Dags för nästa steg
När jag var femton år engagerade jag mig i Aktiespararrörelsen. Femton år har gått sedan dess eftersom jag fyllde 30 år för bara två veckor sedan. Från att ha arbetat med utbildningsfrågor i en av lokalavdelningarna i Stockholm har mitt engagemang vuxit och både Aktiespararna och Unga Aktiesparare har successivt givit mig större ansvar. Sedan årsskiftet 2008/2009 har jag haft förtroendet att ha det yttersta operativa ansvaret för Aktiespararna då jag verkat som VD.
Tiden som VD har inneburit den mest lärorika och intensiva perioden i mitt liv. Under våren har jag dock funderat alltmer över frågan ”vad jag ska bli när jag blir stor”. Efter att ha varit engagerad inom Aktiespararna hela mitt vuxna liv så är det kanske inte så konstigt att tankarna kommer. Under våren har jag också blivit tillfrågad om intressanta arbeten som jag inledningsvis har avböjt eftersom jag trivs så bra i min nuvarande roll. Men nu känner jag att jag kommit till en punkt då det är dags att våga ta nästa steg i livet. Jag har därför sagt upp mig för att i lugn och ro överväga och utvärdera olika möjligheter för mitt nästa steg.
Varför nu?
Något som jag funderat över är om det är rätt tillfälle att gå vidare nu? Inte oväntat har jag kommit till svaret att det aldrig är rätt tillfälle – eller så är det alltid rätt tillfälle, beroende av hur man ser det. Men jag kan konstatera att vi nu har avverkat den viktiga bolagstämmosäsongen med bra resultat, vi har genomfört en lugn och framåtriktad kongress samtidigt som styrelseledamoten Carl Johan Högbom förklarat sig villig, och fått stöd av styrelsen, att gå in som tillförordnad VD och på så sätt stegvis ta över mina arbetsuppgifter. Mot denna bakgrund känner jag mig trygg med mitt beslut och när man väl har bestämt sig så anser jag att det är rätt att ta steget. Att jag sedan ska bli pappa igen vilken dag som helst spelar naturligtvis också in.
Överlämning
Även om en semester väntar så ska jag under den närmsta tiden fullgöra de större åtagandena som jag har även om Carl Johan formellt övertar VD-skapet. Vi ska precis genomföra chefsrekryteringar till Intressebevakningen och Medlemsavdelningen. Självklart kommer jag att vara ett stöd i dessa rekryteringar, men det vore fel att låta mig ha ansvaret för detta arbete eftersom jag inte kommer att vara kvar i min befattning när dessa chefer väl tillträder. Då känns det tryggt att Carl Johan står redo att ta ett ansvar inom organisationen eftersom jag vet att han har ett långsiktigt perspektiv på sitt engagemang, oavsett form.
De senaste åren inom Aktiespararna
När jag nu bestämt mig för att gå vidare är det ett naturligt tillfälle att försöka summera hur jag ser på min egen insats inom organisationen och samtidigt presentera de utmaningar som jag tror är viktiga för Aktiespararna att fokusera på framöver.
Jag tillträdde som VD vid årsskiftet 2008/2009. Då dominerade finanskrisen och börsen hade tappat över hälften av sitt värde sedan sommaren 2007. Vår ekonomiska situation var prekär eftersom vi tappade mycket intäkter samtidigt som vår värdepappersportfölj tappat nästan lika mycket som börsen i övrigt. Mitt första uppdrag var att få organisationen att genomföra omfattande besparingar utan att försämra medlemserbjudandet. Det är inte min uppgift att recensera medlemmarnas upplevda medlemsvärde, men totalt har vi minskat kostnadskostymen med cirka 20 mkr sedan toppen 2007.
Under de senaste åren hoppas jag även att medlemmarna uppfattat bland annat:
- att vår röst på marknaden har blivit tydligt och stark
- att vår bolagsbevakning gått framåt och fokuserar på rätt frågor
- att tidningen Aktiespararen blivit mer läsvärd och innehållsrik
- att vår webb har blivit ett mer användbart verktyg ur ett investeringsperspektiv
- att våra stora evenemang har lyfts till en högre nivå, med mer analys och spännande innehåll
Vad kunde ha gjorts bättre?
Säkert kunde mycket ha gjorts annorlunda och bättre. Tyvärr kan jag konstatera att vi medlemsmässigt inte skördat några större framgångar under lång tid och den negativa trenden har inte brutits. Att vi höjde avgiften kraftigt 2010-2011 hade naturligtvis en negativ inverkan men beslutet var nödvändigt. Vi har i dag högre medlemsintäkter trots att vi är färre medlemmar.
Rollen som VD innebär också att man slits mellan olika intressenter som alla har höga förväntningar om närvaro och tillgänglighet. För en VD i Aktiespararna innebär det medlemmar, styrelse, personal, förtroendevalda, politiker, företagsledare, ägare (privata och institutionella) och media m.fl. Jag har medvetet kommit att lägga mycket av min tid och mitt engagemang i det utåtriktade arbetet och i kontakten med medlemmarna. I efterhand är det alltid lätt att finna tillfällen där man borde omprioriterat. Förmodligen är detta en av ledarskapets största utmaningar – att fördela sitt engagemang så att alla intressenter känner sig tillfredsställda.
Några framtida utmaningar
Om jag ser till utmaningar som Aktiespararna står inför så finns det en fråga som överskuggar allt annat: Hur ska Aktiespararna tillsammans med näringsliv och politiker stoppa den negativa trenden med färre enskilda aktieägare? Det minskade antalet aktieägare i Sverige är särskilt alarmerande eftersom svenskarnas exponering mot börsen snarast ökar. Det betyder att mellanhänder skär emellan och försämrar spararnas avkastning samtidigt som avståndet mellan börsföretag och ägare ökar.
En annan stor utmaning för Aktiespararna är att möta medlemmarna och potentiella medlemmar på deras villkor. Som jag ser det måste förbundet tala mer om pension och långsiktigt sparande för att hjälpa svenskarna att bryta ned den ångest som många i dag känner inför alla val inom pensionsområdet. I slutändan handlar det om aktieägande, även om verktyget för detta är fonder och skalet är en pensionsdepå av något slag.
Under de senaste åren har jag ägnat mycket kraft åt att resa runt i Sverige för att möta aktiesparare. Bland de som inte är medlemmar möter jag tyvärr ofta missuppfattningar. De som är fullständiga nybörjare tror att Aktiespararna bara är till för proffsen samtidigt som proffsen eller de erfarna aktiespararna tror att Aktiespararna bara är till för nybörjare. Båda har fullständigt fel, men vi har oss själva att skylla eftersom vi inte tydligt nog kommunicerat vårt medlemserbjudande och bredden i detsamma.
Stort tack till alla i förbundet
Inom aktiespararrörelsen har jag genom åren fått många förebilder som på olika sätt format mitt tänkande och kalibrerat min egen kompass. Den praktiska skola som mitt engagemang inom rörelsen har inneburit är en utbildning som jag värdesätter högt. Detta har jag alla människor i organisationen att tacka för!
Det finns många som jag vill tacka för 15 fantastiska år!
Tack till alla medlemmar. Utan er fanns inte världens största aktiespararorganisation - Aktiespararna.
Tack till alla cirka 1000 personer i våra ledningsgrupper runtom i landet. Tack vare ert hårda arbete kan vi skapa över 140 lokala mötesplatser för aktieintresserade. Det är unikt och väl värt att värna.
Tack till alla medarbetare på kansliet som ser till att smörja det maskineri som är så viktigt för vår organisation.
Ett speciellt tack vill jag också rikta till min ordförande Johan Flodström för det djupa och förtroendefulla samarbete vi haft under min tid som VD.
Eftersom jag är ständig medlem sedan 90-talet så får ni dras med mig tills döden skiljer oss åt!
Aktiehälsningar
Günther Mårder
