Bland dem som ifrågasätter börsens överlägsenhet som långsiktig placeringsform lär det knappast finnas så många aktieägare i Stenbecksfärens investmentbolag, Kinnevik. Den som satsade en tusenlapp i bolaget för 30 år sedan har varit med om en sagolik utveckling och har i dag aktier för 304 000 kronor efter en genomsnittlig värdeökning på 21 procent per år. Den som varit med de fem senaste åren har fått se sin tusenlapp växa till 9 500 kronor.
Investerarna har deltagit i en fantastisk börsresa, som bjudit på många överraskande och lyckosamma affärer, en rad avknoppningar och utdelningar av portföljbolag som inneburit bingo för dem som placerat i Kinnevik.
I den klassiska Stenbeckborgen på Skeppsbron 18 i Gamla Stan i Stockholm tronar Mia Brunell Livfors, veteran inom sfären trots att hon bara är 42 år och sedan förra sommaren i VD-stolen.
– Tillväxt är den röda tråd som genomsyrar koncernens strategi, säger Mia Brunell Livfors, VD för Kinnevik. Bild: Jörgen Appelgren.
Medan investmentbolagskonkurrenterna haft det tungt värre under 2007, kursmässigt, har Kinnevik oförtrutet ångat på. Även om den långsiktiga avkastningen är allra mest anmärkningsvärd skäms inte heller fjolårets utveckling för sig, en uppgång på cirka 27 procent. Och nya spännande investeringar ska bidra till fortsatta framgångar, är det tänkt.
– Vårt självklara mål är givetvis att fortsätta leverera hög avkastning till våra aktieägare. Något annat mål med verksamheten har vi inte, säger Mia Brunell Livfors. Inget av våra innehav är heligt, även om vår ägarstrategi är långsiktig till sin natur.
Vad är då hemligheten bakom Kinneviks framgångar?
– Vi har lyckats identifiera nya marknader och nya trender och investerat i ett tidigt skede. Dessutom har vi gått in så pass tungt i våra investeringar att vi kunnat påverka utvecklingen i bolagen. Vi har en strategisk plan för vart och ett av våra portföljbolag, och Kinnevik påverkar inte bara genom att tillföra kapital utan dessutom oftast också genom att vara representerat i styrelserna. Vi har varit, och vill även fortsättningsvis vara, en mycket tydlig ägare som ställer krav och är aktiv när det gäller att ta del i den förändringsprocess som våra portföljbolag står inför. Tillväxt är den röda tråd som genomsyrar koncernens strategi.
Men det har inte enbart varit en solskensresa?
– Nej, det har varit lite berg-och-dal-bana. Det hör ju till vid den sortens investeringar som vi ägnat oss åt. Men det viktigaste för aktieägarna är ju att det över tid har varit en stark utveckling.
Investmentbolagens ständiga gissel är den så kallade substansrabatten, det vill säga helheten värderas lägre än summan av delarna. Även Kinnevik är drabbat av detta fenomen, och rabatten ligger nu kring 27 procent. Hur kommenterar du det?
– Det gäller att fortsätta jobba hårt med bolagen, utveckla dem, leverera bra resultat och därmed öka substansvärdet. Sedan är det aktiemarknadens sak att göra värderingen.
Men om jag samtidigt köper in mig som delägare i bland annat mobiltelefoni i Guatemala, jordbruk i Ryssland, en pelletsfabrik i Lettland, betal-TV och smålån till afrikanska medborgare, en global gratistidning och ett pappersbruk i Gästrikland (Korsnäs) är det väl rimligt att jag får rabatt?
– Vår portfölj spänner över mycket vida fält, det är riktigt. Men det finns faktiskt en röd tråd i det som många upplever som spretigt. Det handlar om att vi söker utmaningar och tillväxt inom områden på vilka vi anser oss ha tillräckligt med kunnande. Vi ger oss inte in på områden vi inte behärskar. Medicinteknik är exempelvis en bransch i vilken vi knappast skulle investera utan att dessförinnan ha skaffat oss tillräckligt med kompetens.
Är Kinnevik i första hand till för den som är ute efter tillväxt och en utpräglad chans/riskaktie?
– Det är klart att en del av våra investeringar har högriskkaraktär, men de stora innehaven är relativt stabila och har starka balansräkningar i dag. Dessutom, i och med att vi är verksamma i över 60 länder och inom olika verksamhetsområden, finns en hygglig riskspridning i aktien ändå.
Och hur passar ett gammalt pappersbruk som Korsnäs in i bilden av den banbrytande tillväxtkoncernen Kinnevik?
– Korsnäs är ett onoterat innehav som gett stabila vinster till Kinnevik under lång tid. Ett enda år, jag tror det var 1870, har bolaget gjort förlust. Men det är inte korrekt att hävda att Korsnäs är ”bara” en kassako. Köpet av Frövi i fjol innebär till exempel att det finns åtskilliga synergier att utnyttja och bygga vidare på. Korsnäs produkter är dessutom generellt sett högutvecklade, så bolaget ligger i framkant när det gäller utbudet.
Ni har belånat Korsnäs hårt, eller hur?
– Jag vet inte om jag skulle säga att det är hårt belånat, men det är högre belånat än sina noterade konkurrenter eftersom bolaget kan bära det.
Största delen, ungefär två tredjedelar, av Kinneviks substansvärde finns inom telekommunikation, och prispressen inom denna sektor är stark. Ser du ingen risk i det?
– Visst råder en prispress på samtalsminuter inom sektorn. Men tillväxtpotentialen är stor, inte minst i form av nya tjänster som ständigt dyker upp, utvecklas och blir allt vanligare. Jag är övertygad om att en allt större del av vår privatkonsumtion de närmaste åren kommer att gå till tjänster inom den här sektorn.
Vi är verksamma i över 30 länder inom telekommunikation, de allra flesta i tillväxtregioner. Både Tele 2 och Millicom, våra två tyngsta innehav, är ofta prisledande i utvecklingsländer och i Ryssland, där tillväxten inom mobiltelefoni är stor. Det som driver ny tillväxt är högre penetration, nya tjänster och övergång från fast till mobil telefoni.
Telekom är förresten ett bra exempel på en sektor där vi systematiskt och under lång tid har använt starka kassaflöden från mogna europeiska marknader och framgångsrikt investerat i nya tillväxtmarknader.
Millicom, ett bolag som Kinnevik äger till 37 procent, är den verkliga kursraketen på senare tid inom sfären. Enligt uppgift har bolagets VD, Marc Beuls, tjänat 1,2 miljarder kronor på bolagets optionsprogram. Är det verkligen rimligt?
– Jag kan inte svara rakt av på hur mycket Marc Beuls kan ha tjänat på de olika optionsprogram han varit delaktig i. Han har arbetat i företaget i 15 år och gjort ett jättejobb, som vänt bolaget från en konkursliknande situation till rena framgångssagan. Jag tycker, rent generellt, att det är viktigt med incitamentsprogram som motiverar nyckelmedarbetare. Dessutom är vi verksamma på en hårt konkurrensutsatt marknad, där det gäller att kunna locka till sig de bästa krafterna.
Kinnevik äger 44 procent i gratistidningen Metro, som förlorade 172 miljoner kronor under årets nio första månader. Vad gör ni åt det?
– För det första finns Metro i 20 länder, och i ett antal av dessa redovisar bolaget vinster, exempelvis i Danmark och Nederländerna. På andra håll, som till exempel på den stora amerikanska marknaden, visar bolaget fortfarande förluster. Men visst – totalt sett är Metro en besvikelse hittills, resultatmässigt sett. Det pågår en strategisk översyn av bolaget, i vilken vi vänder upp och ned på alla stenar. Dessutom har en ny VD, dansken Per Mikael Jensen, tillträtt. Jag tror att han har en bra bakgrund, bland annat som global redaktör för Metro, och bra förutsättningar i övrigt för att vända utvecklingen för gratistidningskonceptet.
Ni har på senare tid satsat runt 800 miljoner kronor i affärsområdet ”Nya investeringar”. Hur ser strategin ut?
– Det handlar i princip om att vi ska så ett stort antal tillväxtfrön och vara med och påverka för att fröna ska kunna växa upp till riktiga, frodiga plantor så småningom. Det kan förvisso ta lite tid innan det blir dags att skörda, men vi vill kunna se en utveckling hela tiden. Värdet på detta affärsområde ligger i dagsläget någonstans mellan 1,3 och 1,4 miljarder kronor, skulle jag tro.
Ni har bland annat investerat i jordbruk i Ryssland. Det låter inte så spännande ...
– Vi avvecklade vårt svenska jordbruk och kunde köpa bördig jordbruksmark i Ryssland till ett pris motsvarande cirka 5 procent per hektar av vad vi fick för den svenska marken. Vi räknar med att det tar lite tid, men produktiviteten ska tids nog vara uppe i närheten av den nivå vi hade i Sverige.
Betal-TV i Afrika låter då som en större utmaning. Vad lockar afrikanska tittare som ni kan erbjuda?
– Vi har runt 25 000 abonnenter fördelade på sju länder i Afrika, och de växer snabbt till antalet. Det är framför allt engelsk ligafotboll som är dragplåster i abonnemangsförsäljningen.
Ni är också delägare i ett bolag som lånar ut pengar i så kallade mikrolån till afrikanska privatpersoner. Vad är tanken bakom det?
– Vi har köpt in oss med 90 miljoner kronor i ett finansbolag, Bayport, som lånar ut till privatpersoner i Ghana, Uganda, Zambia och Tanzania. Det handlar ofta om lån på i storleksordningen 1 000–2 000 kronor och med ganska kort återbetalningstid, cirka ett år.
Kinnevik har haft status som Stockholmsbörsens mest grabbiga bolag, i vilket bara hårda nypor och resultat gäller. Efter 15 år i bolaget, hur ser du på detta?
– Jag har ärligt talat aldrig upplevt atmosfären i bolaget på det sättet. Kulturen här är rak och affärsmässig. Det är tydlighet i alla lägen som gäller.
Finns det någon skillnad mellan manligt och kvinnligt ledarskap?
– Nej, det handlar helt enkelt om personlighet och vilka ledaregenskaper man har som individ. Jag har faktiskt svårt att se något könsrelaterat i det.
För fem år sedan var Cristina Stenbeck den enda kvinnan i Kinneviks portföljbolags styrelser. I dag är var femte styrelseledamot kvinna. Hur ser du på den utvecklingen?
– Det är positivt. Jag vägrar dock att tro att något annat än kompetens är avgörande när det handlar om tillsättande av nyckelposter i koncernen. Min personliga övertygelse är att blandade grupper, inte bara män eller bara kvinnor, fungerar bäst.
Har du ofta kontakt med Cristina?
– Hon bor i London, men vi träffas regelbundet. Telefonkontakterna blir dock täta, det är naturligt med tanke på att jag är VD och hon är ordförande.
Mia Brunell Livfors
Ålder: 42 år. Bor: Stockholm. Familj: Make och två söner.
Utbildning: Ekonomutbildad vid Stockholms universitet.
Yrke: VD i Stenbecksfärens investmentbolag Kinnevik sedan augusti 2006. Hon var tidigare ekonomidirektör i MTG. Sammanlagt 15 år inom Kinnevikkoncernen.
Utmärkelser: Utsågs i fjol till ”Årets Ruter Dam”, en utmärkelse till den kvinna som befordrats till det mest inflytelserika chefsjobbet under året. Korades till Sveriges mäktigaste näringslivskvinna av tidningen Veckans Affärer 2007.
Så är en bra chef: ”Ska vara engagerad, fatta beslut, driva igenom dem och leverera resultat. Nyfikenhet skadar inte heller.”
Gör på friden: Spelar golf, piano och läser skönlitteratur.
Gör mig glad: Mina barn.
Gör mig irriterad: Oärlighet och diskriminering.
Kinnevik i korthet
Investmentbolag inom Stenbecksfären med fokus på telekommunikation och medier. Verksamhet i 60 länder och 25 000 anställda i portföljbolagen.
Noterade kärninnehav, totalt värde cirka 44 miljarder kronor: Millicom, Tele 2, MTG, Metro, Transcom.
Onoterat kärninnehav: Korsnäs (värde cirka 6,5 miljarder kronor).
Nya investeringar, totalt värde omkring 1,4 miljarder kronor: Black Earth Farming, Rolnyvik, Sia Latgran, Relevant Traffic, Kontakt East, Gateway TV, Bayport.