Klubben bör ha ett sparmål
Det är oftast den som tar initiativet till klubben som lockar medlemmar med ett intressant sparmål några år framåt. Men det kan också vara så att medlemmarna har sina egna sparmål. En del kanske vill spara till sin pension, till sina barn eller barnbarn utan något specificerat mål eller bara under mottot ”den som spar han har”. Ett vanligt sparmål är sparande till en resa, kanske en jorden runt-resa tillsammans eller till Olympiska spelen. Ett rimligt sparmål är en fördubbling av kapitalet på fem år, eller, med andra ord, en årlig avkastning på i medeltal 15 procent.
Placeringsstrategier
När klubben har bestämt sitt sparmål ska den också välja en strategi som leder fram till målet.
Avkastning
I en aktiesparklubb kan frågan om nivån för den årliga avkastningen vara viktig. Beroende på val av placering kan den årliga avkastningen i form av ränta eller utdelning bli allt ifrån obefintlig till hög. Behovet av att årligen erhålla avkastning är viktig för valet av placering.
- Konst, antikviteter, frimärken eller metaller ger ingen avkastning men kan ge värdestegring.
- Aktier ger i allmänhet låg avkastning men god värdetillväxt.
- Bank- och obligationssparande ger numera låg avkastning och ingen värdetillväxt
Summan av värdetillväxt och utdelning/ränta, totalavkastning, bör efter skatt ge ett inflationsskydd. Räntebärande placeringar har under efterkrigstiden ofta inte gett detta (jämför med aktiekurvan).
De senaste åren har räntan dock varit högre än inflationen. Därmed har en realränta erhållits. Möjligheten att någorlunda snabbt omvandla en placering till likvida medel måste dock ibland styra placeringsinriktningen.
Fördelning mellan olika placeringar
Vid placering i aktier och räntebärande obligationer/bankkonto måste ett val göras mellan hur stor andel som ska finnas i respektive värdepapper, till exempel 7 procent i svenska aktier, 10 procent i utländska aktiefonder och 20 procent på bankkonto eller i obligationer. Placerarens uppfattning om den framtida utvecklingen på börsen avgör procentfördelningen. Tror placeraren på en stigande börs kan andelen svenska aktier öka till exempelvis 90 procent. Om marknaden bedöms gå ned kan en betydligt lägre andel vara lämplig.
Tid för köp eller försäljning
Det är i allmänhet viktigare att köpa eller sälja aktier vid rätt tidpunkt än att köpa rätt bolag. Köp när läget är hemskt på börsen och sälj efter en lång kursuppgång. Räkna aldrig med att man kan sälja på absoluta kurstoppen och köpa i absoluta kursbotten. Det brukar vara bättre att köpa när kurserna gått upp något från botten och man kan vara någorlunda säker på att vändningen har inträffat. Många bolag på den svenska börsen, till exempel skogsbolag, stålbolag, bilföretag och gruvföretag, är så kallade cykliska bolag. Detta innebär att deras kurser rör sig i vågform över en konjunkturcykel. På lång sikt ökar dock alltid bolagens och aktiernas värde. SCA-aktien i januari 1995 kostade 130 kronor, i april 1998 var priset 235 kronor, och två år senare i april kostade den 175 kronor. Det kan löna sig att sälja på en vågtopp och återköpa i en vågdal.
Gör en så kallad omviktning av aktieportföljen helst en tid innan du märker att en bransch verkar ha nått sin lönsamhetstopp. Omviktningen innebär att aktier som hör till bolag i en bransch säljs och aktier i en annan bransch köps. Börsen ligger i allmänhet ett halvt till ett år före konjunktur- och lönsamhetsutvecklingen hos företagen. Man köper inte aktier i bolag därför att de haft en fin utveckling. Avgörande är den framtida utvecklingen.
Vilka aktier ska köpas?
Köp aktier i bolag som haft stora problem och där ledningen, ibland en helt ny sådan, verkar komma till rätta med problemen. Dessa bolag brukar kallas vändningsbolag. De svenska bankerna är goda exempel under åren direkt efter bankkrisen 1992–1993.
Köp aktier i bolag som i genomsnitt ökar sin omsättning, vinst och utdelning med minst 10–15 procent per år, så kallade tillväxtföretag. Endast i sådana bolag får man på lång sikt en god totalavkastning.
I bolag som har både A- och B-aktier med samma utdelning lönar det sig att köpa den billigaste av aktierna, under förutsättning att det finns en tillfredsställande handel i aktien. Köp till exempel SEB:s C-aktier i stället för A-aktierna. Priset är omkring 10 procent lägre i C-aktien. Samma sak gäller för Atlas Copcos A- och B-aktier. Samma investerade summa ger därmed 10 procent högre utdelning per år. Om skillnaden aktieslagen emellan bibehålls får man också en procentuellt högre värdetillväxt. I längden lönar det sig att köpa ”kvalitet”. Ju fler ”om” som kringgärdar ett bolags framtid, desto större är risken för en dålig utveckling.
Många små bolag är så kallade enproduktföretag. Detta innebär att riskspridningen inom företaget är liten. Säljer produkten väl kan vinsterna bli stora – och tvärtom. Att investera i ett bolag som agerar i flera länder och världsdelar ökar också riskspridningen. Ett sådant exempel är Hennes & Mauritz, som finns i Europa,
USA och Asien. När det är lågkonjunktur för företaget i Europa kan det vara högkonjunktur på andra marknader. Ett viktigt urvalskriterium vid val av bolag är kvaliteten på VD, men det behöver inte vara så att en massmedialt synlig VD är en bra VD för aktieägarna.
Läs gärna företagsanalyser och lyssna gärna på råd. Men det är du själv som ska fatta beslutet om att köpa eller sälja. Då finns det inte heller någon att skylla på om affären skulle gå snett.
Det är oftast mycket lätt att köpa aktier, men det kan kännas svårt att sälja. Man bör sälja när man känner sig nöjd. Stiger kursen efter att man sålt kan man glädja sig åt att den som köpte ens aktier också fick en liten uppgång.
Sälj inte aktier bara för att kursen stigit med till exempel 100 procent. Sälj för att vinstutvecklingen inte längre stiger utan kanske börjar vika. Sälj om det kommit fram en ny starkt konkurrerande produkt som pressar marginalen hos bolaget. Sälj om det uppstår stridigheter av långvarigt slag i ledningen eller bland ägarna.