Direkt till innehållet ?

Inte bara insändare

När en italienare eller fransman blir riktigt upprörd blockeras motorvägarna till de stora städerna. Traktorer kör i lusfart och skapar kaos på de flesta tillfartsvägar, strejker är vardagsmat. När en svensk blir riktigt förbannad skriver han en insändare i tidningen.

Bli medlem i Aktiespararna

  • Förmåner värda 7639 kronor
  • Medlemskap endast 465 kronor
Läs mer

Ungefär så skulle schablonbilden av olika nationaliteter kunna beskrivas. En lugn och sansad svensk tål det mesta.

Men det finns några företeelser i samhället som kan få även en tålmodig svensk att gå i taket. Ett exempel är hutlösa bonussystem som resulterar i att redan välbesuttna samhällstoppar kan stoppa ytterligare stora belopp i sina redan välfyllda fickor. När det sedan sker i ett läge då vanliga medborgare dagligen påminns om den finansiella krisens obönhörliga och skoningslösa effekter – det må sedan handla om arbetslöshet, sänkta löner eller kursras för aktieägare – ja, då är måttet rågat.

Under senvintern har ”affärerna” avlöst varandra. Fram växer bilden av samhällets mest välbärgade etablissemang, stående i en cirkel, behagfullt kliande varandra på ryggen.

Den krisdrabbade finansbranschen befinner sig i fokus. Statliga garantipaket och nya, friska bonusmiljoner eller kraftigt höjda chefslöner är ingen bra kombination, det inser nog de flesta sedan bland andra SEB:s VD, Annika Falkengren, tvingats löpa gatlopp i medierna.

Hur står det egentligen till i den svenska bankvärlden, där de fyra jättarna i princip driver en oligopolmarknad? Läs på sidorna 6–11 (Aktiespararen, 2009/3) och bilda dig en egen uppfattning om såväl bankerna som värderingen av deras aktier. Den gamla ”sanningen” att en väldiversifierad svensk aktieportfölj bör innehålla en bank kan i alla fall ifrågasättas. Tidigare säkra bankpapper har i den finansiella krisens spår förvandlats till högriskplaceringar.

Nu något helt annat: När Aktiespararna bildades 1966 var det främsta argumentet att det krävdes en stark röst för att övertyga politikerna om att Sverige behövde en aktiebeskattning som var rimlig och någorlunda i överensstämmelse med den som finns i vår omvärld.

I dag, 43 år senare, kan man lätt konstatera att vi i detta avseende har lång väg kvar att vandra. Den som snart ska deklarera sina aktieaffärer för 2008 förstår nog vad jag menar. Aktiespararens deklarationsbilaga, som medföljer inhäftad i detta nummer, hjälper dig att hålla åtminstone en rimlig ordning och reda i den djungel som blir konsekvensen av dagens skattesystem för kapitalinkomster. Förbundets krav på ett allemanskonto, liknande det som gäller för kapitalförsäkringar, måste förverkligas. Svenskt näringsliv behöver enskilda aktieägare. Dessa ska inte mobbas av myndigheterna när det är dags att göra personliga bokslut i deklarationstider. Det är ett högst rimligt krav man kan ställa.

Gunnar Johansson, chefredaktör
gunnar.johansson@aktiespararna.se

 

 
 
ANNONSER