Del 5 som pdf
I detta avsnitt av skolan analyseras olika fortsättnings-formationer, som ofta återkommer i tydliga trender, oavsett tidsenhet.
Fortsättningsformationer brukar även betecknas ”konsolideringsformationer”, det vill säga temporära konsolideringar där köptryck och säljtryck befinner sig i jämviktsläge. Den efterföljande trenden brukar normalt fortsätta i samma riktning som den rörde sig i innan formationen bildades. En viktig skillnad mellan omslags- och fortsättningsformationer är tidsaspekten. Omslagsformationer är tidsmässigt längre än fortsättningsformationer, som anses vara kortsiktiga.
Symmetrisk triangel
Den symmetriska triangeln, som visas i diagram 1 över Ericssonaktien, är en av de mest vanliga fortsättningsformationerna. Mönstret uppstår som en paus i den rådande trenden, och ett utbrott sker vanligtvis i samma riktning som innan det bildades. Triangelns struktur kräver minst fyra tangeringspunkter för att vara korrekt, det vill säga punkterna 1 och 3 bildar stegvis lägre toppar, medan punkterna 2 och 4 bildar stegvis högre bottnar. Topparna och bottnarna sammanbinds med var sin linje, där båda linjerna innehåller två tangeringspunkter.
Det är dock inte ovanligt att symmetriska trianglar har fler än fyra tangeringspunkter, vilket i så fall betyder att jämviktsläget mellan köparna och säljarna är mer utdraget än normalt.
Triangelns typiska karaktär är att linjerna konvergerar mot varandra. Tiden för triangelns form kan vari-era, beroende på vilken tidsenhet man använder. Används till exempel ett dagligt perspektiv kan tiden bli upp till tre månader eller mer. En köpsignal sker när aktien bryter och stänger ovanför den övre fallande linjen.
En del analytiker använder sig dock av en viss procentsats (ofta ett brott av motståndet med 2–3 procent) för att de ska undvika att agera på falska signaler, till exempel under perioder då kursen är ovanligt slagig i samband med utbrott. Tidsmässigt sker utbrotten vanligtvis åtta till nio tolftedelar (motsvarande 2/3–3/4) in på det totala mönstret. Beräkningen påbörjas från den horisontella linjen vid triangelns början, även kallad ”basen”.
Exempel: Om triangelns längd är 24 veckor (knappt sex månader) från basen till slutspetsen där båda linjerna möts kan man förvänta sig ett utbrott mellan den sextonde (två tredjedelar) och artonde veckan (tre fjärdedelar). Vid dessa tidpunkter tenderar utbrotten att vara som starkast. Skulle aktien (i detta fall) i stället fortsätta bortom tidsramen förlorar triangeln sin fulla potential, och kursen vandrar då sannolikt ut genom triangelns slutspets i en sidledes rörelse.
Sannolikheten för att ett utbrott inte ska vara falskt ökar om handelsvolymen samtidigt ökar. En hög-re volym i samband med utbrottet bekräftar köparnas intresse samt ger en signal till säljarna om att den underliggande trenden består. I diagram 1 och 2 syns en stark volymökning för både Ericsson- och Ratosaktien i samband med respektive utbrott.
Målkursen för symmetriska trianglar beräknas genom att man mäter höjden, eller längden, för basen. Summan adderas till den kursnivå som aktien bryter på den övre linjen. Målkurser ska inte tolkas som exakta nivåer utan endast som potential.
Rätvinklig triangel
Den rätvinkliga triangeln är även den mycket vanlig bland fortsättningsformationerna.
Den huvudsakliga skillnaden gentemot den symmetriska triangeln är att den övre linjen inte faller utan löper horisontellt. Detta betyder att säljarna inte är lika kraftfulla, eftersom kursen håller en jämn nivå.
Köparna trycker däremot upp kursen stegvis när bottennivåerna successivt stiger. En rätvinklig triangel anses därför vara mer ”pålitlig” än en symmetrisk i att signalera att trenden ska fortsätta i samma riktning som den gjorde före triangelns bildande.
Precis som hos den symmet-riska triangeln måste en rätvinklig triangel innehålla minst två berör-ingspunkter på vardera linjen. Detta kan vi se i diagram 3, där Volvoaktien bildar en tydlig triangel. Utbrottet sker efter cirka två tredjedelar in på mönstret med tilltagande volym. Målkursen beräknas på samma vis som tidigare, det vill säga, basens höjd adderas till kursnivån där utbrottet sker.
Flaggformation
En flaggformation ser ut precis som namnet antyder, och den klassas ofta som den mest pålitliga fortsättningsformationen. Formationen ser oftast ut som en flaggstång, som reflekterar en snabb kursrörelse på kort tid innan kursen bildar ett temporärt konsolideringsintervall som liknar en flagga.
Flaggans lutning kan vara parallell med, eller nedåtriktad mot, den rådande trenden. Flaggformationen sammanbinder toppar och bottnar med vardera en linje som bör ha minst två beröringspunkter.
Tidsspannet för mönstret är idealt mellan två och tre veckor. Skulle tiden bli längre än så tappar mönstret sin fulla potential på kort sikt. Det är därför viktigt för den som vill handla kortsiktigt att bevaka tiden.
I diagram 4 bildar Hexagonkursen en rad positiva flaggformationer med långa flaggstänger. En målkurs kan beräknas genom att man mäter längden på flaggstången och sedan adderar summan till den kursnivå där utbrottet sker. I samband med ett utbrott måste även handels-volymen öka för att köptrycket ska bekräftas.
Vimpelformation
Vimpelformationen är flaggformationens ”syster”. Båda dessa mönster förekommer relativt ofta och är normalt pålitliga i den rådande trenden. Skillnaden mellan de två är att vimpelformationen ser ut som en vimpel med två konvergerande linjer. Men det förekommer även att formationen har en horisontell övre linje. Man kan säga att vimpelmönstret är en ”miniversion” av en stor symmetrisk eller rätvinklig triangel, där tidsspannet är högst 1–3 veckor. En signal utlöses när aktien bryter en av linjerna i riktning med den rådande trenden, och utbrottet ska bekräftas med en ökad handelsvolym för att minska risken för en falsk signal.
I diagram 5 syns tre vimpelformationer i rad för NCC-aktien. Notera att när kursen bryter den övre linjen sker det mellan 2/3 och 3/4 in på mönstret. Målkursen för vimpelformationen kan beräknas på två sätt: 1) På samma vis som vid en symmetrisk triangel mäts höjden av vimpelns bredaste punkt, och summan adderas till kursnivån där utbrottet sker. 2) Längden på ”flaggstången” mäts, och resultatet adderas till utbrottsnivån.
Rektangelformation
Rektangelformationen brukar kännetecknas som en konsolider-ing i den rådande trenden, vilket betyder att köparna och säljarna är i jämvikt, och kursen pendlar inom ett intervall. Rektanglar som fortsättningsformationer ser likadana ut som rektanglar i omslagsformationer, men det finns två kriterier man kan använda sig av för att identifiera skillnaden:
- Rektanglar i fortsättningsformationer bör ha svagare handelsvolym när kursen pendlar nedåt och högre volym när den pendlar uppåt i intervallet.
- Den sista bottennivån i rektangeln kan vara högre än de övriga, vilket skulle betyda att säljarna inte är lika aggressiva som tidigare – eftersom kursen inte når föregående bottennivå. En annan tolkning är att köparna helt enkelt har blivit mer aggressiva. I diagram 6 på sidan 44 ser vi Atlas Copcos aktiekurs i en typisk rektangel, där volymen ökar under uppgångar respektive faller i nedgångar.
Notera den sista bottennivån (markerad A) under augusti 2004 – den är högre än föregående bottennivåer. Precis som vid trianglar bör ett utbrott ske i riktning med trenden och volymen tillta för att bekräfta köparnas intresse. Målkursen för rektangelformationen kan beräknas genom att man mäter höjden, det vill säga taket (motståndslinje) minus golvet (stödlinje). Skillnaden adderas till utbrottsnivån vid ett uppåtriktat utbrott. Vid ett nedåtriktat utbrott minskar man summan från utbrottsnivån.
Kilformation
Kilformationen är formmässigt besläktad med den symmetriska triangeln. Största skillnaden är att kilformationen lutar emot den rådande trenden. Tiden kan dock variera med ett par till flera månader, och precis som vid den symmet-riska triangeln kan kilformen identifieras genom att man ritar två linjer som konvergerar mot varandra till en slutspets.
En köpsignal sker när aktien/indexet/råvaran bryter och stänger ovanför den övre fallande linjen. Tidsmässigt sker utbrotten vanligtvis två tredjedelar till tre fjärdedelar (2/3–3/4) in på mönstret.
En beräknad målkursnivå (i stigande trend) kan räknas fram genom att man minskar kursen vid triangelns begynnelse vid den lägsta kursnivån strax före utbrottet.
I en stigande trend adderas därefter summan till utbrottsnivån. I en fallande trend gäller samma princip fast tvärtom; summan minskas från utbrottsnivån.
Kilformationen är relativt sällsynt, till skillnad mot den symmetriska triangeln. Ett exempel på formationen kan ses i diagram 7 för SX 30 Dagligvaruindex.