Del 3: Stöd och motstånd ger besked om trenden

I andra avsnittet av Aktiespararnas skola i teknisk analys berörde vi konceptet för trendstruktur och de olika faserna för aktier eller index eller den underliggande vara man valt att följa. I detta avsnitt fördjupar vi oss mer i de elementära grunderna inom traditionell teknisk analys, nämligen stöd- och motståndsnivåer, trendlinjer och gap. Dessa analysmetoder har en primär uppgift: att bedöma den övergripande trenden i den valda tidsenheten (vanligen daglig).

Men låt oss först återge en generell definition av en trend. Finansiella instrument rör sig inte i raka linjer utan i en serie av sicksackrörelser, som ofta liknar accelererande vågor med toppar och bottnar. En stigande trend identifieras av att lokala bottnar och toppar ökar successivt till högre kursnivåer. Detta sker när det finns en obalans mellan efterfrågan (köpare) och utbud (säljare), då efterfrågan är starkare än tillgången.

I diagram 1 kan vi se ett exempel på en stigande trend. Bottennivåerna blir högre, liksom topparna i varje uppgångsvåg.

I diagram 2 ser vi motsatsen till en stigande trend – det vill säga bottennivåerna blir allt lägre och topparna når successivt lägre nivåer. När detta sker är utbudet (säljarna) större än efterfrågan (köparna).

Den tredje typen av trend, som många placerare dock inte tänker på, är konsolideringen, det vill säga ett läge när kursnivån pendlar inom ett jämviktsläge med varken högre eller lägre toppar och bottnar. Man brukar kalla dessa konsolideringar även för ”trendlösa rörelser”. Så mycket som en tredjedel av marknadens totala kursrörelser ligger normalt i ett jämviktsläge. En otydlig eller svårtolkad trend signalerar att man helt enkelt bör hålla sig utanför börsmarknaden – åtmin-stone om man handlar kortsiktigt. Konsolideringar förekommer både vid toppar och bottnar men även under stigande och fallande faser som tagit en temporär vilopaus. I diagram 3 nedan ser vi ett typiskt jämviktsläge.

Trender återfinns i alla tidsperspektiv: inomdagligt, dagligt, veckovis och månatligt. Generellt sett används månads- och veckoformat av investerare för att studera möjliga investeringskandidater, och de vill då se trenden i ett långt perspektiv. När ett beslut har fattats använder placerarna dock ofta dagsformatet för att hitta rätt tidpunkt för en affär. Inomdagsformatet används mest av dagshandlare och är mindre lämpligt för långsiktiga placerare.

Stöd- och motståndsnivåer

Trenddefinitionen bygger på en serie av lokala toppar och bottnar. Lokala bottennivåer i en stigande trend kan betraktas som stödområden, medan lokala toppar anses vara motståndsområden. Vad som menas med ”stöd” är att köptrycket där blir starkare än säljtrycket, vilket gör att kursen hittar en bottennivå och sedan åter vänder uppåt.

I diagram 4 ser vi en typisk trendstruktur bestående av fem vågor, där område (2) och (4) är lokala stödnivåer. I starkt stigande trender ligger stödnivåer ofta en tredjedel eller 50 procent lägre än föregående topp, (1) och (3). Ett stöd kan dock också bestå av en tidigare topp- eller bottennivå.

Om stödet vid (4) inte håller, och kursen i stället sjunker till stödet vid (2), kan det vara en tidig varning för att den stigande trenden är på väg att nå sitt slut eller att trenden som sådan skiftar till en konsolidering. Om kursen även bryter stödet vid (2) har ett trendomslag, från stigande till fallande trend, sannolikt inletts.

Värt att notera är att aktier dock ofta ger mycket ”brus” på kort sikt, vilket innebär att kursutvecklingen kan ge en säljsignal genom att bryta stödet – men att kursen sedan tvärvänder uppåt och åter etablerar sig ovanför stödområdet och därmed har gett en falsk säljsignal. För att undvika alltför mycket brus kring ett viktigt stödområde kan man tillämpa ett ”brusfilter” i form av en procentregel, det vill säga man säljer om kursen med mer än 3 procent hamnar under ett viktigt stöd.

Ett ”motstånd” betecknas som ett område där säljtrycket är starkare än köptrycket, vilket gör att kursen toppar vid (1) och (3) och sedan vänder nedåt. Motstånd kan även bestå av en tidigare historisk topp, som då återigen blir ett säljområde. I stigande trender är motstånd ofta en temporär hållplats som sedan bryts – skulle kursen däremot få svårigheter att bryta igenom efter flera försök anses den stigande trenden vara i ett kritiskt läge, och kursen kan då vända nedåt. Ju fler gånger ett stöd eller motstånd testas utan ett genombrott, desto starkare är köp- och säljtrycket för respektive område. I en fallande trend får vi samma principer som i en stigande trend fast tvärtom (se diagram 5).

Vi har hittills talat om stöd och motstånd som toppar och bottnar. En annan variant är förhållandet ”ombytta roller”, det vill säga när ett stöd- eller motståndsområde bryts med klar marginal kan rollerna omvandlas till de motsatta. Exempel: Om kursen i en stigande trend bryter ett motstånd vid 20 kronor och sedan rekylerar nedåt kan 20-kronors-nivån förvandlas till ett stöd. Förhållandet finns även i fallande trender fast tvärtom – bryter kursen ett viktigt stödområde kan detta omvandlas till ett motstånd när kursen rekylerar uppåt igen. Samma förhållande upprepas ofta under konsolideringstrender.

I diagram 6 på nästa sida kan vi se hur OMXS-index (den breda marknaden) befinner sig i en stigande trend under elva månader. Notera toppnivån för OMXS-index i maj 2006 – index bildade en trippeltopp med lägre toppar innan raset blev ett faktum. Som vi tidigare skrev: Ju fler gånger ett motstånd testas utan genombrott, desto starkare är säljtrycket vid motståndet. Efter det att marknaden har bottnat och rekylerat upp genom toppnivån kring 344 faller den tillbaka i slutet av november 2006. Här bildar OMXS-index en så kallad ”dubbelbotten”, en formation som ofta förebådar en positiv utveckling. Notera dock på vilken nivå index ”hittar” sin slutliga botten – precis kring 344. Det tidigare motståndsområdet har nu omvandlats till ett stödområde.

Ytterligare ett exempel är diagram 7. Här ser vi SX 15 -Materialindex, som representerar svenska råvaruaktier. Indexet skapar en typisk dubbeltopp för nedgång, som bekräftas efter att index bryter stödet vid 215. Strax därefter försöker köparna ta sig över 215-nivån igen, men säljarna är för starka, och 215 blir ett nytt motståndsområde.

Generellt om stöd- och motståndsnivåer:

1. Ju längre tid en aktie eller ett index befinner sig vid ett stöd- eller motståndsområde, desto viktigare blir området för den fortsatta utvecklingen.
   Om kursen handlas i en sidledes rörelse i fyra veckor innan den fortsätter uppåt blir stödet viktigare än om kursen handlades sidledes i bara tre dagar.
2. Handelsvolymen kan användas som en uppskattning av hur betydelsefullt ett stöd- och motståndsområde är.
   Om ett stödområde skapas under hög handelsvolym indikerar detta ett stort antal aktieägarbyten – det anses vara mer betydelsefullt för stödet än om handelsvolymen varit relativt liten.
3. Ju närmare i tiden ett stöd eller motstånd har befunnit sig, desto större betydelse har det.
   Placerarnas reaktioner på plötsliga kursrörelser påverkar deras handlingar. Om många placerare nyligen har köpt eller sålt (inräknat blankning) en aktie vid en specifik nivå, och kursen därefter går åt motsatt håll, blir betydelsen för stödet och motståndet större när kursen rekylerar tillbaka. Placerarna tenderar att minnas felaktiga beslut som nyligen skett, och därför blir stöd och motstånd som ligger nära i tiden viktigare än de som ligger längre tid bakåt.

Trendlinje

Efter att vi nu har förstått hur stöd och motstånd fungerar fortsätter vi med trendlinjer. Dessa används i syfte att få en övergripande visuell uppfattning om hur trenden rör sig. Linjerna kan även användas till att hitta stöd- och motståndsnivåer samt till att identifiera trendvändningar. En stigande trendlinje dras från vänster till höger i en uppåtgående riktning och sammanbinder successivt högre bottennivåer. Det krävs minst två bottennivåer, där den efterföljande botten är högre än den första, för att man ska kunna dra en trendlinje.

I diagram 8 ser vi ett exempel på en stigande trendlinje. Den tekniska analysen ger ofta köpsignaler när kursen faller tillbaka till den stigande trendlinjen. Ett brott av trendlinjen kan däremot ses som en varningssignal om att trenden har vänt. Ibland förekommer slagiga kursrörelser kring trendlinjen, och ett gott råd är därför att man väntar med nästa transaktion tills läget har klarnat.

En fallande trendlinje har samma funktion som en stigande, fast tvärtom; trendlinjen dras från vänster till höger i en nedåtgående riktning som successivt sammanbinder fallande toppnivåer. För detta krävs minst två toppar, där den efterföljande toppen är lägre än den första. Den nedåtgående trenden visar att säljarna har tagit kontrollen över köparna, och de driver nu kursen allt lägre. Den fallande trendlinjen kan nu utgöra ett motståndsområde (diagram 9.)

Beroende på vilken riktning trendlinjerna lutar åt kan de även fungera som stöd och motstånd när ett trendbrott sker. Exempel: Om kursen bryter nedåt igenom en stigande trendlinje är det inte ovanligt att den sedan rekylerar uppåt och testar trendlinjen under-ifrån för att därefter återigen falla tillbaka.

Detta exempel kan vi se i diagram 10. Notera hur kursen i Skanskaaktien bryter den långa trendlinjen (1993–2001) och sedan rekylerar uppåt och möter motstånd  vid den stigande trendlinjen. Samma princip fast tvärtom gäller för genombrott av fallande trendlinjer; i diagram 11 ser vi ett exempel med Volvoaktien.

Generellt om trendlinjer:

Ju längre i tiden trendlinjen finns, desto viktigare är den.
Tiden är ofta viktig i börsmarknader. Långa trendlinjer som kan dras över flera år är viktigare än korta. De långa trenderna reflekterar mest information och anses ge en mer korrekt avspegling av kampen mellan köpare och säljare. Kortsiktiga trendlinjer har ofta en större risk för att brytas och utlösa falska signaler.

Ju brantare en trendlinje är, desto större är risken för trend-omslag.
Branta trendlinjer är oftast resultatet av snabba kursuppgångar (på kort sikt) som drivs av spekulation, och därmed är risken för trendomslag på kort sikt större än annars. Utgå därför inte ifrån korta branta trendlinjer när du bildar dig en uppfattning om den långa trenden.

Ju fler gånger en trendlinje testas, desto viktigare blir den.
Minimikravet för att en trendlinje ska kunna dras är två lokala bottnar eller toppar. Ett tredje test anses bekräfta trendlinjens giltighet och öka betydelsen av den existerande trenden. Tekniska analytiker menar att ju fler gånger en trendlinje har testats, desto starkare och således viktigare är den när ett trendbrott sker.

Gap

Benämningen ”gap” är ursprungligen ett fornsvenskt ord som lånats in i engelskan och som i detta sammanhang betyder hopp, eller tomrum. Termen syftar på att man ofta i ett kursdiagram på flera ställen kan se hål i kursutvecklingen. Detta sker när handel vid en specifik kursnivå saknas och priset hoppar direkt uppåt eller nedåt till en nivå där aktiviteten påbörjas. Ett hopp i en stigande trend signalerar vanligtvis ett starkt köptryck. Tvärtom gäller när kursen hoppar nedåt i en fallande trend – då är säljtrycket starkt. Det finns tre generella typer av gap: utbrottsgap, fortsättningsgap och utmattningsgap.

Utbrottsgap bildas vanligen efter att en aktie har befunnit sig i en sidledes trend. Utbrottsgapet anses vara en av de mest pålitliga köpsignalerna när kursen hoppar ur en konsolideringsfas med kraftig volym (bild 12). Vanligtvis fortsätter kursen att stiga efter gapet, eftersom köptrycket är starkt. Om kursen mot förmodan skulle falla tillbaka och stänga under utbrottshoppet signalerar detta ett svagt köptryck.

Fortsättningsgap: Efter att en trend har påbörjats med ett kraftigt köp- eller säljtryck bildas den andra formen av kursgap. Detta kan ske en bit in i trenden och är en sorts fortsättning på utbrottsgapet, vilket signalerar en god köpdominans bland placerarna (bild 13). Vid en eventuell tillbakagång kan fortsättningsgapen agera som stödnivåer i stigande trend och vice versa i en fallande trend som motståndsnivå. En stängning under kursgapet signalerar försvagning i den stigande trenden.

Utmattningsgap: Vid eller nära slutet av en pågående trend brukar utmattningsgap bildas. Det är en första signal om att trenden håller på att dö ut. Vad som händer är att kursgapet täpps igen efter bara några dagar eller, i värsta fall, redan dagen efter att det bildats (bild 14).