Del 1 som pdf (774 Kb)
Teknisk analys är en analysmetod som ofta baktalas och beskrivs på ett felaktigt sätt. Vissa säger att den inte fungerar, andra har blivit stormrika på att använda metoden. Men vad är egentligen teknisk analys? Svaret får du i vår skola om teknisk analys.
”Etablera aldrig ett permanent förhållande till något tillgångsslag eller val- och analysmetod. Försök att vara flexibel, fördomsfri och skeptisk.”
Orden kommer från den förtänksamme John Templeton, född i Tennessee, USA, 1912 och grundare till ett av USA:s största fondförvaltningsbolag, Templeton Group. Tanken i hans budskap är att man ska vara öppen för nya analysmetoder, till exempel teknisk analys, som detta handlar om.
Teknisk analys är en analysmetod som ofta missuppfattas, förvrängs och beskrivs på ett felaktigt sätt i massmedier och hos allmänheten. För att en nybörjare ska få en så gedigen uppfattning som möjligt om metoden är det av yttersta vikt att han/hon får en klar och tydlig förståelse för vad teknisk analys är och, framför allt, vad den tillför. Den viktigaste aspekten är naturligtvis grundfilosofin och dess rationalitet, som hela läran utgår ifrån. Och som i all kunskapsutveckling genom historien har även den tekniska analysen utvecklats.
Vad är då teknisk analys?
I beskrivningen finns lite olika nyanser, men generellt hamnar de flesta beskrivningar inom en grundläggande ram:
Teknisk analys är en analysmetod som främst analyserar tillgång och efterfrågan på värdepapper baserat på historiska kursdata och handelsvolym i aktier, terminer, optioner, räntepapper och valutor.
Metoden går i korta ordalag ut på att man i diagramform studerar prishistoriken för den underliggande marknaden för att på så sätt kunna prognostisera en framtida kursutveckling. Detta görs med hjälp av historiska former och mönster som bildas av all handelsaktivitet mellan köpare och säljare. Det finns även klara kursförhållanden (stöd och motstånd, vågrytmer, trendlinjer och så vidare) som upprepas gång efter gång i olika tidsenheter. Teknisk analys kan dock endast prognostisera en utveckling – inte förutsäga den.
Ofta förekommer missuppfattningar, eller rentav felaktiga antaganden, om att metoden har som uppgift eller förmåga att förutsäga en framtid – men det är alltså fel. Internationella förbundet för tekniska analytiker (IFTA) klargör tydligt i sina medlemsstadgar att teknisk analys endast kan prognostisera framtiden. Vidare utgår analysmetoden endast ifrån sannolikheter, och inget kan bestämmas med 100 procents säkerhet – precis som i vilken annan prognosmetod som helst. Grundfilosofin är:
Kursrörelserna speglar all information som marknaden känner till i dag och i framtiden.
Marknaden består av männi-skor som besitter en viss information eller kunskap som sannolikt utnyttjas till deras fördel. Med andra ord finns det alltid någon eller några som vet mer än andra vid varje given tidpunkt. Den tekniske analytikern hävdar att kursrörelserna speglar förhållandet mellan tillgång och efterfrågan. Om efterfrågan överstiger tillgången för en aktie bör kursen stiga, och tvärtom. Detta förhållande är för övrigt grunden för alla ekonomiska och fundamentala prognoser.
Kursrörelserna speglar makroekonomisk utveckling, bolagsfundamenta, psykologi i form av rädsla, girighet och förhoppningar samt geopolitiska aspekter och trendteknisk handel.
Läran om teknisk analys menar att kurserna innehåller de händelser och förändringar som sker i samhället och bland placerare. Om konjunkturen försvagas, till exempel, brukar kurserna indikera detta, liksom om efterfrågan på ett bolags produkter minskar. Ofta (men inte alltid) sker sådana kursreaktioner innan den stora massan av placerare får kännedom om förhållandena.
Men även psykologi är en viktig del i teknisk analys. Marknader består av människor som hela tiden agerar i flock, oavsett om det finns positiva eller negativa händelser att agera på. Marknader påverkar människor, och människor påverkar marknaden.
Kursrörelserna är ofta en ledande trendindikator.
Tekniska analytiker menar att all information samlat leder till att kursutvecklingen blir en ledande informationskälla. Hur många gånger, till exempel, har vi inte sett en aktiekurs stiga eller falla kraftigt utan att till synes någon information har tillkommit? När informationen väl blir ”offentlig” visar det sig ofta att någon med mer kunskap än marknaden generellt redan har utnyttjat den. Den tekniska analysen utgår därför ifrån att det alltid finns någon som har mer kunskap än marknaden i stort.
Ett annat exempel är det faktum att aktiekurserna ofta toppar och bottnar före den ekonomiska konjunkturen. Under perioden 1948–1993 genomgick USA åtta konjunkturcykler. I samtliga fall ledde den amerikanska börsen (mätt enligt storbolagsindex S&P 500) utvecklingen, med ett genomsnittligt försprång på sju månader. Börsen toppade nio månader respektive bottnade fem månader i förväg. De bästa tillfällena att analysera trendvändningar med hjälp av aktiekurserna är just vid viktiga toppar och bottnar.
Aktiekurser rör sig i trender.
En av de mest grundläggande delarna inom trendanalysen, en del av den tekniska analysen, är att marknader rör sig i trender som finns i alla tidsenheter – dagliga, veckovisa, månatliga och så vidare. Avsikten med den tekniska analysen är att man ska studera och hitta kurstrender på ett tidigt stadium och utnyttja dem till sin fördel. Den tekniske analytikern menar att en trend anses vara intakt tills motsatsen har bevisats, vilket betyder att aktiekurser som befinner sig i en stigande fas har större sannolikhet för att fortsätta uppåt än för att vända nedåt. När trenden slår om syns det ofta i sedan länge kända negativa formationer.
Historien tenderar att upprepa sig.
En stor del av den tekniska analysen bygger på att människor gör samma saker om och om igen. Charles H. Dow, den legendariske grundaren av den amerikanska tidningen Wall Street Journal, var den som först observerade (1884) att moderna börsmarknader upprepar sig kontinuerligt. Även i dag finns kursförhållanden som följer liknande spår som under tidigt 1900-tal. Den berömda börseuforin som utspelades i USA i slutet av 1920-talet, och som senare fick index att krascha med 89 procent, upprepades med nästan lika stor eufori i slutet av 1990-talet. Svenska OMXS 30-index rasade med hela 72 procent mars 2000–oktober 2002, och kursdiagrammets rörelser är nästan identiska med dem för perioden oktober 1929–juli 1932 i USA. Och historien upprepas även inom andra marknader, som råvaror, valutor och räntor.
Det är skillnad på teknisk och fundamental analys.
Teknisk analys riktar sig mot tillgång och efterfrågan på finansiella instrument, eller mot marknaden som helhet. Den fundamentala analysen koncentrerar sig på ekonomiska krafter som påverkar tillgång och efterfrågan för bolagen, och avsikten är att kunna värdesätta aktier genom nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden. Om det nutida värdet är lägre än marknadspriset menar den fundamentala analysen att aktien är undervärderad och borde köpas. Både den tekniska och den fundamentala analysen försöker alltså prognostisera en tänkbar kursutveckling.
Den fundamentala analysen fokuserar på ”orsaker” som påverkar kursrörelser, medan teknisk analys ägnar sig åt ”effekten” av orsakerna. Den tekniske analytikern vet redan att kurser innehåller fundamental information, vilket är orsaken till att han/hon främst riktar in sig på trenden. Analys av trender blir således en sorts snabb ”genväg” till den fundamentala analysen.
Fundamental analys bygger på den information du själv har när du analyserar och de antaganden du samtidigt gör för framtiden. Informationen du får och utgår ifrån kan innehålla risker. En risk är att den information som bolagen kablar ut inte alltid är korrekt. Det kan röra sig om felaktiga bokföringsmetoder eller överoptimistiska antaganden om speciella projekt. Historien visar att sådana fall ständigt förekommer, speciellt under goda börstider.
Den tekniska analysen vänder sig till marknaden för att avläsa det totala intrycket av den samlade informationen, alltså ett slags genomsnitt av alla analyser. Har man själv utgått ifrån en överoptimistisk fundamen-tal analys kan skadan minimeras genom att man kontinuerligt studerar hur marknaden reagerar (”effekten”) på fundamentala förändringar.
Bolagen kan även fördröja ny information av konkurrensmässiga skäl, eller till exempel samordna negativ information med positiv information för att lindra en potentiell skada i aktiepriset. Den tekniske analytikern utgår ifrån att det alltid finns någon som vet lite mer än andra och att detta kan påverka aktiekursen. Kurserna blir då ofta en ledande indikator.
Genom historien har det funnits dramatiska uppgångs- och nedgångsfaser som har påbörjats med små eller knappt några förändringar alls på den fundamentala sidan. Den kanske mest avgörande skillnaden mellan analysmetoderna är att fundamental analys inte tar hänsyn till de mänskliga faktorer som påverkar marknaderna. Här avser vi flockbeteendet (rädsla, girighet, förhoppningar) bakom många kursrörelser, som kan få marknaden på fall utan att några fundamentala förändringar har skett. Börsmarknader påverkar människors agerande, som i sin tur kan påverka konjunkturen.
Finansekonomisk översikt med hjälp av teknisk analys.
Teknisk analys kan även tillämpas för finansekonomiska prognoser. Exempelvis kan trenden i råvaror ge oss en indikation om den framtida inflationstrenden. Guldpriset har exempelvis ett nära samband med inflationstakten. Stigande priser i råvarusektorn brukar generellt sett indikera en starkare konjunktur till följd av högre inflationstryck. Det motsatta gäller när råvarupriserna befinner sig i en fallande trend. Vilken trend råvaror befinner sig i kan även påverka räntemarknaden via ett högre inflationstryck. En uppåtgående räntetrend kan påverka globala valutor.
Vissa valutor, som till exempel den australiska dollarn, har ett nära förhållande till guld. Och vill vi veta trenden i den svenska kronan mot USA-dollarn kan vi studera guldpriset. Dollarns trendrörelser har ett negativt förhållande till guldtrenden, vilket innebär att om dollarn stiger så faller guldpriset – och sannolikt faller då också den svenska kronan mot dollarn. Denna form av analysmetod inom den tekniska läran kallas ”intermarknadsanalys”. Den bygger på att olika finansiella marknader har relationer till varandra, eftersom marknader sällan rör sig ensamma. Analysen ger oss en total överblick och görs bäst med diagram.
Teknisk analys historiskt
I slutet av 1600-talet upprättade Japan den första börsen (Dojima) för rishandel i Osaka. Efter 1710 började börsen utfärda riskontrakt, det vill säga den första formen av ”terminer”, som handlarna kunde köpa och sälja mot risets framtida pris. Omkring 1750 började en ung man vid namn Munehisa Homma uppmärksamma den japanska börsvärlden, och han studerade historiska kursrörelser för att prognostisera framtida kurser i ris. Homma förstod att psykologi, väderutsikter och relevanta kursförhållanden kunde användas i prognoserna och att informationen krävde konstant bevakning. Hommas observationer byggdes på följande:
- Kursrörelser är viktigare än nyheter.
Även i dag anser många att detta är sant. Det är inte alltid nyheten i sig som är avgörande utan vad effekten blir. Börsen får ofta goda nyheter, men goda nyheter tas inte alltid emot väl av marknaden. Och ibland blir det positiva reaktioner på negativa nyheter.
- Marknaden drivs av känslomässiga reaktioner, där köpare och säljare ofta inte tänker rationellt.
Även denna observation stämmer väl med dagens börser. Människor handlar inte rationellt i alla lägen.
- Marknadspriset reflekterar inte alltid det ”verkliga” värdet.
Detta stämmer också till stor del. Marknader sätter ”sitt” värde, oavsett om dess aktörer anser det korrekt eller inte. Homma ansåg att dagspriset var ledande, och därför var kursrörelserna en viktig del av den framtida prognosen.
Den moderna tekniska analysen har sitt ursprung från slutet av 1800-talet, när Charles H. Dow konstruerade världens första aktieindex 1884. Detta första index bestod av elva företag, varav nio var järnvägsföretag.
Dow Jones industriindex publicerades första gången den 26 maj 1896. Charles Dow (och kollegan Edward Jones) byggde sitt index för att få en generell överblick av konjunkturen, och de ansåg att tolv utvalda aktier då kunde ge en bra indikation på landets ekonomiska hälsa. Dow menade att aktiekurser representerar all information folk känner till och att detta i sig blir en sorts ledande indikator.
Under sin tid som redaktör gjorde Dow viktiga börsobservationer som han skrev om i sina ledare i Wall Street Journal. Han upptäckte att aktiekurser rör sig i trender och att kurserna kunde bekräfta eller divergera mot ekonomiska utvecklingar. På den tiden fanns inga fundamentala bolagsdata för investerare, och därför studerade Dow marknadsrörelserna.
En grundläggande lära inom den tekniska analysen är stöd- och motståndsnivåer, även det något som Charles Dow upptäckte. Dessa förhållanden samt andra börsobservationer sammanställdes senare (efter Dows död 1902) till den berömda Dowteorin (”The Dow Theory”).
I diagrammet nedan ser vi Ericssonaktien tillsammans med en blå kurva, som visar bolagets årliga omsättning. Åren 1998–1999 steg aktiekursen, samtidigt som omsättningen ökade. Men redan tidigt 2000 toppade kursen vid 150 kronor. Samtidigt som kursen föll fortsatte bolagets omsättning dock att stiga, från 215 miljarder kronor till 273 miljarder, eller med 27 procent. Dessutom ökade vins ten med 75 procent. Under 2001 fortsatte kursen att falla, men först då rapporterade bolaget en försämrad omsättningstillväxt. Under 2002 hade de fl esta förstått att något inte stod rätt till. Aktiekursen föll hårt, liksom bolagets omsättning. Ericssons undamentala prestation bekräftade de farhågor som kunniga placerare hade redan tidigt 2000. Signalen för en fundamental trendvändning uppåt syntes även den på aktiekursens utveckling. Signalen kom i mars 2003, och kursen steg med hela 145 procent, till 13 kronor, trots att bolaget fortsatte att rapportera minskad omsättning. Först 2004 kunde goda bolagsnyheter till slut bekräfta aktieuppgången.
