Beskattning
Sista avsnittet av nybörjarkursen i aktiekunskap handlar om beskattningsreglerna för aktievinster (”kapitalvinster” i Skatteverkets vokabulär). Vi tittar också lite på hur du med dina nya kunskaper kan utveckla ditt pensionssparande, som i betydligt högre grad än tidigare har överlåtits på varje enskild medborgare. Som en liten avslutningskrydda beskriver jag lite om hur man kan tjäna på en börsnedgång. Detta område är egentligen överkurs i en nybörjarkurs, men jag vill ändå nämna det, så du själv kan förkovra dig inom detta område.
Reglerna för beskattning av aktievinster har skiftat från tid till annan. Historiskt har den varit olika, beroende på innehavstid. Lagen har då talat om yngre respektive äldre aktier.
Fram till den 1 mars 1966 var skatten på aktievinster noll efter fem års innehav, och för varje års kortare innehavstid skulle vinsten tas upp till 20 procentenheter mer i beskattning i en trappstegsmodell. För yngre innehav än ett år skulle alltså hela vinsten läggas på toppen av andra inkomster.
Därefter har evig beskattning gällt. Under åren 1966–1990 skulle vinster på yngre aktier, med innehavstid kortare än två år, till 100 procent tas upp till beskattning och läggas på toppen av alla andra inkomster. För äldre aktier skulle då endast 40 procent av vinsten tas upp till beskattning. Eftersom Sverige har en progressiv inkomstbeskattning (skatten stiger med ökad arbetsinkomst) berodde alltså den verkliga aktievinstskatten på hur stora övriga inkomster medborgaren hade, det vill säga vilken marginalskatt den hade. Även utdelning lades på toppen av andra inkomster.
År 1991 ändrades beskattningen till den nuvarande, med 30 procents skatt på själva vinsten (och på utdelningar), oavsett innehavstid. Den borgerliga regeringen 1991–1994, under moderate statsministern Carl Bildt, sänkte dock skatten för reavinster på aktier till 25 procent under 1992–1993 och för 1994 till 12,5 procent. Den efter valet 1994 tillträdande socialdemokratiska regeringen, under statsminister Ingvar Carlsson, återställde skatten till 30 procent från 1995, vilken fortfarande gäller. Kompensation för inflationen ges därmed inte i beskattningssystemet.
Om du sålunda har köpt aktier i ett bolag för 10 000 kronor och säljer dem för 15 000 kronor har du gjort en vinst på 5 000 kronor. På denna vinst ska du betala 30 procent i skatt, det vill säga 1 500 kronor, oavsett hur länge du innehaft aktierna. Utöver detta kommer alltså 30 procents skatt på den årliga utdelningen – i den mån du fått någon sådan.
Tidigare fanns också ytterligare en skatt som berörde oss aktiesparare, nämligen förmögenhetsskatten, men den togs bort 2007 av den borgerliga alliansregeringen.
Tyvärr är beskattningsreglerna inte helt enkla, i de fall man inte köper en post och sedan säljer en exakt lika stor post. I stället är det tämligen vanligt att man köper aktier i ett bolag vid flera olika tillfällen och till olika priser. I sådana fall måste man räkna fram vad man i genomsnitt har betalat för aktierna. Skatteverket kallar denna grundprincip för beskattning av aktier för ”genomsnittsmetoden”.
Detta är alltså den skattemodell man normalt ska använda sig av, men det är vanligt att folk inte kan reda ut vad de köpt aktierna för. Detta gäller framför allt dem som innehaft aktierna en längre tid, eller kanske ärvt aktierna.
För att vi ska kunna hantera även denna situation finns en alternativ modell till genomsnittsmetoden som kallas för ”schablonmetoden”. Här spikas inköpspriset av aktierna till 20 procent av försäljningspriset. Om du sålt aktier i ett visst bolag för 10 000 kronor säger denna metod att du köpt dem för 2 000 kronor och alltså ska betala 30 procent på vinsten (8 000 kronor) vilket blir 2 400 kronor.
Men du har också rätt att fritt välja metod – även om du vet vad du köpte aktierna för. Slutsatsen av detta är att du tjänar på att välja schablonmetoden om du sålt aktier som stigit med mer än 5 gånger ditt inköpspris (det vill säga när priset har stigit med mer än 400 procent).
Förluster på aktier är avdragsgilla, vilket innebär att du har rätt att kvitta en förlustaffär mot en vinstaffär. Om du till exempel har gjort en vinst på 5 000 kronor på en aktieaffär och en förlust på 3 000 kronor på en annan affär betalar du skatt (30 procent) bara på mellanskillnaden, det vill säga på 2 000 kronor, och skatten blir 600 kronor.
Om förlusterna är större än vinsterna under ett år betalar du ingen skatt alls, men nettoförlusten är värd endast 70 procent av den nominella förlusten, vilket innebär att du har rätt till en skattereduktion med 21 procent (70 procent av 30 procent) av förlusten.
Slutsatsen blir att om du mot årets slut konstaterar att förlusterna är större än vinsterna ska du försöka plocka fram en vinst genom att kolla om du har aktier som skulle ge vinst om du sålde dem. Om du ändå vill behålla aktierna säljer du dem till din livskamrat eller någon annan närstående. Aktierna blir då kvar inom familjen, men du har skapat en vinst som du kan kvitta förlusten emot.
På detta sätt har du uppnått att avdragsrätten har ökat från 21 till 30 procent. Observera dock att du inte får bestämma priset själv utan måste hålla dig i spannet, högst och lägst betalt, för den aktuella aktien under den dag du väljer att göra affären. Avräkningsnota kan du upprätta själv, och därmed slipper du betala provision (kurtage) till någon mäklarfirma för att genomföra affären. Se dock bara till att aktierna även i verkligheten förs över till köparen, antingen på VP-konto eller i depå.
Om du tycker att det här med att räkna ut hur mycket skatt man ska betala verkar krångligt kan jag trösta dig med att de flesta värdepappersinstitut gärna hjälper till, med eller utan en viss avgift.
Aktie- eller räntesparande
I förra avsnittet gick vi igenom obligationen, som tillsammans med banksparande är de sätt du kan räntespara på. Som du kommer ihåg förordar jag banksparande framför obligationer eller fonder som innehåller obligationer. Traditionellt säger man att räntesparande är mycket tryggare än sparande i aktier. Men å andra sidan är det inte många femårsperioder där aktier, i medeltal, inte har gett mer än räntesparande. När IT-bubblan sprack 2000 skedde det dock.
Slutsatsen blir att det långsiktiga sparandet ska ske i aktier/aktiefonder, medan det kortsiktiga sparandet placeras på banken. Personligen tycker jag att skillnaden mellan lång- och kortsiktigt sparande ligger i spannet 3–5 år. Men glöm inte att följa Aktiespararnas Gyllene regler, som du läste om i avsnitt 4, för att min syn på när aktier är lämpligt ska gälla. Jag tänker då framför allt på att du inte bör investera allt vid ett enda tillfälle (månadsspara gärna) och på att sprida investeringarna till ett flertal aktier/aktiefonder (10–15) i flera olika branscher (5–6) och geografiska områden.
Aktieindexobligationen är ett undantag till ovannämnda syn på långsiktighet, eftersom den har ett inbyggt skydd mot värdeminskning.
Jag vill dock betona att jag inte avfärdar andra former av sparande, som till exempel frimärken, konst, antikviteter, ädelmetaller med mera, men de ryms inte inom ramen för denna kurs. Glöm heller inte att många har sitt kanske största sparande i boendet, vilket ska vägas in när du överväger olika typer av sparande.
Pensionssparande
Pensionssparandet i Sverige är grovt sett indelat i tre grupper. I botten har vi den så kallade ”allmänna pensionen”, som omfattar inkomstpension, som vi personligen ej kan påverka med annat än vår lönenivå, samt premiepensionen. Detta gäller alla. Därutöver kan du eller ditt fackförbund ha förhandlat er till en avtalspension/tjänstepension. Därtill kommer ditt frivilliga, privata, pensionssparande på toppen.
I dag är nog alla överens om att det är nödvändigt att man har ett eget pensionssparande, annars blir övergången till pensionärslivet ekonomiskt jobbigt.
Genomsnittssvensken har inte gjort något premiepensionsval (genom Premiepensionsmyndigheten, PPM) alls, och då hamnar pensionspremierna till förvaltning av Sjunde AP-fonden.
Tillhör du den gruppen som inte gjort något val? Då tycker jag att du ska använda dina nyvunna kunskaper inom aktie- och aktiefondsparande till att fundera igenom om Sjunde AP-fondens förvaltning verkligen är det bästa för dig. Glöm inte att vi pratar om pensionssparande, det vill säga mycket långsiktigt sparande för de flesta! Inom PPM-systemet kan du dock välja enbart fonder, men å andra sidan har du omkring 600 fonder att välja på. Om du håller med i mitt resonemang om att räntesparande i första hand lämpar sig för kortsiktigt sparande tror jag att du inser att det finns bättre alternativ än att låta Sjunde AP-fonden förvalta dina premiepensionspengar – åtminstone om du har långt kvar till pension.
Också inom avtalspensionen/tjänstepensionen kan du påverka hur pengarna placeras, även om det normalt inte finns samma valmöjligheter som inom PPM. Med andra ord: Tag reda på hur dina pengar placeras och vilka alternativ du har!
Inom frivilligt, privat, pensionssparande finns flera olika produkter att välja på, till exempel IPS (individuellt pensionssparande). Privat pensionssparande ger en avdragsrätt på maximalt 12 000 kronor per år. Men glöm inte att du kan sköta ditt pensionssparande själv genom fonder eller aktier. Det blir billigare än att anlita en bank eller ett annat företag för förvaltningen, eftersom inget av de pensionsalternativ som erbjuds på marknaden är gratis.
Kapitalförsäkring
Bakom kapitalförsäkringen döljer sig framför allt ett alternativ till den traditionella beskattningen. Kapitalförsäkringen lämpar sig för all form av sparande, alltså inte bara pensionssparande. Som vi nyligen gått igenom är grundprincipen att man betalar 30 procent på vinst och utdelning, men de fonder/aktier som ligger i en kapitalförsäkring är befriade från denna skatt. I stället måste man betala en årlig avkastningsskatt på i dagsläget omkring 1 procent (skatten baseras på statslåneräntan) på värdet av hela din portfölj per årsskiftet. Denna skatt betalar du oberoende av hur dina placeringar har utvecklats under året, och därmed är denna ”avkastningsskatt” i praktiken en förmögenhetsskatt. En annan nackdel är att du inte har någon kvittningsmöjlighet för förluster, och du har heller inte rätt att rösta för dina aktier på bolagsstämmor (eftersom försäkringsbolaget står som formell ägare till aktierna). Min slutsats är dock att detta sätt att spara i aktier/fonder är klart intressant.
Tjäna pengar på fallande kurser
Eftersom detta är en nybörjarkurs valde jag att inte gå igenom optioner i förra avsnittet, som handlade om alternativ till aktier. Men innan vi skiljs åt vill jag ändå nämna att det finns möjlighet att tjäna på att en enskild aktie (eller ett index) sjunker i värde, och det kan man göra med säljoptioner. Hävstångseffekten är hög, men risken är också hög.
Motsatt kan man tjäna snabba pengar även på spekulation i uppgång genom köpoptioner. (Ämnet optioner och andra så kallade derivat behandlas i fortsättningskursen, som börjar i nästa nummer av Aktiespararen.)
Avslutning
Det är inte min tro att du nu är en fullfjädrad aktiesparare, men om jag väckt ett intresse för denna spännande, intressanta och lönsamma verksamhet och en förståelse för hur aktiemarknaden fungerar, och hur man minimerar sina risker, är jag nöjd. Nu är det bara för dig att öka din kunskap inom detta område, och det gör du med fördel i denna tidning som regelbundet har kurser/artiklar på olika nivåer inom olika områden.
Om du tänker långsiktigt och hela tiden har Aktiespararnas Gyllene regler i bakhuvudet, att du ständigt är medveten om att alla så kallade rådgivare i grunden är säljare och att du sist, men inte minst, inte hoppar på en produkt eller aktie du inte förstår dig på lovar jag att du inte kommer att ångra att du gett dig in i aktievärlden.
Lycka till!