Aktiespararna började under 2003 notera att missbruk av fusionsverktyget i marknadsnoterade bolag började bli vanligt, det vill säga att ett företag med hjälp av en fusion kan ta ifrån minoriteten dess aktier i målbolaget. Fusion tillgreps i ett par fall när en budgivare inte kunde nå 90 procent av aktierna i ett marknadsnoterat målbolag för att på så sätt kunna begära tvångsinlösen av resterande aktier. Fusionsbestämmelsen gav då en majoritet på 2/3 av bolagets aktieägare rätt att frånta minoriteten, oftast småsparare, dess aktier till ett pris fastslaget av bolagsstämman i de fusionerade bolagen. Förbundet jämförde dessa fall närmast med expropriation, och den enskilde aktieägaren stod i princip maktlös.
Att missbruket av fusionsverktyget blommade upp hade att göra med att skattereglerna i praktiken tidigare hindrade fusioner i aktiemarknadsbolag. Det kunde till och med gå så långt att företrädare för det köpande bolaget ringde upp ledningen i målbolaget för att hota med fusion.
Aktiespararna uppvaktade under 2005 Justitiedepartementet för att framföra att en lagändring måste ske för att stoppa detta missbruk. Departementet lämnade under våren 2006 ett förslag i vilket det tillmötesgick förbundets önskemål om nio tiondelars majoritet vid stämmobeslut angående kontantfusioner. Aktiespararna välkomnade förslaget, men kritik framfördes av andra. Förslaget föll.
Det ersattes då av ett nytt förslag, som dock också fick kritik. I stället beslutade regeringen den 18 januari i år om en tillfällig lagändring, i vilket majoritetskravet för fusioner där ersättningen helt eller delvis utgörs av kontanter kräver ett majoritetsbeslut på stämman med 9/10 av samtliga aktier i bolaget. Detta motsvarar vad som sedan tidigare gäller för att på sedvanligt sätt tvångsinlösa minoritetsaktier. Samtidigt tillsatte Justitiedepartementet en utredning, som fick i uppdrag att ta fram ett nytt lagförslag. Uppdraget gick till Rolf Skog, adjungerad professor i bolags- och börsrätt vid Århus universitet, och redovisning skedde i september. Nu har omkring 50 remissinstanser tid till den 5 januari 2008 att komma med synpunkter på förslaget.
Rolf Skog.
– Det största problemet med en fusion som lagen såg ut innan den tillfälliga lagändringen började gälla är att övertagande bolag (A) som äger aktier i målbolaget (bolag B) får påverka B:s beslut genom att rösta på B:s stämma, säger Rolf Skog.
– Den gamla lagen tillät också rena kontantfusioner, det vill säga övriga aktieägare i B utöver A kunde tvingas avstå ifrån sina aktier mot enbart kontanter. Det är inte osannolikt att detta förfarande strider mot det grundlagsfästa äganderättsskyddet, det vill säga en ägare ska inte kunna tvingas ut ur sitt bolag mot ersättning av endast kontanter, säger han vidare.
Rolf Skog har i sin utredning tittat på hur fusionsreglerna ser ut utanför Sverige, särskilt reglerna i Storbritannien och USA, och med ledning av bland annat dessa föreslår han följande:
1. Vid frågan om fusion på en bolagsstämma ska åter 2/3 majoritet av de avgivna rösterna och företrädda aktierna på stämman gälla. Men vid voteringen ska A:s aktier i B räknas bort.
2. Minst hälften av fusionsvederlagets värde ska utgöras av aktier i det övertagande bolaget.
3. Om bolag A inte är föremål för handel på en reglerad marknad, men bolag B är det, införs i praktiken en vetorätt för varje aktieägare i B att på stämman rösta emot ett förslag om fusion. (”Fusionsbeslutet är giltigt endast om det biträtts av samtliga vid stämman närvarande aktieägare och dessa tillsammans företräder minst 9/10 av samtliga aktier i bolaget.”)
– Jag har varit i kontakt med företrädare för både små och stora bolag, på såväl bolags- som ägarsidan. De flesta var överens om att en grundlig utredning i ärendet behövdes, och de var också angelägna om att få veta hur det ser ut i andra länder. De flesta har varit positiva, så jag har gott hopp om att mitt förslag blir lag. I så fall kan den nya lagen börja gälla den 1 juli 2008, alternativt 1 januari 2009, säger Rolf Skog.
Aktiespararnas kommentar
Aktiespararna uppmärksammade tidigt Justitiedepartementet på att fusionsinstitutet allt mer började användas för att kringgå det skydd som tvångsinlösenreglerna ger – till skada och nackdel för de små aktieägarna. Förbundet framförde då önskemål om en lagändring för att sätta stopp för detta kryphål i aktiebolagslagstiftningen. Det är därför glädjande att läsa Rolf Skogs förslag till ändrade fusionsregler, där bland annat kontantfusioner föreslås bli förbjudna.
ANNA JANSSON, Intressebevakningen