Nybörjarskolan del 3 som pdf
I Sverige finns runt 260 000 aktiebolag (2006), men merparten är privata bolag med bara en eller några få aktieägare.
De bolag vi hittar i börslistorna är så kallade publika bolag. På lite mer formella handlingar står det (publ) efter bolagsnamnet, för att skilja dem från privata bolag. Långt fler bolag är publika än de du hittar på listorna för noterade bolag. Då handlar det ofta om bolag som har planer på att någon gång i framtiden söka sig till någon lista för daglig eller annan notering. Handeln i dessa aktier administreras ofta av bolaget självt, men det finns också ett antal handelsplatser utöver dem du hittar i tidningen. När ett företag övergår från privat till publikt ökar bland annat kraven på information till aktieägarna.
Hösten 2006 gjordes en stor förändring på Stockholmsbörsen. Tidigare var bolagen uppdelade på A- respektive O-listan. I dag delas de upp på tre listor: Stora, Medelstora och Små (på engelska Large Cap, Mid Cap och Small Cap). Vilken lista ett bolag hamnar på beror på dess börsvärde, det vill säga aktiekursen gånger antalet aktier som finns i bolaget.
I segmentet Stora bolag finns alla bolag med ett börsvärde på över 1 miljard euro. Bolag med ett börsvärde på mellan 150 miljoner och 1 miljard euro återfinns i segmentet Medelstora bolag, medan bolag med ett börsvärde understigande 150 miljoner euro återfinns i segmentet Små bolag. Segmenten revideras halvårsvis, den 1 januari och 1 juli, baserat på aktiernas viktade medelpris för maj och november.
Samtidigt med den förändrade listindelningen införlivades de övriga nordiska börserna (utom Oslobörsen) i det börsägande och börsnoterade bolaget OMX, och tillsammans skapade de en gemensam nordisk handelsplattform, Nordenbörsen. Dessutom äger OMX de baltiska börserna i Tallinn, Riga och Vilnius, som tillsammans skapar en gemensam baltisk aktiemarknad.
Handeln över gränserna sker i ett gemensamt handelssystem, gränsöverskridande medlemskap och genom att en gemensam källa till marknadsinformation via webben skapas. (OMX köptes i slutet av 2007 av amerikanska Nasdaq och Borse Dubai och är nu ett dotterbolag till Nasdaq.)
OMX ställer flera krav för att ett bolag ska få noteras på Nordenbörsen. Följande krav gäller:
- Bolaget ska ha en dokumenterad vinstintjäningsförmåga eller tillräckligt med finansiella resurser för att kunna bedriva verksamhet i minst ett år.
- Minst 25 procent av aktierna ska finnas i allmän ägo, eller att bolaget har minst 500 aktieägare som vardera har aktier värda totalt runt 1 000 euro.
- Det förväntade totala marknadsvärdet av aktierna ska vara minst 1 miljon euro.
- Kapacitet för informationsgivning till aktiemarknaden.
Därutöver ställer OMX ett flertal krav som har att göra med bolagsstyrning, styrelsesammansättning, allmän lämplighet, styrelsens och ledningens kompetens med mera.
Hur en börslista ser ut beror på om du tittar i en tidning, på text-TV eller någon hemsida. Men även tidningarna presenterar listorna på lite olika sätt, och andra listor än Nordenbörsens har betydligt färre kolumner. Vad och hur mycket information som finns i en börslista i en dagstidning styrs av tidningsredaktionens värdering, men framför allt av det begränsade utrymmet som en tidning har. På en börssida på Internet kan du hitta mycket mer information än du kan göra i en tidning.
Här ovan ser du Dagens Industris börslista för stora svenska bolag, med kolumner numrerade 1–11. I detta avsnitt tittar vi dock enbart på handeln i aktierna, varför förklaringar till kolumnerna 3, 4 och 5 kommer i avsnittet om värdering i nästa nummer av skolan.
I kolumn 8 hittar du den kanske viktigaste informationen, senast betalt, som betyder till vilket pris den sista affären gjordes under -föregående dag. Senast betalt på en hemsida eller text-TV betyder ”nu”, med en viss tidsförskjutning, om du tittar under börsens öppettid. När man uttrycker sig lite slarvigt och säger att en aktie står i 50 kronor menar man vanligen ”senast betalt”.
I kolumn 10 får du ytterligare information om handeln, det vill säga till vilken den högsta respektive lägsta kursen affärerna gjordes. Här kan man till exempel utläsa hur tendensen varit under dagen. Om beloppet på ”senast betalt” och ”högst betalt” är detsamma kan man dra slutsatsen att kursen har stigit under dagen. Kolumn 7 beskriver förändringen av ”senast betalt” för i går jämfört med i förrgår.
Kolumn 9, ”slutkurser köp och sälj”, beskriver läget mellan köpare och säljare vid börsens stängning. ”Köpkurs” är det högsta pris någon köpare är villig att betala och ”säljkurs” är det lägsta pris någon säljare kan tänka sig att sälja för. Köpkursen är alltid lägre än säljkursen.
I aktier med stor omsättning kan man generellt säga att denna kolumn inte ger så mycket mer information än ”senast betalt”. Men i aktier med liten omsättning kan det vara en viktig information utöver ”senast betalt”. Om ingen affär gjorts under dagen är köp- och säljkurserna den enda information vi har om var köpare och säljare står, eftersom det då inte finns något ”senast betalt”. Bra exempel på detta hittar du bland några av bolagens A-aktier.
I kolumn 1 och 2 hittar du information om kursen lite längre tillbaka i tiden, dels topp- och bottenkurser, dels hur kursen har utvecklats procentuellt under en viss period.
Börsvärdet (bolagets marknadsvärde) hittar du i kolumn 6, och med ledning av det, tillsammans med upplysningen om ”senast betalt”, kan du räkna ut hur många aktier det finns i respektive bolag. Vissa aktier saknar dock börsvärde, till exempel Ericsson A, och i sådana fall har hela börsvärdet satts på B-aktien.
Den sista kolumnen i detta avsnitt är kolumn 11, ”omsatt antal aktier”. Vissa tidningar väljer dock sorten kronor i stället för antal aktier. Denna kolumn informerar om aktiens likviditet, det vill säga hur mycket den handlas. Låg likviditet i en aktie kan indikera att det kan vara svårt att hitta en köpare den dagen man vill sälja. En annan information vi kan dra ur denna kolumn, om man följer den under en tid, är om omsättningen ökar eller minskar påtagligt. Det kan då tyda på att något är på väg att hända i bolaget.
Bland de olika listorna kan man ibland hitta något som kallas observationslistan. I ett bolag som ligger på observationslistan råder någon form av oklarheter – dock nödvändigtvis inte något negativt. Vissa tidningar, som Svenska Dagbladet, har valt att i stället för en egen observationslista markera de bolag som ska observeras med (OB) efter namnet.
Efter bolaget Fabege hittar du (L). Det betyder likviditetsgaranti, vilket i sin tur betyder att bolagets samarbetspart, en bank eller värdepappersbolag, åtar sig att agera köpare eller säljare när handeln i aktien är obefintlig.
I första kolumnen, även här på Fabege, hittar du ett X. Det betyder att högsta och lägsta kurserna är omräknade för emission och/eller aktieuppdelning.
Index är ett hjälpmedel för att vi ska kunna se hur börser eller branscher går, och med hjälp av index kan vi också avgöra hur våra aktier utvecklas. Ett index har alltid en startdag och börjar nästan alltid på 100. När indexet nått 150 har det alltså stigit med 50 procent från startdagen.
OMXSPI är ett index som beskriver hur alla aktier på Stockholmsbörsen utvecklas. I princip alla index som förekommer på den svenska marknaden är vägda, vilket betyder att respektive bolags påverkan på index beror på hur stort börsvärde det har. Med andra ord beskriver ett index inte hur aktierna går i genomsnitt utan hur alla aktiernas börsvärde förändras. Utöver index som beskriver hur en viss börs går finns bransch- eller sektorindex, som beskriver utvecklingen för en viss bransch/sektor.
Här följer ett räkneexempel på hur du räknar ut hur mycket ett index har stigit under en viss period. Om indexet är 370 när du startar avläsningen och 420 när du avläser det gör du följande: 420 – 370 = 50. Sedan dividerar du 50 med 370 och får då 0,135, vilket är detsamma som 13,5 procent. Du kan också dividera 420 med 370, vilket ger 1,135 – en uppgång med 13,5 procent.
Innan du kan börja köpa aktier måste du öppna ett konto eller en depå hos ett företag som får göra affärer på börsen och de andra handelsplatserna, och här finns ett 100-tal företag att välja på. Bolagen kan delas in i tre huvudgrupper: banker, värdepappersbolag och nätmäklare, eller, med ett samlingsnamn, värdepappersinstitut. Värdepappersbolag (tidigare kallade bankirfirmor eller fondkommissionsbolag) är företag som specialiserat sig på värdepappershandel, medan banker sysslar även med annat. Nätmäklare är ett värdepappersbolag som i huvudsak kommunicerar med sina kunder genom Internet. I dag flyter bolagen ihop, det vill säga både banker och värdepappersbolag har normalt även nätmäkleri.
Att öppna ett så kallat värdepapperskonto (VP-konto) avråder jag bestämt ifrån! Det känns som ett gammalmodigt sätt att göra affärer på, och det är betydligt dyrare än att göra affärer hos en nätmäklare. Traditionella värdepappersbolag vänder sig normalt till personer med mer pengar än medelsvensken, varför detta normalt inte är det naturliga valet för en nybörjare.
Med andra ord är mitt råd till en vanlig nybörjare att vända sig till en nätmäklare, även om du då normalt inte får någon betjäning eller någon att prata aktieaffärer med – men billigt är det! Det är dock svårt att avgöra vilken som är bäst, precis som det är att välja bästa mobiltelefonoperatör eller el-leverantör. Viktigt att veta är att du kan byta när du vill, normalt helt utan kostnad. Välj någon och pröva dig fram – och byt om du inte blir nöjd.
Normalt betalar du en procentuell avgift (kurtage) vid varje affär. Alla mäklare har dock ett lägsta kurtage för varje affär, och denna minimiavgift gör det oekonomiskt att göra affärer för alltför små belopp, det vill säga avgiften äter upp för mycket. Om du vill göra små affärer är i stället Aktieinvest att föredra, där du handlar i andelar av aktier. Du kan till exempel köpa Ericsson för 100 kronor och får då med kursen 13 kronor 7,692 aktier. Aktieinvest är ett företag inom Aktiespararna.
När du väl valt en samarbetspart kan du göra affärer. Då kan du välja på ”bäst möjligt” eller precisera en kurs (limitera). Bäst möjligt betyder att du oberoende av vad som händer med kursen vill köpa eller sälja. Det kanske är ofarligt när du handlar i bolag med stor omsättning, men när du köper eller säljer aktier i bolag med låg likviditet kan det vara farligt. Du riskerar då att köpa aktierna alldeles för dyrt, alternativt sälja för billigt, på grund av att antalet köpare och säljare är begränsat.
Limitera därför alltid dina köp- och säljorder, och låt kursen spegla hur angelägen du är om att köpa eller sälja.