Enligt Realtid.se har den som ägt aktier som motsvarat börsindex (OMXS PI) fått en värdeökning på totalt 6,5 procent under mätperioden från och med den 1 januari år 1999 till och med den 13 februari 2009.
Hade spararen ägt aktierna som ovan, men inte ägt dem under fredagarna den 13:e, skulle värdeökningen, enligt Realtid.se, blivit 7,1 procent. Det rör sig om 15 börsdagar då det varit fredagen den 13:e på totalt 2 541 börsdagar.
Börsen steg under mätperioden i genomsnitt med 0,003 procent per dag, medan den gick ned med i genomsnitt 0,039 procent per dag under periodens ”fredagar den 13:e” då börsen var öppen.
Fredagen den 13 februari 2009 var emellertid en bra börsdag, och börsindex steg med 0,8 procent. Det var dessutom den bästa fredagen den 13:e på börsen under hela mätperioden. Börsen har också stigit i värde under 9 av 15 fredagar den 13:e.
Realtid.se har intervjuat Aktiespararnas tillförordnade VD, Günther Mårder, om detta och huruvida spararen ska tänka på ovanstående kalkyler och undvika att äga aktier fredagar den 13:e:
– Absolut inte! säger Günther bestämt med ett skratt.
Varför inte?
– Nej, du har en slumpmässig fördelning. Gör du samma undersökning för samtliga datum, skulle du förmodligen hitta andra dagar som har en högre avvikelse, påpekar Günther Mårder.
Hur menar du?
– Kollar du till exempel upp alla ”onsdagen den 14:e” och ser på alla andra kombinationer av dagar och datum, skulle du statistiskt sett hitta en standardfördelning – en ”normalfördelning”, med en hög koncentration kring noll. Svansarna skulle ganska snabbt gå ner mot låga värden, så det blir en väldigt koncentrerad normalfördelning. Och dessutom – se vad som hände när börsen rasade den 19 oktober år 1987. Ett sådant värde kan ju förstöra en hel serie. Det är helt slumpmässigt om man hittar att enskilda datum i kombination med en veckodag har en systematisk avvikelse från en genomsnittlig börsdag. Jag bedömer att det står utom allt tvivel att det saknas ett samband, säger Günther Mårder.
Däremot pekar Mårder på att det den tredje fredagen i varje månad ofta sker lite ”spännande rörelser” på börsen, på grund av att det är optionslösen och då blir det större aktivitet.
– Då har kurserna större inverkan eftersom det finns så många underliggande derivatinstrument. Då kan det bli svängningar. Och så kan det vara ”uppdämt” efter helger, om man ser på måndagar. Det kommer fram mer information även om det är helg, så jag skulle tro att måndagar har ökad rörlighet i framför allt den inledande handeln – utan att jag har belägg för att det förhåller sig så. Men jag skulle tro det. Fredagar har även normalt sett lite lägre omsättning – om det inte är den tredje fredagen i månaden förstå, berättar Günther.
Günther Mårder lyfter även fram att Aktiespararnas medlemmar kan ladda ner en provversion av en databas (ett analysprogram) på webbplatsen www.hittakursvinnare.se.
– Där kan man gratis försöka hitta kursvinnare på olika sätt, säger han.
I analysprogrammets databas finns kurser för börsen i femminutersintervaller ett antal månader tillbaka. Det finns en kurshistorik tolv år tillbaka i tiden, inklusive värden vid öppning, stängning, högsta- och lägstanivå varje dag samt aktieomsättning.
Databasen inkluderar 500 olika bolag på börsen. Dessutom finns det olika ekonomisk information om de börsnoterade företagen, nyckeltal och andra relationstal för elva år tillbaka i tiden. Det är företagens omsättning, marginaler, räntabilitet på eget kapital, och P/E-tal.
– Det är en extrem databas där man kan hitta intressanta uppslag, säger Günther.
Man kan sortera bolag efter nyckeltal, exempelvis om man vill hitta alla bolag som just nu har ett rullande P/E-tal som understiger 10, men har en vinsttillväxt på minst 15 procent per år de senaste fem åren, och samtidigt ett P/S-tal under 0,5 samt en direktavkastning över 5 procent.
Finns det bolag som uppfyller alla de kriterierna?
– Ja, det tror jag absolut. Därigenom kan man göra listor på potentiella köpkandidater, och man kan fördjupa en tidningsartikel med intervjuer av folk och fråga varför en aktie i så fall är lågt värderad, säger Günther Mårder.
Aktiesparande på längre sikt
Noterbart är att börsperioden ovan var mycket turbulent med både stora upp- och nedgångar. Historiskt har ett långsiktigt aktiesparande gett en mycket hög avkastningen. 1 krona investerad på Stockholmsbörsen 1945 hade vuxit till 1 891 kronor vid årsskiftet 2008/2009. Samma krona i 10-årsobligationer hade förökats till 73,30 kronor medan banksparande hade resulterat i att kronan vuxit till 48,30.
Klicka på grafen för att förstora den (logaritmisk skala).
Trots att det mellan 1988 och 2008 bland annat var en fastighets- och en IT-krasch samt två finanskriser, som påverkat börsen kraftigt, så var aktieavkastningen under perioden knappt 480 procent.
Relaterade länkar
Hitta kursvinnare
(Aktiespararnas analysprogram)
”Sämre på börsen fredagen den 13:e”
(Realtid.se, 2009-02-13)
”Aktier slår obligationer på lång sikt”
(Aktiespararna, 2009-01-15)