Röda bär blir svart guld

Kaffebönor är idag den vara som det handlas allra mest med i världen, med undantag för olja. Uppskattningsvis är 100 miljoner människor, främst i u-länder, beroende av kaffe för sin försörjning och industrin omsätter svindlande 70 miljarder dollar världen över. Råvarupriset på de magiska bönorna har under de senaste åren legat på rekordlåga nivåer, något som haft stora negativa effekter för producentländerna. Detta har också lett till planeringssvårigheter för kaffeproducenter i Sverige, ett av världens mest kaffedrickande länder, där kaféer idag slåss om de kräsna konsumenterna. Följ med Stock Magazine på en resa in i kaffets värld.

En gammal vandringssägen gör gällande att kaffets effekter upptäcktes för cirka 1 500 år sedan av herden Kaldi i de etiopiska bergstrakterna. En dag märkte han att hans getter skuttade omkring och betedde sig konstigt, och han förstod snart att fåren hade ätit av de röda bär som växte från buskarna i närheten. Han antog att djurens märkliga beteende hade någonting med bären att göra, och begav sig därför till ett närliggande kloster där en abbot slog hett vatten över bären och upptäckte att drycken höll honom vaken flera timmar längre än vanligt. Munkarna i klostret bjöds på drycken och efter detta kalllades klostret för "det vakna klostret". Huruvida historien är sann eller ej är oklart, men klostrets munkar kan mycket väl vara världens första kaffedrickare.

Säkert är dock att kaffet spreds från Etiopiens bergiga sydvästra delar uppskattningsvis kring 500 år efter Kristus, och betraktades i början som en religiös dryck. Till en början kokade och åt man trädets bär och blad, och det var inte förrän under 1200-talet som man började rosta kaffebönan. Det första kaffehuset öppnades i Konstantinopel år 1475, och Mocka i nuvarande Jemen etablerades som världens första kaffecentrum. Kaffet spreds via de naturliga handelsvägarna och kom till Europa i mitten på 1600-talet genom handel med turkarna. Europas första kaffehus öppnades i Venedig 1685, och snart kom kaffehusen att bli den naturliga mötesplatsen där de intellektuella samlades och delade med sig av de senaste nyheterna.

Kaffet styr välfärden

Kaffet är i dag en av världens viktigaste handelsvaror och omsätter cirka 70 miljarder dollar över hela världen. Industrin sysselsätter uppskattningsvis 100 miljoner människor i över 60 länder. Produktionen är i stor utsträckning arbetskraftsintensiv och äger rum främst i u-länder, där Brasilien är den enskilt största kaffeproducenten med sina 34 procent av världsproduktionen. För vissa länder utgör kaffeproduktionen en så stor del som 75 procent av dess BNP och är i många fall den handelsvara, näst efter olja, som genererar mest utländsk valuta till landet. Med dessa siffror på näthinnan är det lätt att tro att branschen blomstrar och att de inblandade länderna har en dans på rosor. Trots dryckens enorma, världsomspännande popularitet har branschen vid flera tillfällen drabbats av bakslag och svårigheter med stora makroekonomiska effekter som följd.

Förödande effekter

Under 1950-talet började man dricka allt mer kaffe i världen och efter en frostkatastrof i Brasilien ökade priserna lavinartat eftersom man förutspådde en stor brist på den svarta drycken. Detta motiverade producentländerna att plantera fler kaffeplantor, vilket följaktligen ledde till en ökad kaffeproduktion under de kommande åren.

Den ökning i kaffekonsumtion man förväntat sig infriades dock aldrig och det stora utbudet ledde till ett prisfall med ekonomiska förluster som följd. Med anledning av detta bildade de kaffeproducerande länderna 1963 The International Coffee Organisation (ICO), som i dag består av 55 producentländer och 19 importländer. Syftet med ICO är att arbeta för en uthållig ekonomi i producentländerna samt att hålla priset på en stabil nivå. Detta görs genom att skapa en balans mellan utbud och efterfrågan, ofta genom import- och exportkvoteringar. Detta är även målet för en annan världsomspännande kaffeorganisation, Association of Coffee Producing Countries (ACPC).

Denna organisation, som grundades 1993, består av 28 producentländer och fungerar ungefär på samma sätt som oljekartellen OPEC. Precis som OPEC koordinerar medlemsländerna produktionen inom organisationen, så att utbud och efterfrågan stabiliseras, dels för att konsumenter ska få en kontinuerlig tillgång på råvaran, men också för att priset skall hållas på en sådan nivå att länderna får en rimlig avkastning på sin råvara.

Lägsta pris på 100 år

1989 avreglerades dock marknaden vilket under 90-talet ledde till rekordlåga råvarupriser, med katastrofala följder för de 100 miljoner människor runt om i världen som är beroende av industrin. Priset på den sammansättning av kaffebönor som ICO använder som riktmärke rasade från 180 amerikanska cent per pund (453,6 gram) kaffe 1997, till bara 41 cent per pund 2002. Detta var det lägsta råvarupriset på kaffe på 100 år! Det har till och med gått så långt att odlarna i vissa fall fått ett pris som understiger produktionskostnaderna, något som lett till fattigdom, svält, arbetslöshet och skuldsättning i de berörda länderna. Det har också lett till sociala problem genom att odlingen av narkotika ökat, något som ger en betydligt bättre avkastning än kaffebönorna.

De stora kaffebolagen har dock klarat sig betydligt bättre. De står nämligen för större delen av förädlingen och producentländerna får därför endast cirka 5,5 miljarder dollar av de totalt 70 som industrin omsätter. Rosterierna kan göra vinster på upp till 25 procent, vilket gör det till ett av de mest lönsamma livsmedlen i världen. Så även vid en råvaruprisökning skulle större delen av vinsten hamna i de förädlande i-länderna.

Snart på fötter

Efter ungefär fem svåra år för industrin verkar trenden dock vända. Sedan 2004 har det börjat se ljusare ut för kaffeproducenterna. Kaffepriserna har stigit och index ligger i dagsläget på cirka en dollar per pund, det vill säga en fördubbling av priset jämfört med ett par år tidigare.

Enligt Nestor Osoria, chefen för ICO, har detta till och med fått genomslag i producentledet och han tror att priserna under 2005 och 2006 åtminstone kommer att täcka produktionskostnaderna och eventuellt även ge vinst. Även tillväxttakten i kaffeindustrin ger goda förhoppningar för branschen. Den årliga tillväxten i branschen ligger på omkring 1,5 procent, men växer med hela 15 procent i bland annat Kina och Ryssland.

Världens största kaffeproducenter:
(% av världsmarknaden och antal ton)