Hur förklarar man att priset på en aktie ibland avviker avsevärt från vad den ”borde” vara värd enligt en fundamental analys? Varför skapas bubblor? Och varför kraschar börsen ibland till synes utan anledning? Den neoklassiska ekonomiska teorin som har varit helt dominerande under nittonhundratalet utgår från att människan är rationell och nyttomaximerande och att marknaden värderar en aktie utifrån bolagets fundamentala värden. Behavioral finance har sakta men säkert växt som en motreaktion mot detta tänkande. Daniel Kahneman och Amos Tversky publicerade 1974 en revolutionerande artikel om beslutsfattande i risksituationer. I artikeln, och i sin kommande forskning, använde de sig av metoder från den kognitiva psykologin för att förklara en mängd tidigare svårförklarliga avvikelser på marknaden. År 2002 fick Daniel Kahneman Riksbankens ekonomipris till minne av Alfred Nobel för sin forskning.
Behavioral finance är sedan dess en vetenskap att räkna med. Med hjälp av kontrollerade experiment och användande av tekniker som tidigare inte ingått i den ekonomiska forskningssfären har man kunnat närma sig en förklaring av tidigare oförklarliga marknadsfenomen. Angreppssättet handlar om att analysera marknaden utifrån hur människor faktiskt reagerar i stället för antaganden om hur en rationell individ bör handla. Idag undervisar man ofta i behavioral finance på ekonomiutbildningar, något som hade varit otänkbart för ett tiotal år sedan. Charlotta Mankert är doktorand på KTH och undervisar i behavioral finance. Hon förklarar att behavioral finance ofta handlar om att argumentera emot den neoklassiska ekonomiska teorin.
–Det finns en stark positiv laddning i orden effektiv och rationell som kan lura oss. Det är snarare en fara att tro att marknaden är effektiv i neoklassisk mening. Det menar Charlotta Mankert på KTH.
– Traditionell teori erkänner att alla aktörer inte agerar enligt teorins definition av rationalitet. Men man menar att aktörerna inte är systematiskt irrationella och därför påverkas inte marknaden i stort. I behavioral finance, däremot, vill man bevisa att marknaden är ineffektiv, eftersom de enskilda aktörerna på marknaden systematiskt agerar irrationellt i samma riktning.
Underreaktion är ett klassiskt argument för att marknaden inte är effektiv. Neoklassisk teori hävdar att ny information tas upp direkt på marknaden och att priset direkt stabiliseras på en ny nivå. Behavioral finance har visat att priset på en aktie fortsätter att driva uppåt långt efter att en positiv nyhet kommit ut.
Vad innebär det praktiskt att behavioral finance vunnit mark under de senaste åren? Blir marknaden mer effektiv om aktörerna lär sig att de ofta agerar irrationellt?
– Studenter tänker ofta att man borde kunna träna för att bli rationell, säger Charlotta Mankert. Men behavioral finance lär oss att vi inte bara är irrationella, utan också att det är svårt att sluta vara det. I behavioral finance pratar man ofta om rationella och irrationella aktörer, men det betyder inte nödvändigtvis att det finns vissa som alltid reagerar rationellt. Det innebär att vi agerar olika – i vissa situationer beter vi oss rationellt, i andra irrationellt.
Men kan det inte ligga en fara i att släppa idén om en effektiv marknad med rationella aktörer, och tro att allting bara flyter?
– Det finns en stark positiv laddning i orden effektiv och rationell som kan lura oss, menar Charlotta Mankert. Det är snarare en fara att tro att marknaden är effektiv i neoklassisk mening om man kan påvisa att den faktiskt inte är det. Jag kan inte se hur det kan vara en fördel med en felaktig modell.
Om marknaden faktiskt fungerade enligt den neoklassiska modellen skulle investerare till exempel inte kunna göra större vinst än risknivån som är förknippad med investeringen, förklarar Charlotta Mankert. Många skulle nog tycka att aktiehandel var betydligt tristare om så vore fallet.
Vinn en bok - lär dig mer om aktiepsykologi
Skriv ett mail till tavling@ungaaktiesparare.se och berätta vad du vill läsa i nästa nummer av Stock Magazine, eller på www.ungaaktiesparare.se. De tio bästa förslagen belönas med "En aktiespekulants psykologi" av Tony Ugrina och CG Gyllenram.