Se upp med utdelningarna!

I princip är all avkastning på kapital skattepliktig och beskattas med 30 procent. Tidigare kunde du även få viss skattefri utdelning på onoterade aktier.

Specialregler för utdelning på onoterade aktier

Fram till 2005 uppkom årligen ett utrymme för skattefri utdelning på onoterade aktier. Sedan 2006 uppkommer ingen ny skattefri utdelning på sådana aktier. Du kan dock ha kvar outnyttjat utrymme för skattefri utdelning om du äger aktier i onoterade bolag, se blankett K 12 (eller K 10).

Numera beskattas i stället utdelningar på onoterade aktier till bara 5/6 för vanliga passiva ägare. Denna utdelning deklareras på blankett K 12. Den reducerade utdelningen förs sedan till Inkomstdeklarationens ruta 50. Detta innebär att det bara blir 25 procents skatt (5/6 av 30 procent) på utdelning från sådana onoterade aktier.

Med onoterad aktie avses aktier i svenska aktiebolag som inte är marknadsnoterade, det vill säga bolag vars aktier är noterade på börs eller är föremål för annan kontinuerlig notering av marknadsmässig omsättning som är allmänt tillgänglig. Definitionen är mycket bred och omfattar även inofficiella listor med kontinuerlig notering.

För ägare som är aktiva i onoterade fåmansbolag och som räknas som kvalificerade ägare är utdelningen skattepliktig till bara 2/3 och skatteuttaget 20 procent, om utdelningen inte beskattas som inkomst av tjänst. Dessa utdelningar deklareras på blankett K 10.

Sakutdelningar

Vanligast är att man får ränta på obligationer och utdelningar på aktier i form av kontanter. Avkastning i kontanter brukar inte leda till osäkerhet beträffande vilka belopp som ska redovisas i deklarationen. Men det gäller för dig att se upp! Vissa utdelningar sker i annan form, till exempel i form av aktier eller något annat slags värdepapper, så kallad sakutdelning. Sådana utdelningar kan vara skattepliktiga eller skattefria. Sker utdelningen i form av and-ra värdepapper än aktier är de alltid skattepliktiga. Om utdelningen sker i form av aktier kan den vara antingen skattefri eller skattepliktig.

Vid utdelningar och räntor i kontanter ska utbetalaren innehålla preliminär skatt på 30 procent. Bruttobeloppet är förtryckt på Inkomstdeklarationen. Både det utdelade bruttobeloppet och den innehållna skatten ska finnas med på den specifikation som är bilaga till den förtryckta Inkomstdeklarationen. När utdelning (eller ränta) betalas ut i annat än kontanter görs inget skatteavdrag, utan utbetalaren lämnar kontrolluppgift om värdet på det utdelade.

Utdelning på utländska aktier

När du får utdelning på utländska aktier har utländsk källskatt ofta dragits av innan utdelningen betalas till din svenska bank, värdepappersbolag eller NCSD (före detta VPC). Även om utländsk källskatt dragits ska du redovisa bruttobeloppet av utdelningen i din deklaration.

Av den preliminära skatteuträkningen som bifogas din inkomstdeklaration framgår om du fått avräkning för utländsk skatt och i så fall med vilket belopp. Om du har aktier i till exempel Autoliv Inc. får du utdelningen minskad med först 15 procent amerikansk källskatt och sedan med ytterligare 15 procent svensk preliminärskatt. Då bör du, för att få lägsta möjliga skattebelastning, begära så kallad avräkning av den amerikanska skatten i din Inkomstdeklaration. Skriv under ”Övriga upplysningar” att du vill ha avräkning samt ange det utländska skattebeloppet och vilken utdelning som avses. Om du får sådan avräkning blir det totala skatteuttaget 30 procent av utdelningen. Tänk på att ange att du vill ha just avräkning för den utländska skatten. Då dras den från den svenska skatten. Om du i stället säger att du bara vill ha avdrag för den utländska skatten dras den i stället av mot inkomsterna i din svenska deklaration. Det ger betydligt sämre skatteminskning. Det är alltså avräkning som gäller.

Vid utdelning på brittiska aktier är det ännu krångligare. För sådana utdelningar har aktieägaren rätt till så kallad tax credit (ett slags skatteåterbäring) från den brittiska skattemyndigheten. Om utdelningen är på 90 kronor har aktieägaren rätt till återbäring med 10 kronor. Samtidigt ska dock den engelska skattemyndigheten dra 10 kronor i källskatt, så det betalas faktiskt inte ut något mer än det ursprungliga beloppet på 90 kronor. Trots detta ska du som aktieägare redovisa 100 kronor som utdelningsbelopp – samtidigt som du kan begära avräkning med 10 kronor. Den totala skattebelastningen blir 20 kronor i svensk skatt och 10 kronor i brittisk skatt, och du får 70 kronor kvar efter skatt. (Detta är faktiskt förmånligare än att få betala 30 procents skatt i Sverige på 90 kronor, vilket skulle ha blivit 27 kronor i skatt och endast 63 kronor kvar efter all skatt.)

Om den erlagda utländska skatten inte avräknats automatiskt måste du själv begära detta. Det gör du enklast genom att i rutan ”Övriga upplysningar” på deklarationsblanketten ange vilken aktie det gäller, utdelningens belopp och den utländska skattens summa. Du måste också bifoga kvitto eller annan uppgift där det framgår hur mycket skatt du betalat. Du får skatteavdrag bara för den del av den utländska skatten som du inte kan få tillbaka från den utländska skattemyndigheten.

Om du har dina aktier och fonder utomlands och dessutom i Luxemburg kan du ha råkat ut för ännu en utländsk skatt som du behöver begära rättelse för. Där belastas alla ränterelaterade inkomster med så kallad EU-skatt enligt EU:s sparandedirektiv. Under 2007 har banken i Luxemburg innehållit 15 procents EU-skatt på ditt räntesparande. När du deklarerar dessa inkomster i Sverige måste du särskilt begära att du ska tillgodoräknas och få tillbaka skatten. Den kan du alltså inte begära tillbaka i Luxemburg, utan du måste tillgodoräknas den som inbetald skatt i Sverige.

Här gäller det att se upp! En svensk som sparar hos bank i Luxemburg i en svensk räntefond har ofta fått 30 procent avdraget i svensk kupongskatt och dessutom 15 procent avdraget i EU-skatt. För att du ska tillgodoräknas dessa sammanlagt 45 procent i skatt måste du deklarera inkomsten i Sverige, ge in underlag som visar att skatterna har dragits och yrka på att du ska tillgodoräknas både 30 procent i svensk kupongskatt och 15 procents EU-skatt, som inbetald preliminärskatt. Då får du så småningom tillbaka detta på slutskattsedeln. Om du bara deklarerar inkomsten blir du debiterad ytterligare 30 procents skatt i Sverige (alltså totalt 75 procent i skatt!).

Inköpsrätter

En speciell form av utdelning är när aktieägarna får en företrädesrätt att köpa aktier i ett annat bolag till reducerat pris  genom utdelning av så kallade inköpsrätter. Inköpsrätter kan beskattas på tre olika sätt, beroende på vad du gjort med dem.

1. Om inköpsrätterna säljs ska du som utdelning redovisa den summa du fick betalt när du sålde rätterna, efter avdrag för försäljningskostnader. Du ska dock inte deklarera någon försäljning på blankett K 4.

2. Om du utnyttjat inköpsrätterna till att köpa aktier ska du deklarera den summa som utdelning som Skatteverket (vanligen) fastställt. Detta värde blir lika stort per inköpsrätt för alla som utnyttjat dem. Inte heller i detta fall ska du deklarera någon försäljning av inköpsrätterna.

3. Om inköpsrätter förfaller utan att ha utnyttjats ska du inte ta upp något alls till beskattning, om du fått dem med stöd av ett aktieinnehav. Om du köpt rätterna får du dra av köpeskillingen som en kapitalförlust.

En aktie anses förvärvad den dag du accepterade erbjudandet om att köpa aktier genom att inköpsrättsbeviset lämnades till värdepappersinstitutet. Din anskaffningsutgift uppgår till det belopp som utdelningsbeskattades när du fick inköpsrätten plus det du betalade för aktien. Har inköpsrätten köpts utgör denna köpeskilling i stället en del av anskaffningsutgiften.

Bankerna lämnar inte någon kontrolluppgift på utdelning av inköpsrätter. Om du sålt inköpsrätterna, däremot, lämnas kontrolluppgift på försäljningen. Denna försäljningslikvid ska du alltså redovisa som utdelning och inte föra upp på blankett K 4 som försäljning. Om du bara har köpt och därefter sålt inköpsrätter ska detta däremot tas upp på blankett K 4. 
 

Avknoppningar, skattefria eller -pliktiga

Utdelning på aktier ska du vanligen skatta för. Det saknar betydelse om utdelningen sker i form av kontanter, värdepapper eller något annat. Om bolaget delar ut annat än kontanter, till exempel aktier, beskattas aktieägaren normalt för aktiernas marknadsvärde. När aktierna sedan säljs blir anskaffningsutgiften det belopp som tagits upp till beskattning. Vissa utdelningar i form av aktier är dock skattefria.

Skattefria aktieutdelningar – Lex Asea

Utdelningar av dotterbolagsaktier i samband med vissa omstruktureringar är skattefria. Bestämmelsen kallas Lex Asea. Om utdelningen inte ska beskattas därför att Lex Asea är tillämplig ska en del av anskaffningsutgiften på moderaktierna föras över till de utdelade aktierna. Fördelningen sker med ledning av kursförändringarna på moderaktierna i samband med utdelningen. Skatteverket ger rekommendationer om denna fördelning.

Antag att en aktie stod i 100 kronor före avstämningsdagen och att kursen sedan sjönk till 90 kronor. Då blir värdeförändringen i det utdelande bolaget 10 procent. Har aktien anskaffats för 70 kronor blir anskaffningsutgiften för en aktie i dotterbolaget 7 kronor (70 x 10 procent), medan anskaffningsutgiften på aktien i moderbolaget blir 63 kronor (70 x 90 procent). Skatteverket ger ut allmänna råd om vilken procent av anskaffningsutgiften som ska föras över. Lex Asea gäller även vid vissa utländska bolags utdelningar av dotter-bolagsaktier.

Skattepliktiga sakutdelningar

Om du får aktier i utdelning, och förutsättningarna för skattefrihet inte är uppfyllda, är utdelningen skattepliktig. Då bestäms det skattepliktiga utdelningsbeloppet till marknadsvärdet på de aktier du fick i utdelning vid tidpunkten för utdelningen. Detta värde blir samtidigt den anskaffningsutgift för de utdelade aktierna som du får dra av när de säljs. De skattepliktiga utdelningarna under 2007 finner du i tabellen nedan. Uppgift om tidigare års skattepliktiga och skattefria utdelningar hittar du under Emissioner och förändringar på sidan 34.

Exempel 1
 

Avknoppning - Cherryföretagen

Förmånen för en aktieägare att utan betalning få aktier i annat bolag beskattas som utdelning. Men utdelningen kan vara skattefri om vissa förutsättningar är uppfyllda (Lex Asea). I dessa fall ska anskaffningsvärdet för det utdelade bolaget räknas om, vilket inte alltid är så lätt.

Vid den extra bolagsstämman i Betsson den 30 mars 2007 beslöts att dela ut samtliga aktier i Betssons dotterbolag, Net Entertainment, till aktieägarna i Betsson.

För 1 aktie, oavsett serie, erhölls 1 aktie av motsvarande serie i Net Entertainment. Avstämningsdag för att erhålla aktier i Net Entertainment var den 4 april 2007. Sista dag för handel med aktier i Betsson med rätt att delta i utdelningen var den 30 mars 2007. Den lägsta noterade betalkursen för aktier av serie B i Betsson var denna dag 40,40 kronor. Första dagen för handel med sådana aktier utan rätt till utdelning var den 2 april 2007, då den lägsta noterade betalkursen var 31,40 kronor. Av den ursprungliga anskaffningsutgiften för 1 aktie bör därför 78 procent (31,40 / 40,40) hänföras till aktien i Betsson och 22 procent till aktien i Net Entertainment.

Exempel A: Betsson/Cherryföretagen.

Betsson delade i september 2006 ut samtliga sina aktier i Cherryföretagen. Genom att Lex Asea var tillämplig skulle 95,8 procent av anskaffningsvärdet för aktierna i Betsson hänföras till aktierna i Betsson, medan 4,2 procent skulle hänföras till aktierna i Cherryföretagen.

Om vi antar att anskaffningsutgiften för en aktie i Betsson som delats ut från Cherryföretagen var 10 kronor och inga köp eller försäljningar skett efter denna utdelning ska den kvarvarande anskaffningsutgiften för 1 aktie i Betsson bli 9,58 kronor (0,958 x 10). Av detta belopp ska 78 procent, eller 7,47 kronor (0,78 x 9,58) hänföras till aktien i Betsson och 22 procent, eller 2,11 kronor (0,22 x 9,58) till aktien i Net Entertainment.

Exempel B: Anskaffningsutgiften för 1 aktie i Betsson antas vid tidpunkten för utdelningen av aktier i Net Entertainment vara 10 kronor. Av detta belopp ska 78 procent, eller 7,80 kronor (0,78 x 10), hänföras till aktien i Betsson och 22 procent, eller 2,20 kronor (0,22 x 10), till aktien i Net Entertainment.

Exempel 2
 

Peab

Peab AB:s (Peab) årsstämma i maj 2007 beslöt att dela ut samtliga aktier i dotterbolaget Peab Industri AB (Peab Industri) till aktieägarna i Peab. För 1 aktie av serie A eller B i Peab erhölls 1 aktie av motsvarande serie i Peab Industri.

Avstämningsdag för att erhålla aktier i Peab Industri var den 27 september 2007. Sista dag för handel med aktier i Peab med rätt att delta i utdelningen var den 24 september 2007.

Peab hade även upplyst om att Peab den 25 september 2007 genomförde en aktiesplitt 2:1 innebärande att varje Peab-aktie delades upp i två. Uppdelningen verkställdes omedelbart efter det att rätten att delta i utdelningen av aktier i Peab Industri hade skilts av. Förmån för aktieägare att utan betalning erhålla aktier i annat bolag beskattas som utdelning. Utdelningen är emellertid skattefri om vissa förutsättningar är uppfyllda (Lex Asea).

Beräkning

Den sista dagen för handel med aktier av serie B i Peab med rätt till utdelning av aktier i Peab Industri var den 24 september 2007, och den lägsta noterade betalkursen var denna dag 203,50 kronor. Första dagen för handel med sådana aktier utan rätt till utdelning var den 25 september 2007, då den lägsta noterade betalkursen var 69 kronor.
 Av den ursprungliga anskaffnings-utgiften för en aktie av serie A eller B i Peab bör därför 68 procent [(2 x 69) / 203,50] hänföras till aktierna i Peab (2 aktier efter aktiesplitten) och 32 procent till aktien i Peab Industri.

Skatteverkets anvisning

Skatteverket har låtit meddela att av anskaffningsutgiften för aktier i Peab bör, oavsett serie, 68 % hänföras till dessa aktier och 32 % till erhållna aktier i Peab Industri.

Exempel

Anskaffningsutgiften för en aktie i Peab antas vid tidpunkten för utdelningen av aktier i Peab Industri vara 100 kr. Av detta belopp ska 68 procent, eller 34 kr (0,68 x 50), hänföras till aktierna i Peab (34 kr per aktie) och 32 procent, eller 16 kr (0,32 x 50), till aktien i Peab Industri.