Att beräkna nollresultat (brytpunkten) för en investering i en warrant skiljer sig inte från hur man räknar på standardiserade optioner, och många har förmodligen redan kunskap om detta. Om så är fallet får nedanstående exempel betraktas som repetition.
Jag tycker att det är viktigt att man gör dessa övningar innan man handlar för att skaffa sig en bättre känsla för warrantens värdering och om man tycker att den verkar rimlig. Viktigt är också att man när man gör dessa beräkningar för warranter gör den nödvändiga normalisering som behövs, det vill säga dividerar warrantens pris med dess multiplikator. I förra avsnittet av Warrantskolan gick vi närmare in på hur multiplikatorn fungerar för warranter och hur man bör tänka för att undvika fallgropar.
När vi köper terminer sker inga penningtransaktioner. När vi handlar med optioner och warranter sker däremot penningtransaktioner, det vill säga vi måste betala i pengar. Vi kommer i detta avsnitt att gå igenom några enkla exempel och förutsättningar, nämligen vad vi kan förvänta oss på slutdagen när vi köper en warrant. Bland annat ska vi titta på några diagram, som illustrerar vad som händer.
Brytpunkten för en investering är det pris som den underliggande varan måste stå i på warrantens slutdag för att investeringen ska gå jämnt upp, det vill säga den prisnivå där man varken förlorar eller tjänar pengar. Detta kallas på engelska ”break even”, nollresultat.
Diagram 1 på nästa sida visar att vi köpt en köpwarrant med lösenpris 100 kronor för 6 kronor. Detta betyder att vi har betalat 6 kronor för rättigheten att köpa den underliggande varan för 100 kronor. Vår investering, som köpare av en köpwarrant, ger alltså ett nollresultat när varan står i 106 kronor eftersom vi, om vi löser vår warrant och köper den underliggande varan för 100 kronor och sedan säljer den till gällande marknadspris som är 106 kronor, tjänar 6 kronor. Dessa 6 kronor går jämnt upp med de 6 kronor vi betalat för warranten.
Om priset är 100 kronor kommer vi att förlora alla pengar vi betalat för warranten. Vi betalade 6 kronor, men den underliggande varans pris var 100 kronor, så vi vill egentligen inte lösa warranten. Vi kan lösa den, men vi kan lika gärna köpa den underliggande varan för 100 kronor direkt på marknaden.
Vid ett pris som understiger 100 kronor kommer vi givetvis inte att lösa optionen. Vi vill inte utnyttja rättigheten att köpa något för 100 kronor som i själva verket kostar mindre än så. Däremot, om den underliggande varan handlas över 100 kronor, har warranten ett värde. Om varan värderas till mer än 106 kronor har warranten dessutom ett positivt värde i förhållande till det pris som vi ursprungligen betalade, det vill säga vi har gjort en vinst. Faktum är att vid en kursnivå över 106 kronor ökar värdet på warranten krona för krona i samma takt som den underliggande varan stiger i värde. Om den underliggande varan på marknaden kostar 107 kronor, medan vi har betalat 106 kronor, är vår vinst 1 krona. Om den underliggande varan kostar 110 kronor är vår vinst 4 kronor, och så vidare.
• Om priset på den underliggande varan på slutdagen är 101 kronor gör vi en nettoförlust på 5 kronor när vi löser warranten.
Köp av warrant: 6 kronor
Lösen av warrant: 100 kronor
Försäljningspris: 101 kronor
Nettoförlust: 5 kronor
• Om priset på den underliggande varan är 110 kronor gör vi en nettovinst på 4 kronor.
Köp av warrant: 6 kronor
Lösen av warrant: 100 kronor
Försäljningspris: 110 kronor
Nettovinst: 4 kronor
Ovanstående är ett teoretiskt resonemang för hur man skulle kunna gå till väga för att utnyttja sina warranter och realisera antingen en vinst eller en förlust. I verkligheten är det mycket vanligare att man säljer sin warrant före eller på slutdagen. I själva verket kan det bli ganska kostsamt att först lösa sin warrant för att sedan sälja den underliggande varan, eftersom banker, börser och mäklare tar betalt för sina tjänster. Det blir därför billigast om man säljer warranten direkt på marknaden, eftersom antalet transaktioner som kan vara kostnadsbelagda därmed minimeras. Om man däremot vill fortsätta att äga den underliggande varan, till exempel en aktie, måste man naturligtvis lösa sin warrant för att därigenom få leverans av aktier mot betalning av lösenpriset.
Vi avstår här ifrån att visa ett exempel på hur det skulle se ut om vi hade sålt en köpwarrant, eftersom detta är en artikel om i huvudsak warranter och utfärdaren eller säljaren av warranter ofta är en och samma person, vanligtvis en bank eller annan fondkommissionär. Som tidigare nämnts har utfärdarna ett helt annat syfte än investerarna med sina affärer. Snarare än att ha en uppfattning om den underliggande varans riktning har de i stället en uppfattning om hur snabbt den underliggande varan rör sig och inom vilka intervaller. Av den anledningen är det inte meningsfullt att resonera i termer av nollresultat vid utfärdande av warranter.
Även om warrantmarknaden fortfarande huvudsakligen består av köpwarranter kan man ju för den delen också göra ett resultatdiagram för en köpt säljwarrant. En anledning till att det hellre handlas med köpwarranter kan vara en positiv grundsyn hos investerare generellt. Det kan vara rimligt, med tanke på att åtminstone aktiemarknaden tenderar att över tiden gå upp mer än den går ned. Den slutsats man kan dra av det är att eftersom börsuppgångarna sträcker sig över längre tidsperioder än nedgångarna är det svårare att tjäna pengar på handel med säljoptioner eller säljwarranter, eftersom det är svårare att pricka in rätt tidpunkt för att handla med dessa. Det finns säkert de som inte instämmer i ovanstående resonemang, med tanke på den utveckling börsen haft de tre senaste åren, men över tiden är det faktiskt så.
Låt oss i alla fall titta på ett resultatdiagram för en säljwarrant. Vi köper en säljwarrant med lösenpris 100 kronor för 6 kronor. Vad har vi då köpt? Jo, rättigheten att sälja underliggande vara för 100 kronor, och för den rätten har vi betalat 6 kronor.
Vår position går jämnt upp vid ett pris på den underliggande varan, till exempel en aktie, på 94 kronor. Varför 94 kronor? Jo, vi kommer bara att lösa vår warrant om den underliggande varans pris är under 100 kronor. Vi skulle inte vilja lösa warranten och sälja den för 100 kronor om priset på den underliggande varan handlas till ett högre pris än så. När priset börjar sjunka under 100 kronor börjar vi som warrantägare att få ut ett värde av vår position. Eftersom vi har betalat 6 kronor för vår warrant måste priset falla med 6 kronor under lösenpriset för att vi ska gå jämnt upp.
Om den underliggande varan fortsätter att sjunka i värde under 94 kronor kommer vi att tjäna krona för krona enligt ovanstående diagram.
Återigen, om priset stiger över 100 kronor eller mer på slutdagen kommer vi att förlora alla pengar vi betalat för säljwarranten. Om den underliggande varans värde däremot sjunker under 100 kronor börjar vi återfå det vi satsat, och vid ett ytterligare lägre pris på den underliggande varan gör vi en vinst. Även om den underliggande varans värde skulle vara 98 kronor på slutdagen kommer vi att lösa vår säljwarrant med lösenpris 100 kronor. Därigenom återfår vi 2 kronor och gör totalt en förlust på 4 kronor på hela transaktionen.
Köp av warrant: 6 kronor
Lösen av warrant: 100 kronor
Återköp av underliggande vara: 98 kronor
Nettoförlust: 4 kronor
För säljwarranter gäller samma resonemang som för köpwarranter. Man måste inte utnyttja warranterna genom lösen. Det är vanligare att man säljer tillbaka sin warrant under löptiden eller senast på slutdagen. Observera att sista dagen för att handla en warrant i Sverige ofta är ett par dagar före slutdagen. Mer om detta och andra praktiska frågor tas upp i nästa avsnitt av denna warrantskola.
Att handla med warranter är i praktiken inte svårare än att handla med vanliga aktier. Allt som i stort sett krävs är att man har en mäklarkontakt, antingen genom en av de traditionella fondkommissionärerna eller via en så kallad nätmäklare. Att handla med warranter över Internet har blivit mycket populärt. För en aktiv warrantinvesterare är det naturligtvis en stor fördel att kunna följa kurserna minut för minut och via sin egen dator göra avslut närhelst man önskar.
Warranter är ett relativt färskt fenomen på marknaden. Därför kan det vara svårt att finna en mäklare som är tillräckligt kunnig och engagerad för att han eller hon ska motsvara de krav man ställer på en sådan. Byt utan att tveka ut en mäklare som inte kan stå till tjänst på ett bra sätt.
Samtliga utfärdare av warranter i Sverige har sin egen webbplats. Webbplatserna är utformade på lite olika sätt men innehåller tillräckligt med information för att man ska kunna bilda sig en uppfattning om vem ens motpart är och vilka villkor som gäller för handel med respektive utfärdares warranter. Utfärdarna har de senaste åren satsat mycket kraft på sina webbplatser. Jag rekommenderar därför varmt att du surfar runt mellan de olika sidorna för att få så mycket information som möjligt. De flesta har diverse analysverktyg som hjälper dig att välja warrant. De flesta utfärdarna har också sina prospekt tillgängliga på webbplatsen. Nedan följer några webbadresser som kan vara till nytta (de flesta utfärdare redovisar också sitt utbud och sina priser på TV4:s text-TV):
Utfärdarnas webbplatser:
Nordea: www.nordeasecurities/warrants
UBS: www.ubs.com/keyinvest
Alfred Berg: www.alfredberg.se/warrants
Société Générale: www.warrants.com
FöreningsSparbanken:
www.foreningssparbanken.se
Handelsbanken: www.handelsbanken.se/warrants
SEB: www.seb.se/warrants
Commerzbank (CBK): www.warrants.commerzbank.com
Två andra intressanta sidor, som inte är gjorda av utfärdare, är:
www.optionsanalys.nu (i huvudsak generell information om derivat i Sverige)
www.onvista.de (tysk sida som ger en introduktion till de europeiska marknaderna)
Tidigare var det svårt att skilja warranterna åt på grund av de kortnamn som Stockholmsbörsen använde i sitt system. Detta berodde på begränsningar i börssystemets utrymme. Nu har Stockholmsbörsen sett över detta och standardiserat kortnamnen för att förenkla för marknadsaktörerna.
Som exempel kan vi titta på en köpwarrant utgiven i ABB av Commerzbank, med löptid till augusti 2004 och med ett lösenpris på 40 kronor. Denna warrant har ett kortnamn som heter ABB4H40CBK. I detta kortnamn ser vi att ABB (ABB) är underliggande aktie och att warranten löper till 2004 (4). Det är en köpwarrant med slutmånad augusti (H), lösenpris 40 kronor (40) och Commerzbank (CBK) som utfärdare.
Det som kanske inte är så uppenbart är att augusti är slutmånad. Nedanstående tabell åskådliggör dock vilken bokstav som representerar vilken månad och huruvida det är en köp- eller säljwarrant. Vad som inte framgår är vilket datum i augusti som avses. Detta är viktig information och finns ibland i dagstidningen. Säkrast är att alltid titta på utfärdarens webbplats. Där framgår också om det handlar om en så kallad amerikansk eller europeisk warrant. (Mer om detta i sista avsnittet av Warrantskolan.)
Beskrivning för olika lösenmånader
MånadKöpwarrantSäljwarrant
Månad Köpwarrant Säljwarrant
Januari A M
Februari B N
Mars C O
April D P
Maj E Q
Juni F R
Juli G S
Augusti H T
September I U
Oktober J V
November K W
December L X