I kölvattnet på finanskrisen

Glädjande, och lite överraskande, har våra europeiska politiker agerat betydligt mer resolut för att stävja bankkrisen. Dessvärre är de som nu är med och betalar notan inte desamma som vann mest på ett hasardspel med stora risker och hög avkastning. Att utse syndabockar är sällan konstruktivt. Frågan är vilka, om några, som blir vinnare i finanskrisens kölvatten?

Förespråkare för hårdare regleringar av världens finansmarknader får nu definitivt gehör. Företag med starka balansräkningar och starka kassor ser expansionsmöjligheter genom uppköp och strukturaffärer. De med hög belåningsgrad och magra balansräkningar har svårare att hävda sig, till exempel Peab, som köper tillbaka Peab Industri. I finansbranschen kommer sannolikt kartan att ritas om helt. Som aktieägare är bolagens finansiering allt viktigare att beakta om man vill hitta framtidens vinnare.

Politiker bör nu inse att beskattningen av Sveriges sparare och riskkapital är för hög. Aktiemarknaden har gått ned med 50 procent, och det är nu uppenbart för alla att aktieägande är behäftat med risk, åtminstone kortsiktigt. Aktieägare tar hög risk för att få möjlighet till högre avkastning. Försämras avkastningsmöjligheten på grund av höga skattesatser i goda tider är färre villiga att ta risken. Nu måste skatterna sänkas för att den svenska riskkapitalförsörjningen inte ska riskera att sina.

Vidlyftiga incitamentsprogram har vi länge kämpat emot. Nu är följderna av dem alldeles uppenbara, eftersom de medverkat till att många av världens finansföretag har fallerat. Finansministrarna i Europa går nu samman för att motverka alltför höga bonusnivåer – så även i USA. Detta ökar möjligheten för oss att få gehör för större återhållsamhet även utanför finansbranschen.

Finanskrisen medför att kampen om minoritetens intressen hårdnar. Vissa storägare passar nu på att stärka sitt inflytande på minoritetens bekostnad. Investor slår ett slag för riktade emissioner för att underlätta strukturaffärer. Bolaget vill också sänka gränsen för tvångsinlösen, för att enklare kunna genomföra uppköp. Det är skandal att utnyttja finanskrisen för denna typ av maktspel! Ett starkare, inte svagare, minoritetsskydd behövs om vi ska kunna behålla de små aktieägarnas förtroende för aktiemarknaden och en god svensk riskkapitalförsörjning.

Risken finns för att andra stora och viktiga frågor kommer i skymundan på grund av vår finanskris. På senaste G 7-mötet, till exempel, fick miljöfrågan stå tillbaka för diskussioner om den ekonomiska utvecklingen. Vi måste vara på vår vakt så att viktiga långsiktiga frågor inte kommer i skymundan. Detta gäller även etiska frågor och frågor om kvinnorepresentation i styrelser. Att arbeta aktivt med dessa frågor handlar inte om god vilja utan om klokt aktieägaransvar. Låt oss se till att vi inte gör samma misstag som vi gjorde i högkonjunkturen och låter kortsiktigheten förblinda oss.

Elisabeth Tandan
VD, Aktiespararna

Kommentarer

1. arne westesson2008-11-12 08.36

   Inte är det vidlyftiga incitamentsprogram som fått finansbolagen på fall.Det är stora kreditförluster som är orsaken.Det är bl.a. ett resultat av Clintons påtryckningar mot bankerna att vara generösa med lån till fattiga så att de skulle kunna förbättra sin bostadsstandard.Politker skall inte lägga sig i bankernas verksamhet.
   Börje Ekholms förslag göra det lättare för strukturaffärer tycker jag är bra.Nuvarande 90%-gräns för inlösen gör att investmentbolag kan blockera affärer genom ett 10% innehav.Om gränsen sänktes till 80% för inlösen skulle investmentbolagen behöva ett 20%innehav för att blockera affärer.Det betyder att de bara kan blockera hälften så många affärer.Det är bra för oss småsparare.
   Riktade emissioner är ofta bättre än företrädesemissioner.Emissionskursen kan göras högre,emissionskostnaden blir lägre.Vill vi småsparare behålla vår andel kan vi köpa några aktier till.

2. PerH2008-11-21 13.38

   Det verkliga problemet
   
   Det kan alltid vara på sin plats att försöka reda ut orsak och verkan. Idag har strålkastarljuset placerats på fastigheter och innovativ finansiering som orsak och en kris i finans som verkan. Bakom döljer sig ett större problem. Ett brott, efter en topp mars 2000, på den finansiella megatrend som fick sin start under 1980-talet.
   
   Man behöver inte vara alltför intelligent för att förstå att något gått fel när:
   långa trender i månadsdiagram bryts
   en cykeltopp inte når över den förgående
   när världens ”främsta företag” på kort tid förlorar 70 (sjuttio) procent eller mer i värde
   
   Och egentligen inget nytt för som det uttryckts i boken Aktiespararna glömde:
   ”På 1970-talet var socialisering av ägandet ledstjärnan, 1980-talet japaniseringen och den japanska företagsledarstilen, 1990-talet amerikaniseringen där börsen var lösningen och nu står vi inför 2000-talet då krishantering kan bli mode. ”Börsens tio Budord, 2003”
   
   Och görs inte rätt analys av roten till det onda kan de aktioner som vidtas bli olja som slängs på elden istället för vatten! Oljan 2003 hette fastigheter:
   ”I vilka samhällen har spekulationer i fastigheter varit grunden för framtida välstånd och tillväxt? Venedigs fall började med att kapitalet investerades i slott och herresäten i stället för handel. Handel som var basen för Venedigs uppgång.” Börsens tio Budord”.
   
   Ovanstående som lett till något som liknar en härdsmälta som inte heller kom som en blixt från en klar himmel. Snarare kom den som ett brev på posten utifrån hur världens politiker förvaltat väljarnas förtroende:
   ”En sådan utveckling kan leda till kraftiga lågkonjunkturer då en nedgång kan komma att få ett globalt genomslag. Vi får en test på det när den konjunkturuppgång som vi nu förväntar oss om något år bryter ned.” B10B 2003.
   
   Sedan finns specifika länderproblem som oftast glöms när krisen får globala förtecken. I Sverige har vi sviterna efter vägen mot Totalitär som sänkt kronan med drygt 50 (femtio) procent. Strukturella problem som maskerats av en krona som gick genom golvet 1993, den finansiella megaboomen och senast vinster från råvarusektorns boom. Men kronans utveckling skrämmer IGEN! Vissa skriker hurra för det hjälper industrin, andra ser välfärden försvinna.
   
   ”När man talar om ett lands ekonomi kan det ibland bli enklare om vi ser landet som en familj. Tänk er att ni får ett arv (Sveriges industri under och efter andra världskriget) och att du börjar konsumera på ett sätt som förutsätter flera arv i framtiden (nya krig och Sverige tillåts stå utanför).
   
   Du bygger ett vackert trevåningshus med en lyxvåning högst upp och uthyrningslägenheter under (den svenska modellen). Det börjar bli tomt i plånboken och du tvingas att flytta ned till en av de mindre våningarna (Sverige devalverar 1977-1982).
   
   Tyvärr fortsätter du att konsumera som om nya arv skulle vara på gång, men du har ju bara en uppsättning föräldrar (tredje världskriget dröjer). Det börjar ebba i kassan och du tvingas sälja huset och tvingas hyra källaren (Sverige låter kronan flyta 1992 och den sjunker med 30 % och svensk industri blir allt mer utlandsägd). Vart flyttar du nästa gång? Ut på gatan?” Börsens tio Budord
   
   Det marknadsmönster som utvecklas påverkar de analyser vi skall använda oss av för att hitta rätt. Ett bra exempel är de böcker jag skrivit med Erland. Först kom ”Bättre Aktieaffärer med Teknisk och Fundamental Analys”. Den kom när vi var på väg från kaos till finansiell tillväxt. En position då den fundamentala företagsanalysen hade stor betydelse och den tekniska hade börjat få lite fotfäste.
   
   Sedan släppte marknaden och den fundamentala analysen kom, oförtjänt, i strykklass medan den tekniska analysen gjorde en stark frammarsch. Till och med Dagens Industri började med teknisk analys. Så vad var fokus för nästa bok? Teknisk analys.
   
   Först kom ”Snabba Aktievinster med teknisk analys” sedan kom, på förfrågan från Stig Nordvall ”Aktiespararnas Timining Handbok”. Och när det börjat blåsa så kom boken ”pressen” glömde, Börsens tio Budord med fokus på ett koncept.
   
   Göran Persson hos KG Bergström: Vi vet inte om det är början till slutet eller slutet av början. Och för att hitta svaret behövs ett koncept.
   
   
   Per Holmlund
   Ständig medlem 9540945