Greklandskrisens andra fas har, drygt ett år efter att landet första gången tvingades låna pengar av IMF och ECB, nått den globala finansmarknaden. Börskurserna svajar återigen, med stora dagliga rörelser, och EU:s finansministrar åker skytteltrafik till Bryssel för att ännu en gång komma på finansiella lösningar som lappar ihop den grekiska skutan så pass att innehållet inte läcker ut på övriga EU-länder.
I det europeiska banksystemet märks oron. Priset för att försäkra sig mot att europeiska banker går i konkurs har ökat med 30 procent sedan i våras, och i dag behöver fler banker än för några månader sedan gå till EU:s centralbank, ECB, för att låna pengar för att kunna finansiera verksamheten.
I de fyra svenska storbankernas halvårsrapporter, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, syntes dock få tecken på finanskrisen i Europa. Lönsamheten har under andra kvartalet förbättrats i samtliga banker, till följd av lägre kreditförluster och högre räntenetto. Undantaget var SEB, som rapporterade lägre räntenetto men där kreditförlusterna minskade så kraftigt att vinsten ändå steg under kvartalet. Steg gjorde dock inte SEB-aktien, den enda bankaktien som fick ett negativt mottagande på aktiemarknaden för sin rapport.
Bakom de fina siffrorna syns dock finansorons effekter. När Aktiespararen träffar Pär Boman i samband med Handelsbankens halvårsrapport har han, till exempel, presenterat siffror som visar att en tidigareläggning av kommande framtida finansiering har kostat Handelsbanken 200 miljoner kronor extra. Detta är dock en kostnad Pär Boman är beredd att bära för att slippa vara beroende av finansmarknaden om oron tilltar ytterligare. Han uppger att Handelsbanken har en likviditetsreserv om 600 miljarder kronor, vilket gör att banken inte under de två kommande åren behöver lita till marknaden för att låna upp pengar.
Aktiespararen: Hur ser du på utvecklingen på finansmarknaden under det senaste kvartalet?
Pär Boman: – När vi summerar saker och ting har vi ingen anledning att ändra på något vi gjort när det gäller reserveringar och annat. Men med detta sagt – tittar man på enskilda faktorer finns det saker som utvecklats i fel riktning. En sådan är att allt fler banker vänder sig till ECB för att få stöd, till följd av att de inte får full tillgång till den vanliga marknaden. Varje gång en bank använder ECB minskar kapitalmarknadens funktionssätt, och jag tror att man ska vara vaksam så vi inte får en tillbakagång till hur det såg ut efter kraschen för Lehman Brothers.
Pär Boman ser ökad oro på finansmarknaden, med tanke på skuldkrisen i Europa, men han tycker inte att den nått en sådan nivå att man behöver öka dagens likviditetsreserv.
Handelsbanken har, ända sedan Jan Wallanders tid som VD på 1970-talet, gjort sig känd för att inte använda sig av budgetar och prognoser. Det viktigaste måttet i banken är i stället avkastning på eget kapital. Det gäller för bankledningen – och inte minst för de anställda, eftersom den årliga tilldelningen till bankens personalstiftelse, Oktogonen, utgår ifrån Handelsbankens avkastning på eget kapital i förhållande till de nordiska konkurrenterna. Oktogonen har genom åren blivit ett mycket viktigt pensionstillskott för personalen, där personer som varit anställda i banken sedan 1970-talet kan se fram emot omkring 5 miljoner kronor vardera när de pensioneras.
I halvårsrapporten nådde Handelsbanken 14 procents avkastning på eget kapital. Det är högre än de 12 procent banken nådde under finanskrisen men klart lägre än de 17 procent som gällde före finanskrisen. SEB och Swedbank har också en avkastning på 14 procent, medan Nordea ligger 2 procentenheter lägre än de övriga.
Skillnaden mellan bankerna är alltså marginell, och det gäller för Handelsbanken att öka avkastningen på eget kapital för att det ska bli mer pengar till både Okto-gonen och aktieägarna. Det finns två sätt för ett företag att öka avkastningen på eget kapital: Antingen tjänar det mer pengar på varje krona i eget kapital eller minskar det egna kapitalet genom höjd aktieutdelning eller återköp av aktier.
Avkastningen är i dag 14 procent. Hur ska den öka?
Genom att vi blir effektivare när det gäller kost-nader, intäktsskapande och hur mycket eget kapital banken ska drivas med. Vad gäller andelen eget kapital vet vi nu ganska väl vilka krav lagstiftarna har genom att de sista pusselbitarna för Basel 3 håller på att läggas. Men det återstår att se hur kapitalmarknaden och våra långivare resonerar i frågan. Innan dess är det för tidigt att sätta en gräns för hur stort kapital vi behöver. När det gäller övriga lönsamhetsskapande åtgärder har vi mer egen påverkan.
Ja, du har sagt att du tror att kostnaderna i förhållande till intäkterna i Sverige ska minska från 35 till 30 procent. Det motsvarar en minskning med hela 15 procent och framstår som ytterst ambitiöst, med tanke på att kostnaderna var 40 procent för ett år sedan. Hur ska det gå till?
– Vi ska ha fler bankkontor, eftersom de driver kostnadseffektiviteten. Tittar man på kostnadseffektiviteten hos oss som växer och jämför den med andra bankaffärsmodeller som minskar antalet kontor ser man hur effektiv kontorsrörelsen är. Vi kommer även att ha stor hjälp av förbättrade IT-system, som gör att personalen får mer tid till kundkontakter.
När ska denna förbättring ske?
– Vi har inte sagt när, men det ligger inte särskilt långt bort.
Den utländska verksamheten har kostnader på 53 procent i förhållande till intäkterna. Kan de också komma ned till det svenska målet?
– Ja, det finns inga skillnader i fundamentala förutsättningar, men tidtabellen här är en helt annan.
Handelsbanken har, till skillnad från de tre övriga storbankerna, ingen verksamhet i Baltikum. Under Pär Bomans företrädare, Lars O. Grönstedt, umgicks banken dock med sådana planer, och bland annat investerade Handelsbanken 1 miljard kronor i East Capitals östeuropeiska bankfond. När Pär Boman tillträdde såldes fondandelarna snabbt. I stället har det utländska intresset riktats till Storbritannien, där Handelsbanken har en snabbt växande lönsam verksamhet med drygt 100 lokalkontor.
Är det inte dags att titta på ett nytt land för att upprepa framgången i Storbritannien?
– Vi har medarbetare i Nederländerna som är väldigt entusiastiska, och där går det bra. Men vi har ännu inte kommit till den nivån att vi börjat kalla det vår hemmamarknad.
Varför blev det Storbritannien?
– Landet har mycket av de förutsättningar som krävs för att en bank av vår karaktär ska lyckas. Dels är det en stor marknad, vilket betyder att vi kan vara nischade, dels funkar rättsystemet, och eftersom det är första banken utanför Skandinavien för vår del tycker vi också att språket är en fördel. Engelska är lite lättare för våra medarbetare än andra språk. Vi är mycket mer värderingsstyrda än av formella regler, så därför blir språket centralt.