Händelsen blev känd som The Buttonwood Agreement. Avtalet gick ut på att gruppen vid köp och försäljning av värdepapper i första hand skulle göra affärerna med varandra. Grundstenen till börsen var lagd – men man hade ännu inte ens tak över huvudet...
Sina första statuter fick börsen 1817 men det dröjde ända till 1865 innan man fick sin första egna byggnad – i samma kvarter som den nuvarande. Två år senare installerade man "The ticker", den berömda börstelegrafen. När en affär var genomförd kunde man omedelbart meddela nyheten över hela landet. Telegrafen gjorde det också möjligt för mäklarna att fortlöpande få aktiekurser och annan information.
1903 var det nuvarande börspalatset i vit marmor klart för inflyttning. Byggnaden blev något av symbol för framåtskridande och industriell utveckling. Den blygsamma genomfartsgatan Wall Street hade förvandlats till en livlig aveny och navet i det finansiella hjulet.
Fusioner och truster
Före första världskriget var Wall Street inget särskilt vänskapligt ställe för små placerare. Skämttecknare beskrev gatan som en plats där tjurar slogs med björnar. Tjurarna försökte blåsa upp priserna, björnarna pressa ner dem. Wall Streets berömda monument av en tjur har sitt ursprung i den gamla symboliken.
1900-talets första årtionde präglades av stora fusioner. Industrier slogs samman och truster dök upp överallt. Rockefellers Standard Oil och James B. Dukes American Tobacco anklagades för att vara monopol och stämdes.
1912 beordrade den amerikanska kongressen att syna Wall Street och dess aktörer i sömmarna. De processer som följde gav eko i hela den finansiella världen och monopolen för Standard Oil och American Tobacco upplöstes.
Samma år kolliderade passagerarfartyget Titanic med ett isberg på sin jungfruresa till New York. Katastrofen var ett faktum och cirka 1.600 personer omkom. Många som följde fartyget i djupet var framstående finansmän och aktörer på New York-börsen.
I krigets skugga
Första världskriget bröt ut i Europa och kastade en mörk skugga över börshandeln i USA. Aktiemarknaderna var stängda hela sista kvartalet år 1914 och när USA gav sig in i kriget 1917 var situationen ännu dystrare. Till råga på all bedrövelse kom en influensavåg 1918 och dödade nästan 20 miljoner människor världen över.
Den ekonomiska tillbakagången varade till 1921 innan det vände. Efter depressionen kom en närmast översvallande optimism – trots att eran gått till eftervärlden som förbudstiden. Man har sagt att förloppet återspeglades i mode och nöjesliv. Kjolarna blev korta, jazzen från Chicago spred sig över kontinenten och man dansade charleston så det stod härliga till.
Och som bekant trotsades förbuden. Gangstersyndikat slogs om kontrollen över illegala spelklubbar och handeln med svartsprit. Al Capone och andra legendariska gangsterbossar skapade sig förmögenheter.
Det glada tjugotalet
Optimismen fick den industriella tillväxten att sätta fart igen. Nya uppfinningar såg dagens ljus och i produktionsprocesserna införde man långtgående mekaniseringar och rationaliseringar.
Industrins "löpande band" blev den nya effektiva tillverkningsmetoden. Folk började köpa bilar, telefoner, hushållsapparater och annat som den nya massteknologin producerade. Vid krigets slut hade radio varit en sällsynt lyx. Några år senare fanns radioapparater i flera miljoner amerikanska hem.
Under "det glada tjugotalet" kom handeln med aktier och obligationer på börsen att kraftigt expandera, men glädjen blev inte långvarig. Snart nådde man en kritisk vändpunkt där tillväxten var skenbar och mer baserad på aktiespekulation än på solid industriell expansion. Förhoppningar om oavbrutet stigande aktiekurser ledde till en pyramid av pappersvinster – och bakom välståndsfasaden dök olycksbådande tecken upp.
Plötsligt var byggverksamhet och industriproduktion på nedgång. Bilförsäljningen minskade och partipriserna föll. I september 1929 började även aktiekurserna falla. En månad senare var börskraschen ett faktum. Den hittills värsta och längsta depressionen i historien tog sin början.
"Den svarta torsdagen"
Torsdagen den 29 oktober 1929, "den svarta torsdagen" började helt normalt när börsen öppnade för dagen. Vid 11-tiden var dock säljorderna långt fler än köporderna. En ängslan började sprida sig.
Plötsligt kom en flod av säljorder. Kurserna föll brant medan panikslagna mäklare skrek och knuffades i sin iver att sälja. Ryktet om kursfallet gick som en löpeld. Linjerna för telegraf och telefon blev blockerade. Oron steg till desperation.
Kursfall och panikförsäljning hejdades temporärt när några inflytelserika bankirer gick ihop om aktieköp för att återställa lugnet och förtroendet för börsen. Men redan veckan därpå fortsatte kurserna att rasa. Den 29 oktober föll Dow Jones index 30 enheter.
Många som köpt billigt föregående vecka tvingades nu slumpa bort sina aktier till löjligt låga priser. Sexton miljoner aktier såldes. Kurserna fortsatte att falla in i november och följderna blev katastrofala för både stora och små investerare.
Sammanbrott och depression
Den amerikanska ekonomins sammanbrott tog i stort sett hela finansvärlden på sängen. Börskraschen i New York blev upptakten till ett årtionde fyllt av ekonomiska motsättningar och arbetslöshet över hela världen.
Bara under 1931 tvingades cirka 2.300 banker att slå igen i USA. Motorn i det ekonomiska livet avstannade. I takt med att industrierna lamslogs steg arbetslösheten till enorma tal. 1930-33 blev 65 000 utan jobb – varje vecka. Tusentals levde på svältgränsen och drev omkring från stad till stad i jakten på jobb, vilket som helst. Köerna av arbetslösa tycktes oändliga. Misstron mot börsen och "finanshajarna" var stor.
Den republikanske presidenten Herbert Hoover försökte blåsa nytt liv i ekonomin, bland annat genom att starta nya offentliga arbeten för att skapa sysselsättning. Han sänkte också skatterna för att öka köpkraften, men ansträngningarna var förgäves. Fruktan hade blivit starkare än viljan att investera. Hoovers politik stämplades som ett misslyckande. Kåkstäder av brädlappar och plåt slogs upp och kallades sarkastiskt "Hoovervilles" av sina invånare.
Sinande dollarflöde
Som ringar på vatten fick kraschen återverkningar runt om i världen, bland annat i Kanada och Australien. Båda länderna drabbades av de kraftigt sjunkande priserna på jordbruksprodukter. Allra hårdast drabbades Tyskland och Österrike som efter freden i Versailles 1919 fått betungande skadestånd att betala och samtidigt led av galopperande inflation och svåra politiska motsättningar.
Europeisk ekonomi var i hög grad beroende av dollarintäkter, dels i form av lån, dels som betalning för exportvaror till Förenta Staterna. När dollarflödet upphörde blev följderna katastrofala för hela Västeuropa. I december 1930 hade Storbritannien 2,5 miljoner arbetslösa.
Kreugerkraschen
I Sverige hade exporten fått allt större betydelse efter första världskriget och vårt land drabbades av den drastiska krympningen av världshandeln. Läget förvärrades av kraschen som följde efter Ivar Kreugers plötsliga död i Paris 1932.
Med Svenska Tändsticksaktiebolaget som bas hade Kreuger byggt upp ett finansimperium med över 200 företag samlade i en koncern. När koncernen gick i konkurs blev följderna svåra för hela den svenska ekonomin. Även i vårt land blev arbetslösheten hög och i städerna kunde friställda personer gå runt i hyreshusen som dörrknackande "bettlare" och tigga pengar och mat. Än idag kan man i äldre hyreshus se en kvarvarande skylt: "Bettleri och utbjudande av varor inom fastigheten förbjudes".
"New Deal"
Med demokraten Franklin D. Roosevelt, som med bred marginal besegrade Hoover vid presidentvalet 1932, började en ny era.
Roosevelt presenterade "New Deal" ett särskilt handlingsprogram, för att bekämpa depressionen och att lindra dess följder. Arbetet inriktades på ekonomiska och sociala reformer.
USA:s isolationistiska politik ifrågasattes. USA skulle inte längre stå utanför händelser på andra håll i världen. När andra världskriget bröt ut genomdrev Roosevelt att vapenembargot upphävdes och att en gigantisk upprustning påbörjades. Ekonomin fick ny luft under vingarna, industrihjulen fick fart och man inledde en stadig återhämtning från den stora depressionen.
Kvinnor in på börsen
När USA gick med i kriget och många amerikanska män inkallades i kampen mot Nazityskland kom kvinnor att spela en betydelsefull roll på NYSE – denna gång inte bara som sekreterare och telefonister utan även som börsmäklare. Kvinnor fick för första gången tillträde till en traditionellt mansdominerad värld.
När de allierade 1945 stod som segrare bröt Wall Street ut i glädjeyra. Konfettin singlade som snöflingor i luften och hela gatan fylldes av jublade människor. Fred! Äntligen fred!
En ny optimism spred sig – och med den ekonomisk uppgång. Lusten att investera ökade och nya revolutionerande uppfinningar som television och transistorapparater bidrog till framtidstron. I takt med att tillväxten ökade minskade den gamla misstron mot börsen och dess aktörer.
Börsnyheter på radio
1954 lanserade NYSE ett utbildningsprogram för att få bredare folklig uppslutning kring investeringar. Kampanjtemat var "Own Your Share of American Business" och resultatet blev en framgång. Att göra börsaffärer blev populärt även för medelamerikanen. Den kände radiomannen Walter Winchell var en av de första som förmedlade börstips och finansnyheter i massmedierna.
Dow Jones Industrial Average uppvisade index som nära nog tredubblades under 50-talet. Den starka uppgången var framförallt följden av amerikanska folkets allt större konsumtion av varor.
Kring de stora städerna växte förorter upp och gemene man spenderade mer pengar än någonsin på bostäder, möbler, bilar, fritidsprylar och tusen andra saker. USA stärkte sin ställning som bilens förlovade land och de stora satsningarna på motorvägsbyggen gjorde bilen ännu mer nödvändig än tidigare.
Framsteg och turbulens
60-talet blev en tid av stora vetenskapliga och tekniska framsteg som befrämjade industrin, men på NYSE blev det också år av stor turbulens. En orsak var Vietnamkriget som drev upp inflationen och inverkade ogynnsamt på marknaden.
60-talet var också de politiska proteströrelsernas tid. Ropen skallade, vänstervågorna svallade. Påverkade av politiska aktivister började såväl små som stora placerare i högre grad än tidigare ifrågasätta företag och deras verksamhet. Vilka företag var rumsrena och vilka var kapitalets lakejer? Omdömena påverkade handeln på börsen – och när president Kennedy mördades i Dallas 1963 tvingades NYSE stänga för att undvika panik.
Kontraster
70-talet blev en tid fylld av kontraster. Marknaden kunde plötsligt och dramatiskt stiga för att lika plötsligt dyka till nivåer man sällan upplevt.
1972 passerades en milstolpe: Dows index slöt på över 1.000 för första gången i historien. En gammal drömgräns var uppnådd. Ett par år senare var index nästan halverat, men sett i ett längre perspektiv var kurvan stadigt stigande.
Bygget av World Trade Centers två skyskrapor på nedre Manhattan gick in i slutfasen i början av 70-talet. När byggnaderna stod färdiga flyttade många företag med anknytning till Wall Street in. Tvillingskyskraporna blev en symbol för New York som kosmopolitiskt centrum för handel och ekonomi.
Arresteringar
Början av 80-talet blev en mörk tid. Underskott i handelsbalansen och ett växande budgetunderskott satte press på marknaden. Wall Street stödde en politisk plan att få ner budgetunderskottet med hjälp av lagstiftning.
NYSE fortsatte att stiga till ett Dow-index nära 3.000 när rykten om en insiderskandal började spridas. Ryktet besannades och flera ansedda bankmän, mäklare och jurister arresterades. I en razzia inför TV-kameror fick några personer polisbesök och belades med handklovar. En av dem var domaren Ivan Boesky som dömdes till tre års fängelse.
Effekterna av skandalen blev kännbara.1987 sjönk Dows index över 20 procent på en enda dag, den 19 oktober. Tidningarna talade om "Wall Streets blodbad" och en ny förestående krasch. Men fenomenet tycktes vara internationellt och krisen blåste över.
Marknaden återhämtade sig snabbt och under 90-talets långa högkonjunktur steg index brant. I mars 1999 uppnåddes en ny drömgräns som blev förstasidesstoff i tidningarna: "Dow hits 10.000!". Ett par månader senare var siffran 11.000.
Lok för världsekonomin
I början av decenniet när Sovjetunionen upphörde och den militära maktstrukturen från "terrorbalansens" dagar var förbi kom en nedgång i investeringar i försvarsrelaterad industri, men ekonomin i stort hade kraftig medvind.
Med Bill Clintons tid i Vita Huset följde den längsta och kraftigaste ekonomiska uppgången i modern tid. Genom hela 90-talet visade sig den livskraftiga amerikanska ekonomin vara ett lokomotiv för världsekonomin.
Den starka tillväxten i kombination med skickliga placeringar skapade dollarmiljonärer på löpande band. Framgångsrika yuppies körde Porsche och Ferrari och betalade glatt 2.000 dollar för en butelj ädelt franskt vin, lika mycket som en Chevrolet kostat 1957.
Alan Greenspan, chef för USA:s centralbank Federal Reserve (Fed), höjde ett varnande finger mot "bortskämdhet" och "övermod" mitt i alla stigande kurvor. Hans uttalande blev ett populärt objekt för skämttecknare.
Med Internet öppnades nya vägar att göra affärer på börsen. Tidigare hade bara de stora, professionella aktörerna varit "day traders". Nu kunde även små investerare göra dagliga affärer med ett klick på datormusen, och köpa och sälja värdepapper för bara en bråkdel av fullservicemäklarnas kommissionskostnad.
Terroristattacken
Redan när Gulfkriget inleddes hade man höjt säkerheten på Wall Street. 1993 skakades World Trade Center av en explosion orsakad av en bomb i ett garage under byggnaderna.
Efter terroristattacken mot World Trade Centers tvillingskyskrapor den 11 september förra året när byggnaderna rammades av två kapade flygplan stängde börshandeln i fyra dagar – ett rekordlångt stopp. För att säkra en lugn handel när börserna öppnade sänkte Fed sin styrränta. Parallellt drog myndigheterna igång en "patriotisk mobilisering" för att förhindra säljpanik.
Resultatet blev ett betydande men långt ifrån extremt kursfall på både NYSE och Nasdaq. Rent tekniskt fungerade handeln utan stora störningar redan första dagen efter terroristattacken.
Efter några dagar sänkte även Eurolands ECB sin styrränta, något som lyfte de europeiska börserna. Stockholmsbörsen steg 1,2 procent.
Under hösten 2001, parallellt med striderna i Afghanistan och avmattningen i konjunkturen, var läget relativt stabilt på USA-börserna. Insatserna från centralbank och myndigheter blev framgångsrika. Den kris som många befarat uteblev.
Sett i backspegeln klarade sig NYSE bättre än Nasdaq – och Wall Street och "The Big Board" i "The Big Apple" är fortfarande världens finansiella centrum.
Visste du att...
- de holländska invånare som slog sig ner på Manhattan år 1653 byggde en vägg av stockar för att skydda sig mot attacker från engelsmän och indianer. 1685 byggde man en gata längs väggen: Wall Street. Stockarna är sedan länge borta, men minnet lever kvar i gatunamnet.
- New York Stock Exchange (NYSE) har anor från 1700-talet när en grupp fristående mäklare och affärsmän slöt ett samarbetsavtal.
- NYSE ägs av sina 1.366 medlemmar och att cirka 3.000 personer arbetar på börsens "trading floor".
- det på handlargolvet finns 5.000 elektroniska apparater och 8.000 telefonanslutningar – och under golvet drygt 32 mil fiberoptiska kablar.
- Dow Jones Industrial Average ursprungligen bildades av journalisten Charles Dow i slutet av 1800-talet. Dow började presentera ett aktieindex i sin tidning – och detta index har ju blivit ett industriaktieindex som citeras dagligen.