30 miljarder kronor. Så mycket, i runda slängar, bevakar Johanna Lindén för Investors räkning. Hon och tio andra personer jobbar som analytiker av bolagets kärninvesteringar, vilka står för cirka 80 procent av Investors sammanlagda innehav, värda 175 miljarder enligt senaste kvartalsrapporten.
På Investor analyserar Johanna Lindén SEB:s och Saabs förutsättningar på marknaden och bolagens framtidsperspektiv. Foto: Erik Svensson
Så hur gör man för att bevaka att 30 miljarder kronor jobbar bra? Man analyserar. Johanna Lindén bevakar Saab och SEB, vilket innebär att hon måste känna bank- och flyg/försvarssektorerna som sin egen handflata. Det dagliga arbetet handlar om att titta på de specifika innehaven, men också om att spå trender och samhällsförändringar som påverkar marknaderna i stort.
– För Saab handlar det en del om politiska aspekter, som när regeringen ska slimma försvarsbudgeten.
Det är ingen specialbehandling som förlänas SEB:s och Saabs storägare. Investor behandlas i princip som vilken ägare som helst och får inte mer information än andra aktieägare.
– Jag har bara tillgång till extern, publik information och vi träffar bolagen via deras arbete med investerarrelationer. När IR-avdelningarna bjuder in aktieägare är vi alltid där.
Men det är klart att det finns ett visst informationsövertag för en storägare som kan åka på investerarresor och kapitalmarknadsdagar hos bolagen och dess konkurrenter, det medger Johanna Lindén. Principiellt finns dock ingen skillnad mellan Investor och alla andra ägare.
Utifrån den analys som Johanna Lindén och hennes kollegor arbetar fram byggs Investors verksamhet och det långsiktiga arbetet med investeringarna tar form.
– Vi arbetar aktivt med så kallade ”värdeskapande planer” som ofta görs på treårsbasis med kontinuerlig uppföljning, för de bolag vi bevakar.
I planerna tittar man på hur förbättringar i verksamheten kan öka lönsamhet, man jämför med andra bolag och undersöker om skillnader finns. Hur gör andra bolag som tjänar mer pengar?
– Sedan analyserar vi tillväxtmöjligheterna och kapitalstrukturen. Vad står bolaget inför? Har man en stark kassa så kanske det finns utrymme för aktieåterköp, exempelvis.
Sist men inte minst innebär planen en genomgång av strukturella förändringar. Finns möjlighet till förvärv eller avyttringar, är portföljen optimerad för ändamålen?
– Vi jobbar igenom planen i våra ”business teams”, sedan drar vi den för Investors ledningsgrupp och därefter presenteras den för styrelsen. Våra styrelseledamöter i de olika bolagen tar sedan med sig idéerna och synpunkterna till sina styrelser, där de blir underlag för diskussion. Förhoppningsvis leder de till de värdeskapande aktiviteter som Investor tror på.
– Mitt jobb handlar om att stödja Investors styrelseledamöter i de två bolag jag bevakar: Marcus och Jacob Wallenberg i SEB:s styrelse och Lennart Johansson och Marcus Wallenberg i Saab-styrelsen.
Men är det inte konstigt att komma in utifrån och säga till om hur bolaget ska agera? Vad tillför ni?
– Vi triggar en diskussion på styrelsenivå och fungerar som ett bollplank. Genom att vi är en uttalat långsiktig ägare tillför vi stabilitet till bolaget. Dessutom bidrar vi med kompetens, erfarenhet och nätverk, därmed får bolagen stöd, men även tydliga krav på sig.
– Det finns andra som kan komma in kortsiktigt och sätta hårt tryck på bolagen. Vi måste se till att ha välskötta bolag så att de inte blir utsatta för kortsiktig press, utan helt kan fokusera på bolaget och dess långsiktiga värdeskapande.
Hur tänker ni kring investeringshorisont?
– Vi har inga förutbestämda tidshorisonter för våra kärninvesteringar. Jämför man med våra riskkapitalinvesteringar och operativa investeringar så har kärninvesteringarna en lång tidshorisont. Men vi har till exempel gått ur WM-data, som jag jobbade med tidigare. Det var en kärninvestering där vi kom fram till att bolaget skulle må bättre av att vara en del av en större internationell IT-organisation. Så då sålde vi till det brittiska IT-företaget Logica CMG.
Trots att kärninvesteringarna inte har bestämda tidshorisonter har nog många svårt att tänka sig att Investor skulle gå ur gamla innehav som till exempel SEB. Kanske är det också därför Investoraktien av hävd handlas till stor substansrabatt, eller så kallad ”maktrabatt”; marknaden förlitar sig inte till att Investor alltid ska sätta pengarna i första rummet.
Men att makt skulle styra investeringsbesluten stämmer inte, menar Johanna Lindén.
– Vi diskuterar aldrig i termer av makt, vi pratar om tydliga mål och strategier. Substansrabatten finns där och vi gör det vi kan för att påverka den genom att göra bra affärer och utveckla bolagen på ett bra sätt.
Fakta: Investor
Skandinaviens största investmentbolag, grundat 1916.
Verksamhet: investerar i bolag inom tre verksamhetsområden.
Kärninvesteringarna står för 80 procent av portföljens värde och är investeringar i stora bolag med en mycket lång investeringshorisont. Här återfinns bolag som Ericsson, Astra Zeneca, ABB, Scania med flera.
Riskkapitalinvesteringar står för 12 procent av kapitalet och görs i små och mellanstora, främst onoterade bolag. Inom detta verksamhetsområde ligger Investor Growth Capital och delägandet av det uppmärksammade riskkapitalbolaget EQT.
Operativa investeringar ligger mittemellan riskkapitalinvesteringarna och kärninvesteringarna och utgör 7-8 procent av kapitalet. De görs i medelstora, ofta onoterade bolag, men på längre sikt än riskkapitalinvesteringarna. Här återfinns bland annat Mölnlycke, Gambro Health Care och Grand Hotel. Målet är att de operativa investeringarna och riskkapitalinvesteringarna ska öka till 25 procent av Investors kapital. Detta görs för att öka avkastningen men också för att kunna erbjuda aktieägarna en unik portfölj som inte kan kopieras på aktiemarknaden.
Substansvärde (innehavens sammanlagda värde): 175 miljarder, eller 228 kr/aktie enligt kvartalsrapporten för tredje kvartalet.