Spela dina kort rätt – se dina pengar växa

Sparskolans tre delar:

1. Introduktion till olika sparformer
2. Hur du förvaltar ditt sparande
3. Säkerställ din framtida trygghet

I tre nummer av Stock Magazine kommer vi att behandla sparande från grunden. Vi börjar den här gången med en genomgång av ett antal tillgängliga sparformer. Hur de olika sparformerna bäst kombineras kommer vi att titta djupare på i nästa avsnitt.

Bland det första man kommer att tänka på när man diskuterar begreppet sparande är ofta ”pengar på banken”. Vanligt banksparande är också det kanske enklaste sättet att ta hand om sina pengar. Fördelarna är att sparandet i princip är helt riskfritt och att pengarna är mycket lättillgängliga. Banksparande passar därför bra om du räknar med att behöva använda pengarna inom den närmaste tiden.

Den främsta nackdelen med att ha pengarna på banken är att räntan är låg. På ett vanligt lönekonto betalar flera banker ingen ränta alls på mindre belopp. För den som sätter in lite större belopp, kanske 100 000 kronor eller mer, blir räntan ofta något bättre. Här gäller det att kolla och jämföra de olika bankernas villkor. Räntan kan också påverkas av vilka andra affärsrelationer du har med banken. Kunder med omfattande affärer, till exempel större bostadslån, kan ibland få bättre ränta på sina sparpengar. Detsamma kan gälla om man har ett större belopp som man kan binda hos banken under en viss tid, till exempel under några månader.

Hur hög blir räntan?

Vad är det då som styr bankräntan? I grunden är det den avkastning på pengarna som banken kan få. När du sätter in dina pengar, lånar du ju ut pengar till banken. För att kunna betala ränta till dig måste banken få en avkastning på de pengar som du lånat ut. Det kan banken till exempel få genom att låna ut pengarna till andra banker, till svenska staten eller till andra kunder.

Den ränta som banken då kan få in påverkas i hög grad av Riksbankens styrränta, den så kallade ”reporäntan”, som när detta skrevs i slutet av januari låg på 2,75 procent. Denna ränta blir därför i praktiken ett tak för hur mycket banken kan betala till dig.

Om du har 10 000 kronor på banken kan man därför förenklat säga att banken kan ge dig 275 kronor i ränta under ett år utan att förlora något. Banken har dock kostnader för att hålla igång sina datorsystem och bankomater, betala löner till personal med mera. Det ska också bli en del vinst över till bankernas aktieägare. Detta förklarar varför räntan av många uppfattas som låg. Det finns helt enkelt inte särskilt stort utrymme för att betala ränta till kunderna.

Att en del banker erbjuder mer attraktiva räntevillkor än andra beror helt enkelt på att de räknar med att kunna tjäna på dig på något annat sätt. Kanske banken dessutom kompenserar sig genom att ta ut avgifter för tjänster som är gratis på annat håll.

När du sparar i bank är det därför viktigt att jämföra villkoren hos olika banker samt fundera på hur länge det dröjer innan du behöver komma åt pengarna. Ibland kan det mest praktiska vara att ha pengarna lätt åtkomliga, till priset av en låg ränta.

Obligationer

Om du fortfarande vill placera pengarna förhållandevis säkert, men till något högre ränta kan obligationer vara ett alternativ. Obligationer ges bland annat ut av svenska staten, kommuner och företag. Bankernas bolåneföretag ger också ut (emitterar) obligationer för att få in pengar som kan lånas ut till de kunder som lånar till sina bostäder.

Obligationer emitteras med olika löptider. Oftast är räntan högre på en obligation med till exempel fem års löptid än om obligationer löper ut om ett år. Anledningen är att risken för den som köper obligationen är större ju längre löptid den har. Och om risken är högre vill jag som placerare ha kompensation.

Räntan normalt i samband med att obligationen emitteras och är oftast fast under hela löptiden. Skulle det allmänna ränteläget stiga under löptiden går den som köpt obligationen därför miste om möjligheten till högre ränta på sina pengar. Ju längre löptid, desto större sannolikhet att räntan stiger under perioden. Det gör att kompensationen för risk och därmed räntan normalt är högre på obligationer med lång löptid.

Räntan påverkas också av hur hög risk det är att låna ut pengar till den som gett ut obligationen. Det är visserligen mycket sällsynt att en bank eller större företag som gett ut en obligation inte kan betala tillbaka, men det är inte helt uteslutet. Den som köper en obligation måste därför kräva högre ränta om risken att företaget inte ska betala tillbaka anses vara stor. Svenska staten anses ha lägsta risken bland dem som ger ut obligationer i svenska kronor. Därför är räntan på statsobligationer lägre än på obligationer med motsvarande löptid utgivna av till exempel bankernas bolåneföretag. Obligationer kan du köpa för i vissa fall så små belopp som några tusen kronor.

Aktier

Nu tar vi i stället steget in på aktiemarknaden. En sak som kraftigt skiljer sparande i aktier från räntesparande är risken. Sannolikheten att förlora pengar på en aktieplacering är avsevärt mycket större än om du köper obligationer. Förenklat kan man säga att det beror på att det inte finns några som helst garantier eller skyldigheter från företagens sida att betala tillbaka de pengar som aktieägarna placerat. Om företaget går bra och har hög lönsamhet ökar dock möjligheten att över tiden betala allt högre utdelning till aktieägarna. Det leder till att värdet på företaget ökar och att aktiekursen stiger.

Aktieägare måste ha betalt för den höga risken. Det betyder samtidigt att den som placerar i aktier långsiktigt, över kanske perioder på 10-15 år kan räkna med att få en avkastning som ligger 5–6 procent högre än ränteplaceringar med låg risk. Så har det åtminstone sett ut historiskt.

Om historien upprepar sig betyder detta att en aktieplacerare i dagsläget kan förvänta sig en årlig avkastning på 8–10 procent, inklusive den avkastning som kommer från bolagen i form av utdelningar. På lång sikt kan man räkna med att ungefär en tredjedel av avkastningen från aktier kommer i form av utdelning, medan kurstillväxten står för grovt räknat två tredjedelar.

Kurssvängningarna i såväl enskilda aktier som hela marknaden är dock mycket stora. Under perioden mars 2000 fram till slutet av 2002 gick ungefär två tredjedelar av värdet på den svenska aktiemarknaden upp i rök. Men i början av 2003 vände det och sedan vändningen har en genomsnittlig svensk aktieplacering gett en avkastning på en bra bit över 30 procent. Det vill säga mer än tre gånger så mycket som borde vara ”normalt” under en tolvmånadersperiod.

Risken varierar dessutom kraftigt mellan aktier i olika bolag och branscher och det finns massor med faktorer som avgör risken i varje enskilt företag.

En viktig anledning är att konjunkturen påverkar företag olika. Vissa företag driver en verksamhet som är kraftigt påverkad av det ekonomiska klimatet i omvärlden. Det gäller bland annat skogsindustriföretag och företag som säljer investeringsvaror som till exempel lastbilar. Andra företag är närmast oberörda av den allmänna konjunkturen. Det gäller till exempel livsmedels- och läkemedelsföretag. I dessa företag är risken i stället tydligt förknippad med inriktningen på verksamheten och hur framgångsrikt företaget lyckas genomföra sin affärsidé. Det bästa sättet att som aktieplacerare skydda sig mot riskerna är att köpa aktier i flera olika företag.

Spänningen med aktier är lockande för många, men kan ge också ge upphov till obehag. Det måste man vara medveten om som aktieplacerare. En fördel med aktier är att det inte behövs särskilt stora belopp för att komma igång med ett sparande. Billigast är det att köpa aktier via Internetmäklare. Unga Aktiesparare erbjuder också möjligheter att spara i aktier till låga kostnader.

Det finns dessutom gott om möjligheter att ta del av aktiemarknadens möjligheter utan att gå via enskilda aktier. Ett sätt är att placera i aktiefonder. Fondutbudet är enormt och det finns inte någon möjlighet att här gå in i detalj på de olika valmöjligheterna.

De som vill få en god överblick kan till exempel besöka fondutvärderingsföretaget Morningstars hemsida.

Välj bredd

Ett av de val du måste göra är om du ska välja en bred fond som placerar i aktier över hela världen eller om du ska välja en smalare fond som placerar inom ett visst geografiskt område eller en viss bransch. Ju smalare fond, desto högre blir risken. Det är också förknippat med högre risk att placera på nyare marknader som Ryssland och Kina än att köpa aktiefonder som placerar i svenska eller amerikanska aktier.

En stor fördel med fonder är att du kan spara små belopp. Banker och mäklarfirmor erbjuder fondkonton där det ofta inte krävs mer än sparbelopp på några hundra kronor i månaden. En nackdel är att förvaltningskostnaden, det vill säga den avgift som förvaltaren tar ut för att förvalta dina pengar, i en del fall är ganska hög. Därmed riskerar en stor del av avkastningen att ätas upp. Fondförvaltare brukar dessutom få en del kritik för att de har svårt att slå index. Fondens värdetillväxt tenderar med andra ord ofta att bli lägre än vad en genomsnittlig aktieplacering på börsen ger.

En annan fördel med fonder är att de kan kombineras på olika sätt och ge dig den placeringsinriktning som du önskar.

Välj risknivå

Det finns dessutom fonder som bara placerar i räntebärande placeringar och som därmed är ett bra alternativ till obligationer. Via räntefonder kan du hitta placeringsalternativ som har möjlighet att till låg risk ge klart bättre ränta än vad du kan få på banken.

Det finns också fonder som kombinerar aktier och räntebärande placeringar. Dessa så kallade blandfonder är ett bra alternativ för den som i stort sett helt vill överlåta placeringsbesluten till fondförvaltaren.

För den som tycker att fonder är i tråkigaste laget och samtidigt är beredd att ta riktigt stora risker är optioner och warrants ett alternativ. Med hjälp av dessa får du med liten kapitalinsats chans till hög avkastning. Å andra sidan riskerar du snabbt att förlora hela ditt sparbelopp om marknaden inte går som du tänkt dig.

Optioner och warrants fungerar på liknande sätt. De ger rätten att under en viss tid köpa eller sälja en viss aktie till ett i förväg fastställt pris. Låt säga att en option ger rätten att senast om ett halvår köpa Ericsson-aktier för 15 kronor. Så länge aktien står högre än 15 kronor har optionen ett värde. Skulle däremot aktien falla under 15-kronorsstrecket i samband med att optionen löper ut mister optionen hela sitt värde. Å andra sidan kan en option som köpts för ett lågt pris snabbt mångdubblas i värde om den underliggande aktien rör sig kraftigt i rätt riktning.

Ett sätt att kombinera optionens höga risk med tryggheten i en räntebärande placering är att köpa så kallade garantiprodukter. En annan benämning är indexobligationer. Sådana har blivit mycket populära under de senaste åren, kanske mycket tack vare att förlustrisken är liten eller obefintlig. Sparformen består av ett paket med obligationer och optioner.

I stället för att betalas ut som ränta används avkastningen på obligationen till att köpa optioner. Det kan vara utvecklingen på en viss aktiemarknad eller en korg med aktier som styr värdet på optionen. Vid en kraftig kursuppgång kan indexobligationen ge en bra avkastning, normalt dock inte riktigt lika bra som en placering på den underliggande marknaden. Det är det pris man får betala för att vara garanterad att få tillbaka de pengar som placerats.

Det finns med andra ord inga gratisluncher. För att få en hög avkastning måste man vara beredd att betala ett pris. Tar man å andra sidan ingen risk blir det heller ingen avkastning. I nästa avsnitt kommer vi att fortsätta diskutera olika sparformer och risker.

Kortfattat

Aktier
Relativt hög risk
Många alternativ att välja på
Chans till hög avkastning
Spännande och lärorikt, men kräver också en del kunskap
Placeringarna måste bevakas löpande

Räntesparande
Låg risk, men också låg avkastning
Lätt att förutse avkastningen                      
Enkelt, pengarna är lätta att komma åt

Fonder
Stort utbud av olika alternativ med varierande riskprofiler
Enkelt, kräver ej särskilt mycket kunskap eller bevakning
Höga kostnader i en del fall
Små belopp kan placeras regelbundet

Lär dig mer om sparande:

Sparskolan del 2
Sparskolan del 3