Del 5 som pdf
I tidigare avsnitt har vi talat om utdelning, det vill säga pengar som aktieägarna får från bolaget, i Sverige normalt en gång per år. På senare år har dock några nya sätt för att föra över pengar från bolaget till aktieägarna börjat användas. Ett sätt är inlösen, vilket innebär att bolaget köper tillbaka aktier från aktieägarna under vissa villkor. (Det omvända skeendet, det vill säga när bolaget vill ha nya, friska pengar av aktieägarna, kallas nyemission.) Ett annat sätt är återköp, det vill säga bolaget köper sina egna aktier på börsen för att antingen makulera dem eller för att använda dem vid till exempel förvärv.
I detta avsnitt går vi igenom dels hur penningflödet mellan aktieägarna och bolaget påverkar aktiekursen, dels hur man ska se på en nyemission – det vill säga om man ska satsa mer pengar i ett bolag eller inte. Många menar att man självklart ska delta i en nyemission, eftersom man då får köpa aktier ”med rabatt”. Andra menar att detta betyder att bolaget har problem.
Men det finns även andra företeelser som bolaget alternativt bolagsstämman beslutar om som påverkar aktiekursen men där det inte är fråga om att pengar går mellan aktieägare och bolaget. Jag tänker då på aktieuppdelning (splitt), sammanläggning (av vissa kallad ”omvänd splitt”) och fondemission.
Avstämningsdag/sista dag inklusive emissionsrätt
För att få vara med på en aktieuppdelning, sammanläggning, fondemission, inlösen och nyemission eller att få utdelning gäller det att man är aktieägare under en särskild natt, alternativt en helg. I tabellen på sidan 48 ser du kolumnen ”sista dag inklusive emissionsrätt”. Är det fråga om utdelning står det ”sista dag inklusive utdelning”. Det är alltså denna dag du senast måste bli aktieägare för att få vara med i emissionen respektive få utdelningen. Det kan ju tyckas märkligt att det räcker med att vara aktieägare under en enda natt för att få utdelningen, som ju egentligen härrör från ett helt års inarbetade vinst, men så är det i aktievärlden. Dagen efter ”sista dag inklusive emissionsrätt/utdelning” är det alltså fritt fram att sälja och ändå få del av utdelningen. (Men aktiekursen sjunker förstås när utdelningen skilts av.)
Vad är då avstämningsdag? Om jag finge bestämma borde det aldrig förekomma i tabeller. Det är nämligen den dag VPC stämmer av vem som var aktieägare tre dagar tidigare, det vill säga på ”sista dag inklusive emissionsrätt/utdelning”. Det är inte alltför ovanligt att dessa två datum blandas ihop, och det finns de som tror att de får vara med på emissionen alternativt får utdelningen om de köpt senast på avstämningsdagen. Men jag hoppas jag har varit tydlig och att du inser att man då är ute tre dagar för sent!
Splitt
En aktieuppdelning (splitt) är en växling. Det är inte konstigare än att man går till banken och växlar en tusenlapp till tio hundralappar. I aktievärlden skulle vi kalla en sådan växling för en splitt 10:1 (10 nya aktier för varje gammal). I tabellen på sidan 48 ser du till exempel att Ballingslöv nyligen genomförde en splitt 3:1. Detta betyder att den som hade 1 aktie bytte/växlade den mot 3 nya aktier, vilket sin tur innebär att aktiekursen, teoretiskt sett, faller till en tredjedel av vad kursen var före uppdelningen – och att antalet aktier på marknaden är tre gånger större än före uppdelningen. (Med ”teoretiskt sett” menar jag att vi bortser ifrån alla andra faktorer som påverkar aktiekursen vid denna tidpunkt.) Som du ser i tabellen står det att sista dag inklusive emissionsrätt för Ballingslöv var den 14 april, vilket innebär att den 15 april var första dagen för handel med de nya aktierna.
När och varför gör bolaget då en splitt? Svaret är att det sker när bolaget tycker att aktiekursen är för hög i kronor räknat och att handeln därmed kan påverkas negativt. Med en uppdelning ökar antalet aktier på marknaden, vilket normalt gynnar handeln. När en aktiekurs är för hög är dock en synnerligen subjektiv bedömning, varför det inte går att svara på vid vilken kurs bolagen brukar göra en splitt.
Vid en splitt behöver du inte som aktieägare agera på något sätt, utan allt sker automatiskt. Du får bara ett besked från din mäklare att du hastigt och lustigt har fler aktier än tidigare – till lägre kurs i kronor per aktie.
Sammanläggning
Sammanläggning kallas av vissa även för ”omvänd splitt” och förkortas SL i Aktiespararens tabell. Som framgår av namnet är detta motsatsen till en splitt. Ericsson har en intressant SL framför sig (SL 1:5), vilket innebär att varje femtal aktier läggs samman till en aktie. Som framgår av tabellen var fredagen den 30 maj sista dag för handel med Ericssonaktier före sammanläggningen. Om vi säger att kursen var 16 kronor den 30 maj blev den fem gånger så hög, det vill säga 80 kronor, måndagen den 2 juni – allt annat lika. Men självfallet har du inte blivit rikare, trots att aktiekursen har femfaldigats, eftersom du å andra sidan då har bara en femtedel så många aktier som du hade innan.
En sammanläggning gör bolaget när det tycker att aktiekursen är ”löjligt” låg, vilket knappast gäller Ericsson i detta fall. I stället vill Ericsson med sammanläggningen att B-aktien noterad i Sverige och det amerikanska depåbeviset (som idag motsvarar 10 B-aktier) får ett förhållande på 1:1. Här gäller detsamma som för splitten, det vill säga du som aktieägare behöver inte agera på något sätt, utan allt sker automatiskt.
Utdelning
Merparten av bolagen som ligger på Nasdaq OMX:s listor för stora och medelstora bolag ger en årlig utdelning. Men på listan för småbolag ger bara runt hälften av bolagen utdelning. Av bolagen noterade på NGM-börsen och Aktietorget med flera listor ges utdelning endast i undantagsfall. Anledningen är att på de ”större” listorna finns huvudsakligen gamla företag med mer eller mindre stabila vinster, medan på typ Aktietorget är många företag i ett uppbyggnadsskede och har ingen stabil, om ens någon, vinst som kan delas ut.
De flesta bolag har en utdelningspolitik, det vill säga de anger hur stor andel av vinsten de avser att dela ut. På senare tid har det blivit vanligt att bolagen ger en extra utdelning utöver den vanliga. Detta ska tolkas som att den extra utdelningen normalt inte upprepas kommande år. I Aktiespararens tabell över varje bolags utdelning redovisas endast den ordinarie utdelningen, men andra publikationer bakar in även den extra utdelningen i sina tabeller.
Inställningen till företeelsen extrautdelning skiljer sig åt. Vissa menar att företagen borde använda ”extrapengarna” till förvärv eller investeringar i stället för att dela ut allt till aktieägarna. Andra hävdar att bolagen inte ska sitta med alltför stinna kassor i och med att avkastningen på eget kapital då blir alltför låg. I så fall är det bättre att aktieägarna får pengarna och kan använda dem som de vill, till exempel för att investera i andra bolags aktier.
Teoretiskt sjunker aktiekursen med samma belopp som utdelningen dagen efter ”sista dag inklusive utdelning”. Men det finns de som försöker tjäna pengar på att köpa strax före en utdelning och sälja strax efter och hoppas på att aktiekursen sjunker något mindre än utdelningen.
Fondemission
Ett annat sätt att dela ut pengar från bolaget till aktieägarna är genom fondemission, vilket innebär att varje aktieägare får del av företagets under flera år intjänade vinster som inte delats ut tidigare. Fondemission innebär att varje aktieägare ”gratis” får nya aktier att lägga till sitt tidigare innehav. Fondemissioner var betydligt vanligare förr i världen än de är nu. En fondemission 1:4, till exempel, innebär att aktieägarna får en ny aktie på varje fyrtal gamla de äger. 100 aktier i ett bolag blir således 125 aktier efter en sådan fondemission.
Värdet på bolaget är dock detsamma, det ska bara fördelas på fler aktier, vilket innebär att aktiekursen i bolaget sjunker sedan delrätten skilts av. Exempel: Du har 100 aktier i bolaget X. Aktuell börskurs är 100 kronor, vilket innebär att du har aktier i X för 10 000 kronor. Efter fondemissionen har du 125 aktier, men värdet är fortfarande 10 000 kronor, och aktiekursen sjunker därmed efter fondemissionen till 80 kronor. (4 aktier för totalt 400 kronor blir 5 aktier för totalt 400 kronor, det vill säga 80 kronor per aktie.)
Nyemission
Om uppdelning, sammanläggning och fondemission är tämligen odramatiska händelser, där du bara behöver hänga med, är det desto viktigare att du noga överväger om du ska gå med i en nyemission. En nyemission kan förefalla fördelaktig, eftersom du får köpa nya aktier till ett lägre pris än vad aktien kostar på börsen. Men detta är en chimär.
Vid en nyemission gäller det för bolaget att marknadsföra den så gott det kan. Bolaget ger därför ut ett prospekt, i vilket det beskriver varför det vill ha in mer pengar och hur mycket bolaget behöver. Anledningen till nyemissionen kan vara allt ifrån att bolaget håller på att gå i konkurs till att det går jättebra och har nya, spännande investeringsplaner.
När bolaget bestämt hur mycket pengar det behöver bestäms en nyemissionskurs. Som tumregel brukar nyemissionskursen ligga någonstans i spannet 50–70 procent av aktuell börskurs. Eftersom beslut om nyemission normalt tas flera månader i förväg måste bolaget ge en god marginal till den aktuella aktiekursen, det vill säga börskursen får under inga omständigheter gå ned under nyemissionskursen för då lyckas bolaget inte sälja några nya aktier.
När bolaget nu vet hur mycket pengar det vill ha samt emissionskursen är det enkel matematik att räkna ut hur många aktier det måste sälja i nyemissionen. Om antalet aktier bolaget måste sälja relateras till befintligt antal får det villkoren för nyemissionen. Exempel: För Teleca i tabellen här ovan står N 2:9, 11 kronor, vilket betyder att varje aktieägare får rätt att köpa två nya aktier för varje niotal aktier han/hon äger till 11 kronor per aktie.
Låt oss ta följande exempel för att se hur mycket aktiekursen sjunker dagen efter ”sista dag inklusive emissionsrätt”:
Kurs (sista dag inklusive emissionsrätt) 100 kronor. Villkor: N 1:3, 60 kronor.
Det finns en formel för att räkna ut detta, men min erfarenhet är att bara naturvetare gillar formler med x, y och z.
Vi tar därför en annan väg och räknar på lägsta tänkbara antal, vilket är tre aktier, eftersom det krävs tre aktier för att få köpa en ny. Vi får då följande:
(3 x 100 kr) + (1 x 60 kr). 3 x 100 är värdet av vårt ursprungliga innehav, medan 1 x 60 är det belopp aktieägare måste lägga till för att få köpa den nya aktien. Det blir totalt 360 kronor. Detta belopp ska nu fördelas på (3 + 1) aktier, det vill säga 4, vilket ger 90 kronor. Med andra ord, kursen dagen efter att teckningsrätten skilts av går ned med 10 kronor på grund av nyemissionen.
Nu äger du alltså tre aktier som är värda 90 kronor styck samt tre så kallade teckningsrätter. Tre teckningsrätter ger dig rätt att köpa en aktie. Vad är då varje teckningsrätt värd? Jo, du har nu rätt att köpa en aktie värd 90 kronor för 60 kronor, det vill säga en rabatt på 30 kronor. Men du behöver tre teckningsrätter, vilket alltså innebär att varje teckningsrätt är värd 10 kronor. Nu har du alltså 3 aktier à 90 kronor = 270 kronor plus 3 teckningsrätter à 10 kronor, det vill säga 30 kronor. Summan blir 300 kronor, vilket är samma belopp som före emissionen, det vill säga 3 aktier à 100 kronor.
Nu kan du välja att antingen gå med i nyemissionen, vilket innebär att du investerar ytterligare 60 kronor i bolaget. Men du kan också välja att sälja teckningsrätterna för totalt 30 kronor, vilket innebär att du minskar din investering i bolaget med 30 kronor. Det ena alternativet är inte förmånligare än det andra, utan vad som är rätt att göra kan bara framtiden utvisa.
Jag menar att du ska se en nyemission som vilket aktieköp som helst, det vill säga om du vill investera mer i bolaget ska du hänga på. Men tycker du att det är läge att minska ditt innehav i bolaget är detta ett bra tillfälle att sälja teckningsrätterna. Om du vill ha kvar samma investerade belopp i bolaget som tidigare går du med i nyemissionen till en del och säljer resten av teckningsrätterna.
I tabellen hittar du kolumnen ”datum för rätternas notering på börsen”. I Telecafallet var det den 1–15 april. Under denna tid kunde alltså aktieägarna sälja sina teckningsrätter om de inte ville vara med i nyemissionen.
Det var allt för denna gång. I nästa avsnitt ska vi titta på några olika alternativ till aktier, såsom olika typer av fonder och aktieindexobligationer.