Vilshult är en liten by i nordvästra hörnet av Blekinge som nyligen brandskattats på sina två livsme-delsbutiker, och snart är byskolan på väg att försvinna. Men allt är inte nattsvart; ljusglimten och framtidstron heter PV Enterprise.
Peter H Johnson, till höger, är grundare till PV Enterprise och en av storägarna i bolaget tillsammans med VD Kristoffer Lind.
– Hos allmänheten finns ett stort intresse för solkraft. Men vi är inte i närheten av till exempel Tyskland och Spanien, där det finns ett enormt intresse för denna energikälla, säger bolagets VD, Kristoffer Lind, när Aktiespararen träffar honom och PV Enterprises grundare, Peter H. Johnson, i fabriken i Vilshult.
Fabriksbyggnaden tillhörde en gång vitvarutillverkaren Osby och hade som mest 160 anställda. När ägaren Asko bestämde sig för att lägga ned verksamheten 1997 stod lokalerna länge tomma, innan några små entreprenörer började hyra in sig.
En av entreprenörerna var Peter H. Johnson, uppväxt i Sölvesborg några mil söderut, som hade arbetat med solenergi i Tyskland och Italien. År 1992 blev han kontaktad av Gällivare kommun, som behövde hans kunskaper för att starta Gällivare Photovoltaic, ett bolag som samägdes av kommunen, LKAB och Trelleborg, för att skapa jobb när gruvindustrin gick dåligt.
Bolaget blev en framgång och drog till sig utländska friare. Tyska Solarworld tog så småningom över hela bolaget. Peter jobbade kvar ett tag men kom inte överens med den nye arbetsgivaren. Han bestämde sig då för att starta eget i samma bransch.
Peter H. Johnson ville lokalisera sig där han skulle ha nära till leverantörer av glas och aluminiumprofiler, och efter samtal med näringslivsbolaget i Olofströms kommun hittade han ändamålsenliga lokaler i Vilshult.
Företaget gick bättre än han hade räknat med, och efter två år fick han två stora order på solcellspaneler från Tyskland, en på 53 miljoner och en på 70 miljoner kronor.
– Jag var dock tvungen att tacka nej till den större ordern, för vi hade inte den kapaciteten, säger han. Och för att klara den mindre ordern ökade vi personalstyrkan från 6 till 50 på tre månader. Det var svettigt!
Ordern uppmärksammades i affärspressen, och på banken Crédit Suisse i Luxemburg satt Kristoffer Lind och läste om företaget.
– Jag blev fascinerad och såg att det här var en bransch med stora möjligheter, säger Kristoffer och tog kontakt med Peter.
Samtalet slutade med att Kristoffer flyttade hem till Sverige, köpte in sig i PV Enterprise och blev företagets VD, medan Peter koncentrerade sig på den tekniska utvecklingen av produkterna. Samtidigt uppstod problem för det snabbväxande företaget, eftersom tillgången på råvaran kisel krympte. Leverantörerna satte pris och villkor därefter.
– Vi behövde större finansiella muskler, och jag pratade med några banker. Men jag kunde bara konstatera att solenergi var en alldeles för okänd bransch i Sverige, och inte ens mitt nätverk av kontakter kunde lösa situ-ationen, berättar Kristoffer.
I det läget fanns bara en utväg – extern finansiering via notering av företagets aktier. Genom fondkommissionären Thenberg & Kinde i Göteborg sökte PV Enterprise notering på First North-listan. I emissionen skulle bolaget ta in 22 miljoner kronor, vilket efter kostnader för notering med mera skulle ge drygt 19 miljoner i kassan.
Peter H. Johnson och Kristoffer Lind såg att det fanns ett stort intresse från allmänheten, vilket bekräftades när aktien noterades på First North-listan den 19 december 2006. Teckningskursen var 7,60 kronor, och erbjudandet övertecknades tre gånger. Bolaget fick in 2 200 nya aktieägare, och första dagen handlades aktien runt 11 kronor. Det var ändå bara början, och innan året var slut handlades den till 25 kronor.
Under 2007 fortsatte kursresan uppåt, med undantag för ett hack när bolaget redovisade förlust i 2006 års bokslut.
– Det förklarades bland annat med att vi inte hade vår panel certifierad samt att efterfrågan från Tyskland var något lägre, säger Peter H. Johnson.
Aktien backade också något på beskedet om en förestående ny-emission, som kan ge en utspädning på maximalt 15 procent.
– Vi vill ha möjlighet att göra nyemissionen, eftersom vår verksamhet binder kapital samt för att kunna göra investeringar i maskiner och personal, säger Kristoffer Lind.
Det stora lyftet kom i september, då PV Enterprise tecknade ett femårigt försäljningsavtal med tyska solkraftsföretaget Gehrlicher om leverans av solcellspaneler på 30 megawatt, med ett försäljningsvärde på 810 miljoner kronor. En option på ytterligare runt 45 megawatt skulle ge ett totalt ordervärde på nästan 2 miljarder kronor. 10 megawatt ska levereras under 2008. I samband med dessa nyheter nådde aktiekursen 126 kronor som högst, det vill säga en uppgång på mer än 16 gånger teckningskursen.
– Därmed är vi på väg att nå vårt försäljningsmål om 30 megawatt under 2008. Vi har också säkrat råmaterial fram till 2010, och huvudfokus är nu att klara denna produktionsvolym, säger Kristoffer Lind.
Lind äger själv runt 1 330 000 aktier i bolaget. Med Peter H. Johnson och styrelseordföranden Roger Haraldsson äger de tre tillsammans två tredjedelar av bolaget.
Utöver fabriken i Vilshult har PV Enterprise också en fabrik utanför Kraków i Polen, med sex anställda. Och för att klara det budgeterade omsättningsmålet på 3 miljarder kronor 2010 behövs ytterligare en fabrik.
– Den kritiska delen är vår produktionskapacitet, och vår stora utmaning finns i produktionen. Men med hög automatiseringsgrad hyser jag förhoppningar om att vi ska klara det. Vi är i dag runt 40 anställda och gick i november upp till produktion med fyrskift. För att klara målen på sikt behöver vi mer personal och ny maskinpark. Målen för 2008 klarar vi inom ramen för nuvarande maskinpark.
Var hamnar då en ny fabrik – i Sverige eller utomlands?
– Inget är bestämt, men Sverige är ett bra alternativ och möjligen då i närheten av huvudkontoret. Men självklart överväger vi ett antal alternativ, svarar Kristoffer Lind.
Produktionen av solenergi består av olika delar i ”näringskedjan”, men PV Enterprise koncentrerar sig på att producera enbart solcellspaneler, vilket innebär att solcellerna köps in från en underleverantör. Nyligen tecknades avtal med producenten, som garanterar full tillgång till solceller fram till 2010.
Kristoffer betonar att företagets produkter står sig väl i både kvalitet och pris, i jämförelse med till exempel tyska konkurrenter.
– Vi är väldigt fokuserade på att hålla nere kostnaderna. Vårt mål är en operativ marginal på 12 procent, och når vi vårt mål för 2008 handlas aktien till ett p/e-tal på 15–20. Om branschen växer med 40 procent om året är vår ambition att växa snabbare än så, säger han.
Han berättar vidare att solenergiföretag som varit noterade i bara ett par år på till exempel Nasdaqbörsen har nått astronomiska värden.
Globalt finns runt 500 tillverkare av solcellspaneler, och Kristoffer Lind bedömer att ett 30-tal av dem har kapacitet att producera samma volym som PV Enterprise, vilket krävs för att man ska kunna ta hem de stora affärerna. De största bolagen är integrerade i hela värdekedjan och säljer paneler till sina egna installationsverksamheter. Detta gör att utbudet av solcellspaneler minskar, samtidigt som efterfrågan ökar.
Störst i världen på området är starka japanska varumärken som Sharp och Mitsubishi, följda av Kyocera. Den europeiska marknaden, som växer snabbast, domineras av tyska Solarworld. Störst i Norden inom solenergi är norska REC.