Diversifiering av en aktieportfölj är viktigt, det såg vi inte minst när IT-bubblan brast i början av seklet. Detta beskrivs kanske bäst av följande fråga: Vilken sorts portfölj skulle du föredra för utvecklingen under två år: Portfölj 1, som går upp 80 procent år 1 och faller 50 procent år 2, eller Portfölj 2, som ökar i värde med 5 procent vartdera året?Nå, vad väljer du? Enkel matematik ger dig det rätta svaret.
Tänk dig att båda portföljerna börjar med 100 000 kronor. Portfölj 1 har alltså efter ett år ökat i värde till 180 000 kronor men har efter år 2 fallit till 90 000 kronor, det vill säga ett värdefall på 10 000 kronor från start. Portfölj 2 ökade samtidigt första året till 105 000 kronor och var efter år 2 värd 110 250 kronor. Enkelt, eller hur?
Diversifiering är alltså grunden för allt sparande. Som vi beskrev i förra delen av Portföljskolan bör en aktieportfölj bestå av 10–15 aktier i 5–6 olika sektorer eller branschgrupper, en regel som också överensstämmer med Aktiespararnas Gyllene regel nummer 3. Placeringarna bör då också göras så att varje aktie utgör ungefär en lika stor andel av portföljen. Detta innebär att varje aktie utgör 6–10 procent av portföljens värde i investeringsskedet.
Aktiens andel av portföljen
Fler bolag än 15 i aktieportföljen blir svårt att följa på ett bra sätt. Bland annat därför är det ofta inte lönt att köpa en liten post i ett kanske spännande bolag som ”krydda” i portföljen. En post i ett företag som kanske bara utgör 2 procent av den totala portföljens värde har alltför liten påverkan på portföljens totala utveckling för att företaget ska vara värt att följa.
Omvänt bör ingen aktie heller tillåtas att bli för tung i portföljen. Om en aktie i din portfölj har gått upp till 15–20 procent av portföljens totala värde bör du påbörja en omfördelning av portföljen. Sälj en del av posten i detta bolag, förutsatt förstås att du fortfarande anser att bolagets aktie är värd att ha kvar i portföljen och att värdet inte har sprungit i väg till orealistiska förväntningsnivåer.
Detta kräver naturligtvis en ständig uppföljning av din aktieportfölj – inte varje dag precis, och kanske inte heller varje vecka eller varje månad, men en uppföljning av portföljen i samband med den kvartalsvisa uppdateringen av de ingående företagen är definitivt att rekommendera.
Köp inte aktier för att sedan glömma dem!
En lyckosam portföljförvaltning kräver ständigt arbete och oupphörlig passning. Kom ihåg att det inte finns några genvägar till framgång!
En del av arbetet bör inriktas på hur konjunkturen framöver kan komma att utvecklas. Den som tror att en lågkonjunktur lurar runt hörnet kan minska innehaven i konjunkturkänsliga aktier och vikta över till aktier i bolag som inte påverkas särskilt mycket av konjunkturens svängningar.
Om försämrade ekonomiska tider väntar på vissa marknader kan du omplacera till geografiska områden som väntas klara sig bättre eller rentav köpa obligationer eller realräntefonder för en del av kapitalet
Men att försöka pricka in konjunkturens olika skeenden på detta sätt är tämligen vanskligt och ett exempel på kortsiktigt tänkande som inte alltid är förenligt med långsiktigt aktieägande. En försäljning av aktier ur en långsiktig portfölj bör därför ske med stor omsorg och efter moget övervägande.
Hur mycket vinner eller förlorar jag?
Den första frågan du bör ställa dig inför en försäljning är vad du vinner eller förlorar (netto) på att sälja en aktiepost. Glöm då inte att räkna med skatteavbränningen och det kurtage du måste betala – både för försäljningen och för det kommande köpet. Sträva efter att betala så lite skatt som möjligt i samband med försäljningen; utnyttja därvid eventuella möjligheter till att kvitta vinster mot förluster.
Köp av andra aktier?
Nästa fråga är hur mycket du ska investera i en annan aktie och varför. Gör en uppställning och fyll i steg för steg. I exemplet antar vi att du köpt en aktiepost för 25 000 kronor, att posten nu är värd 50 000 kronor och att du betalar 0,3 procent i kurtage för varje transaktion:
- Anskaffningsvärde: 25 075 kronor
- Aktuellt värde: 50 000 kronor
- Bruttovinst: 24 925 kronor (Punkt 2 minus punkt 1)
- Försäljningsprovision: 150 kronor
- Vinst före skatt: 24 775 kronor
- Skatt, 30 procent: 7 432 kronor
- Vinst efter skatt: 17 343 kronor
- Kvar att investera: 42 418 kronor [(Punkt 2 – punkt 4) – punkt 6]
- Kurtage för nytt köp: 127 kronor
- Nya aktiens värde vid inköpet: 42 291 kronor
Räknat efter skatt och kurtage måste den nya aktien totalt alltså stiga med 18,23 procent (punkt 2 – punkt 10 ovan, uttryckt i procent) för att värdet före skatt ska ha nått den sålda aktiens motsvarande värde (om denna samtidigt står stilla på börsen).
Om den sålda aktien fortsätter att ge den avkastning vi normalt siktar på för en investering, det vill säga 15 procent i genomsnitt per år och därmed en fördubbling (+100 procent) på fem år, måste den nyinköpta aktien avkasta totalt 135,7 procent under samma tid för att nå samma värde som den sålda aktien skulle ha nått om den varit kvar i portföljen.
Detta är alltså ett starkt skäl för att man inte ska sälja en aktie ur portföljen. Andra skäl för att inte sälja en aktie som du i grunden tror på:
- Att ”låsa in” en vinst.
- Aktien ”har ännu inte rört sig”.
- Bolaget har drabbats av tillfälliga svårigheter.
- Bolaget har inte riktigt nått sin vinstprognos.
- En enstaka analytiker har nedgraderat bolagets framtidsutsikter.
Goda skäl för att sälja:
- Att frigöra kontanter.
- Aktien är övervärderad.
- Att ta en förlust.
- Att höja portföljens kvalitet och/eller avkastning.
- Bolagets fundamentala förutsättningar har förändrats.
- Aktien har nått en vid köpet uppsatt målkurs.
Generella överväganden:
- Tveka inte att sälja aktier som inte ger någon skatteavbränning, till exempel i ett pensionssparande, en kapitalförsäkring eller kapitalpension.
- Köp inte automatiskt bara för att en aktie har fallit i kurs. Utvärdera den återigen om den är ny i portföljen.
- Om du inte vill köpa mer av en aktie som fallit i kurs, varför ska du då fortsätta att behålla den?
- Vänta inte på att ”få pengarna tillbaka” om du ligger på förlust i en investering. Aktien vet inte att du äger den.
- Bli inte paralyserad av osäkerhet.
- Stoppa inte huvudet i sanden om ett problem uppstår. Tag itu med det i stället!
- ”Ersätt” i stället för ”avlägsna”.
Fördelning av sparandet
Mycket viktigt för hur en aktieportfölj och en förmögenhet är fördelad är i vilken del av livscykeln man befinner sig. Normalt bör en aktieportfölj komponeras på minst fem, kanske tio års sikt. I så fall är en vanlig fördelning 70 procent aktier och aktiefonder samt 30 procent räntebärande placeringar av olika slag. Men ska investeringen ske med längre tidshorisont än så, till exempel ett pensionssparande, ska andelen aktier vara betydligt högre.
Generellt kan sägas att ju längre tid invester-ingen ska löpa och avkasta pengar, desto större ska aktieandelen vara. En ung person som har 35–40 år kvar till dess pengarna ska användas bör ha hela sitt sparande i aktier eller aktiefonder. Först när utbetalning börjar nalkas, kanske 5–6 år innan det ska ske, bör andelen aktier i portföljen minska och ersättas av lågriskplaceringar.
Hur inriktningen på förvaltning av en förmögenhet ser ut styrs av i första hand fyra faktorer:
- Tillväxt
- Inkomster
- Kapitalskydd
- Tid
Investeringsstrategi
Från början gäller det att man bestämmer en lämplig investeringsstrategi för sin förmögenhet, en strategi som sedan bör ligga mer eller mindre fast till dess man börjar behöva en del av pengarna. Men alla människor är olika och har skilda förutsättningar, som påverkar deras portföljstrategi. Här är de viktigaste faktorerna:
- Inställning till risk
- Kapitalets storlek
- Tidshorisont
- Behov av kontanter
- Skatter
- Andra omständigheter, som till exempel aktieprogram för anställda och etiskt sparande.
Det finns fyra huvudgrupper av tillgångar att placera i:
- Aktier/aktiefonder
- Räntebärande papper/räntefonder
- Bankkonto/kontanter
- Fast egendom
Absolut mål för minimiavkastning är att man kan hålla jämna steg med inflationen efter skatt.
Aktier/aktiefonder ger den överlägset bästa avkastningen på riktigt lång sikt, även om skillnaderna mellan enstaka år kan vara stora.
En obligationsplacering klarar vissa år, ibland några år i rad, att ge riktigt god avkastning, då främst i tider av långvariga och ganska kraftiga räntefall. Men när räntenivån åter stiger kan en obligation få svårt att slå inflationen, även före skatt. Särskilt gäller detta dem som köper en obligation på öppna marknaden och därmed utsätter sig för risken av kursfall om räntan stiger. En som köper en obligation vid emissionstillfället och sedan behåller den tiden ut får dock alltid tillbaka det nominella beloppet, med fast avkastning under tiden.
Statsskuldväxlar (räntepapper på högst ett års löptid) håller normalt inflationen stången (före skatt).
Avkastningen på bankkonto överstiger aldrig inflationen, inte ens före skatt.
Fast egendom sitter fast i grunden och är något man normalt inte spelar med.
I tabellen nedan kan du se hur avkastningen på olika tillgångar har utvecklats i Sverige under åren 1919–2005.
|
Snitt |
Max |
Min |
Standard-
avvikelse |
|
Aktier |
11,4% |
70,1% |
–35,9% |
16,8% |
|
Obligat. |
6,8% |
29,6% |
–32,5% |
6,6% |
|
Korta räntor |
5,6% |
15,2% |
1,8% |
0,9% |
|
Inflation |
3,2% |
17,3% |
–25,2% |
2,9% |
Hur fördelningen av de olika tillgångsslagen aktier, räntebärande papper och bankkonto (borträknat fast egendom) ska se ut är alltså avhängigt av hur lång tid du har kvar till dess du ämnar använda pengarna för konsumtion. Ju närmare tiden för utbetalning närmar sig, desto mer av tillgångarna bör hållas i lågriskplaceringar.
Låt oss anta att du har fem år kvar till dess du vill börja använda dina pengar, till exempel för att dryga ut din kommande pension. Vi utgår ifrån att du har 1 miljon kronor i förmögenhet, allt placerat i aktier och aktiefonder. Du räknar med att behöva 50 000 kronor per år, med början om fem år från nu. Aktieportföljen avkastar i -medeltal 10 procent per år, medan obligationerna ger 5 procent per år.
Gör så här:
Sälj aktier för 250 000 kronor och köp en femårig obligation för pengarna. När de fem åren gått har du då fortfarande 750 000 plus avkastningen på 10 procent per år, det vill säga 1 208 000 kronor, i aktier. Samtidigt har dina obligationer stigit i värde till 319 000 kronor.
När de fem åren gått löser du in dina obligationer och tar ut 69 000 kronor för konsumtion. För de resterande 250 000 kronorna köper du fem nya obligationer för 50 000 kronor per styck med löptid på vardera fem, fyra, tre, två respektive ett år.
När ett år gått säljer du ytterligare en post aktier för 50 000 kronor och köper en ny femårig obligation. Samtidigt har den ettåriga obligationen löpt ut, du löser in den och får de kontanter du behöver för det kommande året. Fortsätt så, vilket innebär att du alltid har en stege av obligationer för fem år framåt i tiden och därmed alltid kontanter i början av varje nytt år för det kommande årets behov. Observera att du inte ska köpa räntefonder, eftersom de inte har någon slutdag för inlösen.
Sälj aktier bara i en uppåtgående marknad och i slutet av året. Om börsen fallit gör du ingenting. Du har ändå alltid med denna metod sex års konsumtion säkrad utan att behöva sälja aktier, även om börsen skulle falla under lång tid (historiskt, med ett enda undantag, dock aldrig mer än tre år i rad). När börsen börjat återhämta sig säljer du aktier och fyller på förrådet av obligationer igen så att du håller stegen intakt. Och sälj då i förs-ta hand lågt avkastande och övervärderade aktier.
På detta sätt säkrar du kapitalet för den konsumtion du behöver för flera år framöver – och får en hygglig avkastning under tiden.