Indexfond

Senaste tiden har det varit stor debatt kring storbankernas oförmåga att generera en acceptabel avkastning hos de aktivt förvaltade fonderna. Egentligen kan man säga att debatten är något orättvis. Eftersom bankerna har massor av dyra analytiker, förvaltare och säljare så förstår man att de behöver ta ut höga avgifter. Men det är inte hela sanningen. Bankerna har ju även aktieägare, jag själv är en av dessa. Vi vill också ha bra vinster så att vi kan få fina utdelningar när våren nalkas. Detta tillsammans gör att de flesta banker tar 1,5 procent av svenska fondspararnas kapital varje år. Även om man är aktiv som placerare så är sannolikheten i det närmsta noll att man slå index över tid om man har en bred portfölj. Därför borde ingen vara överraskad att dessa produkter underpresterar.

Men vad är då alternativet, om man vill ha en avkastning kring index? Svaret är självklart en indexfond. En fond som försöker återspegla ett visst index utveckling. Då behövs inga dyra analytiker osv. Över tid kommer indexfonderna överlag att prestera bättre än de aktivt förvaltade fonderna eftersom avgifterna är lägre. Men du kommer aldrig att slå index.

Ett ännu bättre alternativ är att själv köpa ett tio-femtontal av våra största börsbolags aktier. Då slipper man förvaltningsavgifter helt.

Aktiespararna tog vid millennieskiftet fram en indexfond just för att kunna erbjuda ett passivt och billigt alternativ för att komma åt marknadens avkastning. Den heter Topp Sverige och följer OMXS30-index. Förbundet kommer även att ta aktivt ägaransvar och representera fondandelsägarna på årsstämmorna. Allt för att driva utvecklingen i en småspararvänlig riktning.

Indexhälsningar

Günther Mårder