Vem tjänar på klimathotet?

Det ökade intresset för miljö och klimat har lett till ett uppsving för miljteknikbolagen, både på och utanför börsen. Men håller utvecklingen? Foto: Elisabeth Blennow

Intresset och oron för klimatförändringar och människans miljöpåverkan har successivt stegrats under de senaste åren. När FN i februari presenterade sin klimatrapport tycktes fokuseringen på miljö ha nått sin kulmen – överallt diskuterades växthusgaser, alternativa energikällor och överproduktion av avfall. I investerarkretsar pratade plötsligt alla om hur de höga energipriserna skulle göra miljöteknik till framtidens melodi.

Men miljötekniken har faktiskt en lång historia i Sverige. Det började redan med Stockholmskonferensen 1972, då FN:s medlemsländer träffades i vår huvudstad för att prata miljö. Det blev startskottet för en stark svensk miljöpolitik som lett till en sträng lagstiftning inom området. Det i sin tur har tvingat näringsliv och forskare att ligga i framkant.

Sedan ett par år satsar Sverige på miljöteknik som prioriterat forsknings- och exportområde. Ett statligt miljöteknikråd, kallat Swentec, har bildats med uppgift att samordna investeringarna inom miljöteknikområdet, lyfta fram goda exempel och stärka svenska företags konkurrenskraft.

Men det är inte bara Sverige som satsat stort på miljöteknik; där vi en gång i tiden låg långt fram har vi nu tappat i styrka. Många länder och regioner har hunnit ikapp eller gått om Sverige i kampen om den bästa miljötekniken. Australien, Kalifornien, Tyskland och Danmark är exempel på länder och regioner där utvecklingen kommit långt. På dessa marknader kan man alltså söka intressanta investeringar i miljöteknik utanför Sveriges gränser.

Att förstå vad man talar om när man säger miljöteknik är inte helt självklart. Till att börja med används två benämningar: miljöteknik och engelskans cleantech. Cleantech är den benämning som Nordic Growth Market, NGM, har valt att sätta på sitt branschforum för miljöteknikföretag.

– Cleantech och miljöteknik är egentligen samma sak, berättar Mats Wilhelmsson på NGM. Namnvalet handlade mer om att slippa bli sammankopplade med näbbkängor och ryggsäckar. Cleantech låter mer utveckling och forskning än trädkramare.

EU definierar miljöteknik, eller cleantech, som ”teknik vars användning är mindre miljöskadlig än alternativens”. Det innebär att allt från relativt osofistikerad tillverkningsindustri till högteknologiska lösningar, från system för avfallssortering och pelletstillverkning till solceller och komplicerad vattenrening, ryms inom denna benämning. Kan man verkligen tala om miljöteknik som en bransch?

Nja, menar Mats Wilhelmsson. På börsen återfinns miljöteknikföretagen inom olika sektorer såsom tillverkningsindustri, energi och kraftförsörjning. Samma faktorer driver till viss del aktiekurserna, men inte alltid. Man bör se till bolagsspecifika faktorer såväl som branschfaktorer när man analyserar miljöteknikbolagen.

Ren energi

En stor del av miljötekniken handlar om energi och energibesparing. Denna sektor kan i sin tur  delas in i fyra delar: biobränslen, vindkraft, solceller och bränsleceller.

Biobränslen är ett område som dras med en mängd problem. Att framställa etanol, från till exempel majs eller sockerrör, är en energikrävande process. Ska biobränsle bli ett hållbart alternativ till fossila bränslen måste processen effektiviseras. Priset på majs har dessutom dubblats på drygt ett år och lett till att vinsten för amerikanska etanoltillverkarna närmat sig noll.

På solcellsfronten har Sverige kommit relativt långt. Just nu forskas det kring det som kallas tredje generationens solceller vilka kommer att kunna sänka tillverkningskostnaderna för solceller. Priset har hittills kvarstått som det stora hindret mot en bredare användning av solceller i världen.

Solcellsföretagen har gått bra och beräknas gå ännu bättre framöver på börsen. Branschtidningen Photon International startade år 2001 ett solcellsindex som inkluderar 30 börsnoterade företag vars försäljning till minst 50 procent består av solceller. Indexet har sedan starten år 2001 stigit med över 300 procent.

Tredje generationens solceller kommer att vara betydligt billigare att tillverka, något som ger  förhoppning om större kommersiell framgång. Foto: Vattenfall

Bränsleceller är ett mer komplext område där utvecklingspotentialen är enorm, men där risker fortfarande kvarstår. Den vanligaste typen av bränslecell bygger på att cellen ”tankas” med vätgas som avger elektroner, vilka plockas upp av syret. Det blir i sin tur vatten, den enda restprodukten. När elektronerna från vätet vandrar från vätet till syret uppstår elektricitet.

Att ersätta förbränningsmotorerna i fordon med bränslecellssystem är en vision som ligger långt fram i tiden. Däremot ligger det närmre till hands att ersätta batterier i exempelvis datorer och mobiltelefoner med bränsleceller.

De tekniska möjligheterna finns, men frågetecken kring prestanda och livslängd samt höga tillverkningskostnader kvarstår innan bränsleceller kan bli ett alternativ till dagens energikällor.

Vindkraft är ett ämne som debatteras extra mycket i Sverige just nu och därför har vi valt att ägna det en egen artikel.

Enorm tillväxt

Så vad ska hända med miljötekniken i framtiden? Globalt spår man ett stort uppsving för den gröna teknologin. Det amerikanska analysföretaget Clean Edge menar att den globala marknaden för grön energi som under 2006 var värd 54 miljarder dollar, det vill säga cirka 380 miljarder kronor, kommer att fyrdubblas på tio år. Amerikanska bolag inom grön energi ökade sin omsättning med 39 procent mellan 2005 och 2006. Det finns redan i dag ett halvt dussin index som följer utvecklingen inom just miljöteknikområdet, däribland Clean Edges egna Nasdaq Clean Edge-index.

Riskkapitalet har börjat snegla på miljötekniken, som under 2006 blev den tredje mest populära branschen att investera i för amerikanska riskkapitalister och stod för 9,4 procent av deras totala investeringar. Det var en tredubbling sedan året innan.

I Sverige visar miljöteknikrådet Swentecs färskaste siffror, från 2005, på en lite mer blygsam tillväxt. Mellan 2004 och 2005 ökade omsättningen i miljöteknikföretagen med 12 procent, till 101 miljoner kronor.

Men näringsminister Maud Olofsson vill se en tjugoprocentig energieffektivisering till 2020. Det innebär att stora summor måste satsas i miljöteknikbranschen de kommande åren, och då främst inom energiforskning och -utveckling.

Tillväxtpotentialen är alltså stor för de små, svenska bolagen och världsmarknaden är enorm, bara man lyckas nå ut med sina produkter.

Hur investera?

Trots den stora haussen kring miljöteknik är det svårt att hitta investeringsbara miljöteknikbolag i Sverige. Ett fåtal stora finns på de svenska börslistorna, men därutöver måste man söka sig till de mindre listorna och utomlands för att hitta intressanta bolag (se lista). Och när man rör sig bort från de större bolagen ökar risken dramatiskt.

Anders Eklund är affärsområdeschef för industri och cleantech på Industrifonden, en statligt finansierad stiftelse som har till uppgift att hjälpa små och medelstora företag med finansiering för att främja industriell tillväxt i Sverige. Han menar att intresset för miljöteknik nu är så stort att han börjar känna igen tongångarna från IT-bubblan i slutet av 90-talet. Små företags aktier värderas långt över bolagens fundamentala värden, baserat på hopp om framtida utveckling av teknik inom miljöområdet. 

– Vissa av de här bolagen har i dag ingen verksamhet. En del är förstås jättebra, andra inte. Hur ska man veta skillnaden? Vi som jobbar med det här varje dag har svårt att veta.

– Som småsparare skulle jag inte gå in i onoterade cleantechföretag. Noterat är en kvalitetssäkring.

Mats Wilhelmsson på Nordic Growth Market håller inte med – någon ny IT-bubbla är det inte.

– Under IT-bubblan handlade det mesta om förväntningar. Inom miljöteknik finns det sådant också, inom bränsleceller, vätgas och så vidare. Men man hittar också bolag som har kommersialiserade produkter. Det handlar om till exempel biogas och värmepumpar. Där finns både grejerna och efterfrågan på marknaden.

Anders Eklund på Industrifonden är böjd att hålla med om att det redan finns fullt fungerande miljöteknikföretag.

– Visst finns det fundament i branschen, men det är svårt att hitta rätt.

Att det finns risker i en ”het” bransch behöver inte betyda att det är en ny IT-bubbla, menar Mats Wilhelmsson; alla branscher som ”det är drag i” drar till sig skumma figurer.

– Det dyker upp investeringsbedrägerier direkt. Samma sak kommer förstås att ske i utkanten av cleantech.

Att miljöteknik är en växande marknad tycks dock ingen tvivla på. För den som vill satsa gäller det att sålla agnarna från vetet och att skilja de små utvecklingsbolagen med hög risk från de etablerade spelarna.

Faktorer att hålla ögonen på:

Är försäljningen av företagets produkter beroende av statliga bidrag eller skatteavdrag? Medför hög risk eftersom bidrag ofta förändras. Samma sak gäller lagstiftning i miljöfrågor.
Är företagets produkter beroende av ett högt energi/oljepris? Här är förstås ditt investeringsval beroende på vad du tror om det fortsatta oljepriset.
Hur ser företagets marknad ut? Finns den i dag eller är det en tänkt framtida marknad?
Finns det en färdig produkt som tillfredställer ett reellt kundbehov?
Finns det patent som skyddar produkten?
Leds företaget av entreprenörer eller forskare? Kan vara avgörande för den kommersiella framgången.

 Miljöteknik bolag i Norden: