på med aktier särskilt länge, men båda hade blivit frälsta när de sett hur lätt det var att tjäna pengar på börsen. Dessutom hade båda en stor orealiserad vinst i sina innehav i Samtidskontoret.
Aktier var med andra ord ett naturligt samtalsämne, och optimismen stod på topp. Dessvärre slutade det hela som bekant med en krasch, och såväl Gustaf som Bertil förlorade det mesta de tidigare hade tjänat ihop genom sina aktieaffärer. Men inte nog med det; innehaven i Samtidskontoret blev nästan värdelösa, och båda blev av med sina jobb när efterfrågan på företagets tjänster tvärdog. Ytterligare en konsekvens blev att de båda kollegorna, som tidigare hade umgåtts nästan dagligen, helt tappade kontakten.
Flygplansträff
Nu förflyttar vi oss fram till oktober 2007, och av en slump hamnar de båda forna kollegorna intill var-andra på ett flyg mellan Stockholm och Köpenhamn.
”Nämen, tjenare Gustaf, det var inte i går! Vad smal du har blivit, hade du inte ens råd med mat när IT-bubblan sprack?”
”Haha, jo det hade jag nog, men man måste ju tänka lite mer på hälsan i takt med att åren går. Men du, Bertil, det var trots allt en häftig tid där på Samtidskontoret. Vad gör du nu för tiden?”
”Sony Ericsson nere i Lund. Du vet, företagen suger upp varenda IT-kunnig människa de får tag på. Och jag kände att det var dags att pröva en ny miljö”
”Det var ett lustigt sammanträffande. Själv hamnade jag på Connecta, och nu är jag på väg ned till just Sony Ericsson eftersom jag blivit inkopplad på ett uppdrag vi har. Gör du förresten några aktieaffärer nu för tiden?”
”Ja, det händer”, svarar Gustaf. ”Jag lärde mig dock en hel del i samband med kraschen och tycker att jag numera har blivit betydligt mer försiktig.”
”Jaså, hur då?”, undrar Bertil nyfiket.
”Jag försöker förstå vad företagen sysslar med in-nan jag köper”, säger Gustaf. ”Dessutom ser jag till att sprida riskerna mellan olika företag och branscher.”
”Intressant”, tycker Bertil, dock utan att låta särskilt övertygad. ”Det är nog riktigt, men jag känner själv att det funkar lika bra att leta upp ett företag som jag tror på och sedan satsa pengarna i detta. Jag har haft en jättefin resa med Lundin Mining de två senaste åren och tror fortfarande stenhårt på bolaget. Se’n har jag köpt lite Ericsson också. Den aktien var ju seg länge och är nu jättebillig efter raset.”
”Det tycker jag låter väldigt optimistiskt”, kontrar Gustaf. ”Det är hård konkurrens i branschen. Konkurrenter som gått samman har visserligen problem just nu, men de kommer tillbaka. Dessutom har vi kineserna, som blir allt farligare som konkurrenter.”
Optimist och pessimist
Så här långt in i samtalet kan vi nu skönja att vi har att göra med en pessimist, Gustaf, och optimisten Bertil.
”Värderingen är lägre än på länge. Jag tror inte att Ericssonaktien har varit så här billig sedan mobiltelefonen uppfanns. Dessutom har företaget en stor kassa, och de företagsköp Ericsson gjort de senaste åren kommer snart att börja ge resultat.”
”Det är möjligt att du får rätt, men först ska aktien ned en vända till”, säger Gustaf tvärsäkert. ”Det gäller förresten hela börsen.”
”Jaså, hur kan du tro det?”
”Börsen har stigit i fyra år, och det är ovanligt med så långvariga uppgångar.”
”Okej, men det kan väl inte räcka som argument för att börsen ska gå ned? Du kan väl inte bara titta bakåt och säga att börsen är dyr bara för att den stigit under några år? Du måste väl i stället fundera på om aktiekurserna är rimliga i förhållande till företagens vinster från och med nu och framåt, eller hur?”
”Ja, förvisso, men det finns många hot på vägen”, svarar Gustaf.
”Nämn några”, säger Bertil lite lätt provocerande.
”Det är inte svårt att räkna upp hot. Det räcker med att nämna den amerikanska bolånekrisen.”
”Som svensk aktieägare tror jag inte att man be-höver bekymra sig särskilt mycket över den. Visst har vi sett europeiska banker göra stora förluster på grund av sina exponeringar mot amerikanska bolån, men annars är det här ett i huvudsak amerikanskt problem som inte kommer att få någon egentlig effekt på börserna utanför USA.”
”Säg inte det! Jag är rädd för att det vi sett hittills bara är toppen av ett isberg.”
”Sluta nu att skrämmas! Visst har börsen varit lite hackig, men efter de kraftiga nedgångarna under juli och augusti såg vi en tydlig stabilisering, innan Ericssonraset fick ned index igen. Det är en bit kvar till indexrekordet, men jag är övertygad om att börsen når nya rekordnivåer redan före årsskiftet.”
10 procent ned
”Du, det tvivlar jag mycket starkt på. Jag tror snarare att börsen kommer att sluta på ett rejält minus, kanske så mycket som 10 procent ned”, säger Gustaf.
”Problemen i USA är långtifrån över”, fortsätter han. ”Många måste nu lämna sina hus. Huspriserna faller. Ännu fler får problem med sina lån. Vi är inne i en ond spiral. I nästa steg leder detta till att konsumenterna har mindre pengar att röra sig med, och försäljningen i detaljhandeln, som står för en betydande del av USA:s BNP, minskar. Rätt som det är har vi recession i den amerikanska ekonomin. I nästa steg innebär det minskade investeringar, och vi får se lägre vinster i en stor del av de amerikanska företagen. När detta blir tydligt kommer aktiekurserna att framstå som för höga och börsen att falla. Det spelar ingen roll att värderingen i utgångsläget kan tyckas vara låg. När vinsterna faller hjälper det inte med en låg värdering. Antag att vinsten faller med 20 procent. Då ska ju kursen också ned med 20 procent för att värderingen ska vara densamma som före vinstraset.”
”Nej, nu tycker jag att du är lite väl pessimistisk. Glöm inte bort allt positivt som händer i världen just nu. Ekonomin fortsätter att växa snabbt i länder som Kina och Indien samt i det gamla östblocket. Väger vi samman detta ser man faktiskt att tillväxten på nya marknader väl kompenserar en eventuell nedgång i USA. Sedan får man inte glömma bort att vi också har en mycket stark konjunktur i Sverige.”
”Det har du rätt i, det känner vi inte minst på jobbet. Folk verkar ha precis hur mycket som helst att göra, och nya kunder strömmar till hela tiden”, säger Gustaf och låter för stunden mer optimistisk.
”Men det hjälper inte, fortsätter han. När ekonomin bromsar in i USA minskar efterfrågan även i många europeiska företag, som därmed drar i handbromsen. En bit in på nästa år kommer därför en amerikansk lågkonjunktur att ha spritt sig till Europa ...”
”Det tror jag är rent nonsens”, avbryter Bertil. ”USA:s centralbank sänkte ju nyligen räntan. Det leder efterhand till att USA:s ekonomi tar fart på nytt. Med hjälp av historik kan man ju dessutom se att amerikanska aktier nästan lika säkert som amen i kyrkan börjar gå bra från och med det att Fed inlett en period med räntesänkningar.”
För sent och för lite
”Jag tror tyvärr att Fed sänker räntan för sent och för lite”, säger Gustaf. ”Det räcker inte för att avvärja en recession. Du pratar om historik och det kan jag också göra. Tyvärr kan man då se att det är sällsynt att den amerikanska ekonomin har undgått en recession efter en period som den vi haft det senaste året, med korta räntor som varit högre än de långa räntorna.”
Vid det här laget är ungefär halva flygturen avverkad. Det rasslar till i högtalarna, och kaptenen berättar att planet befinner sig i trakten av Jönköping och att landningen försenas några minuter på grund av trängsel på Köpenhamns flygplats.
”Här har du ett tecken till på att det är full fart i ekonomierna. Det är fullt på flyget, och till och med SAS tjänar hyfsat med pengar.”
”De må vara sant”, erkänner Gustaf. ”Samtidigt påminner du mig om att dollarn har fallit kraftigt. Det har ju gjort det betydligt billigare att köpa in flygbränsle. Men dollarfallet får också andra konsekvenser. Visserligen kan en lägre dollar hjälpa till för att få fart på den amerikanska ekonomin, men det är en relativt opålitlig faktor eftersom USA:s BNP påverkas betydligt mindre av handel med omvärlden än vad som gäller för till exempel Sverige.”
”I stället kommer en svag dollar att försvåra för europeiska företag. Dels blir europeiska produkter dyrare för amerikanen. Men det blir också svårare för europeiska företag att konkurrera med amerikans-ka företag på världsmarknaden. Vad blir följden? Jo, lägre vinster, och med lägre vinster faller börskurserna. Dollarraset kan till och med få till följd att europeiska aktier tar betydligt mer stryk än amerikanska.”
”Visst, jag håller med dig om att den billiga dollarn kan skapa problem för en del företag. Men poängen är att vi har största delen av dollarfallet bakom oss. Du kan säkert hitta fler negativa saker för börsen, som till exempel att oljepriset klänger sig fast på en hög nivå. Vad jag då vill säga är att vi redan har levt ett bra tag med höga energipriser utan att det fått några nämnvärt negativa effekter på börsen.”
Fortsatt hög tillväxt
”Du förstår kanske nu varför jag tror så mycket på Lundin Mining, säger Bertil. Tillväxten i världsekonomin kommer att vara fortsatt hög. Kinas ekonomi har växt till en betydande storlek, och efterfrågan bara därifrån räcker för att hålla uppe metallpriserna.”
Gustaf håller delvis med men kan inte låta bli att skjuta in en brasklapp och lite förmaningar även här:
”Kanske, men jag skulle ändå vara väldigt orolig om jag som du hade satsat så mycket på ett enda kort. Även om vi inte är överens om vilken riktning börsen tar så kan du väl ändå hålla med mig om att riskspridning är viktig när man placerar på börsen. Det lärde vi oss om inte annat när IT-bubblan sprack. Hade vi haft en del aktier i mer traditionella branscher, som verkstad och banker, hade smällen blivit betydligt lindrigare.”
”Ja, det har du ju i och för sig rätt i, säger Bertil. Men varför köper du inte banker just nu? De svenska bankerna har ju tagit mycket stryk, och det känns helt oförtjänt. Ingen av dem har ju på något tydligt sätt drabbats av krisen på finansmarknaden.”
”Visst är bankaktier intressanta, men inte ännu. Jag tror som sagt att det ska bli värre innan det kan bli bättre. Jag vet i och för sig att det är enormt svårt att hitta rätt tillfälle för köp. Ändå har jag valt att ställa mig vid sidan om börsen och titta på just nu. Vi har ju tidigare vid flera tillfällen varit inne på det här med vinster och värderingar. Visst är det så att p/e-talen ligger på en låg nivå. Jag tror att medeltalet på den svenska börsen ligger runt 13 när aktuella kurser ställs mot vinstprognoser för de tolv kommande månaderna. Glöm samtidigt inte att företagen ligger på rekord-höga vinstmarginaler. Om marginalerna till att börja med krymper till historiska genomsnittsnivåer räcker det för att börsen ska falla. I ett sådant läge kommer börsföretagen inte att framstå som särskilt billiga längre. Om sedan räntan i Sverige fortsätter uppåt en bit till, vilket många tror, försämras kalkylen ytterligare.”
Starka finanser
”Vänta nu lite”, säger Bertil. ”Det du säger kan naturligtvis inträffa, men du glömmer bort en del andra positiva faktorer. Företagen har, till exempel, aldrig haft en så stark finansiell ställning som de har i dag. Detta ger, om inte annat, utrymme för rejäla utdelningar, inlösen av aktier och återköp.”
”Dessutom kommer det säkert att dyka upp ytterligare en del bud på börsbolag, vilket också bidrar till att hålla marknaden på gott humör. Det var jättekul att träffa dig, Gustaf, men nu orkar jag inte lyssna längre på allt ditt prat om sämre tider och ras på börsen. Låt oss prata om något annat. Alla vet ju att börsen förr eller senare kommer att stiga.”
Nu är planet på väg att landa när som helst. Bertil tittar ut genom fönstret på sin högra sida och får där syn på Turning Torso som reser sig mot skyn. Dessutom ser han hur det byggs på många platser i den skånska myllan.
”Här nere är det full fart. Jag tror aldrig att jag sett så många byggkranar. Kom inte här och snacka om sämre tider ...”
Illustration: Claes Stridsberg