Direkt till innehållet ?

beQuoted rapporterar:
Gruvbolag stärker sin styrelse

Denna vecka berättar beQuoted om ett svenskt gruvbolag som denna sommar inte enbart arbetar vidare med huvudprojekt Bidjovaggegruvan utan även gett sin organisation nya muskler ...

beQuoted har träffat, First North-noterade, Arctic Golds senaste förvärv i form av den nya styrelsemedlemmen Stefan Månsson.

beQuoted: Varför tror du att Arctic Gold ville ha dig i styrelsen?

– Alla styrelser mår bra av att ha en blandad kompetens. Det jag i första hand kan bidra med är en väldigt lång driftserfarenhet från gruvindustrin, säger Stefan Månsson.

Stefan Månsson är nämligen bergsingenjör utbildad på KTH och har flera års erfarenhet som gruvchef. Efter att ha börjat sin karriär som geolog på Statsgruvor 1974 blev han gruvchef 1983 för gruvan i Yxsjöberg.

Karriären fortsatte så småningom till Zinkgruvan där han arbetade i chefsposition 1991–2006. Efter det gick flyttlasset till Irland där han blev gruvdirektör för Galmony Mines. En position han hade fram till april i år då han flyttade hem till Sverige. Stefan Månsson föredrar att kalla sig själv generalist inom gruvbranschen.

– Jag brukar säga att jag kan ingenting om allting när det gäller gruvor. Och jag tycker att det är mycket bättre än att kunna allting om ingenting, säger Stefan Månsson och skrattar.

beQuoted: Var det ett lätt beslut att tacka ja till erbjudandet?

– Ja. Jag tackade ja för att jag tyckte att Arctic Gold verkar ha ett intressant projekt i Bidjovagge. Och intressanta projekt tycker jag om, säger Stefan Månsson.

Det Stefan Månsson framför allt syftar på (att Bidjovagge är ett ”intressant projekt”) är att det bedrivits gruvverksamhet där tidigare.

– Sannolikheten att hitta malm är störst i gamla gruvfält. Man hittar däremot sällan stora mängder malm på jungfrulig mark, säger Stefan Månsson.

Arbetet i Bidjovagge rullar på
I sommar har Arctic Gold påbörjat ett andra borrprogram i nordnorska Bidjovagge med syfte att utöka kända mineraliseringar och identifiera nya. Målet är att dubbla mineraltillgången, från dagens 1,8 miljoner ton till 3,5 miljoner ton.

Med en planerad årsproduktion på 350 000 ton skulle den utökade mineraltillgången räcka till cirka 10 års produktion i en framtida återuppstartad gruva. Investeringsbeslut om eventuell återstart av Bidjovagge beräknas till andra halvan av 2013.

Arctic Gold räknar med att man kommer att kunna bedriva gruvdrift i Bidjovagge i minst 10 år. Och trots att råvarubranschen just nu är het så vet man naturligtvis inte hur råvarupriserna ser ut om 10–20 år.

– Den uppgång vi upplever just nu har jag aldrig varit med om tidigare. Däremot har jag varit med om det motsatta, till exempel 2002–2003 när priserna var väldigt låga, säger Stefan Månsson.

Att spekulera i vart råvarupriserna ska ta vägen överlåter han dock till andra. Däremot är han övertygad om vad det är som drivit upp priserna, och som även kommer att fortsätta att vara prisdrivande.

– Det handlar om ökad efterfrågan, framför allt ifrån Kina, men även ifrån Indien, säger Stefan Månsson.

beQuoteds redaktion
oscar.hasslehult@bequoted.com

 
 
Kommentera artikeln

Genom att kommentera godkänner du våra villkor.

Villkor för kommentering

Här kan du kommentera artiklar på Aktiespararnas webbplats. Du kan analysera och kritiskt granska innehållet. Sakliga, fyndiga och välskrivna kommentarer för debatten framåt.

Aktiespararna har rätten att ta bort kommentarer som är opassande eller som inte följer Sveriges lagar.

Kommentarerna får inte innehålla:

  • Påhopp och/eller smutskastning av personer eller företag.
  • Kommersiella budskap
  • Icke relevant information som inte rör forumet och webbplatsens huvudområde
  • Stötande kommentarer
  • Uppmaningar till brott
  • Hets mot folkgrupp
  • Innehåll som strider mot personuppgiftslagen
  • Innehåll som strider mot upphovsrättslagen (citera gärna men ange källa)
  • Innehåll som anses vara falsk i syfte att bedra andra besökare

Skribenter garanteras anonymitet. IP-adresser kan dock lämnas ut om polis/åklagarmyndighet eller domstol så kräver.

Om artikeln