Vi har nu kommit fram till sista avsnittet av Warrantskolan. Syftet med skolan har varit att försöka skingra en del av de oklarheter som finns kring handeln med warranter. Vi har också försökt belysa vad som är viktigt och vad man bör tänka på för att göra bättre warrantaffärer.
Vi har gått igenom hur man ska räkna på och hur man ska kunna jämföra mellan olika warranter och har också beskrivit hur volatiliteten påverkar warranters prissättning i olika marknadsscenarier. Det finns en mängd olika faktorer som en investerare ska väga in i sitt investeringsbeslut. Mycket av den informationen man behöver därvidlag finns som tidigare nämnts på utfärdarnas hemsidor. Där finns också vanligtvis prospektet.
Måste man läsa warrantprospekten? Svaret blir både ja och nej. En nybörjare bör definitivt läsa igenom åtminstone ett prospekt per produkt hos den utfärdare han/hon tänker använda sig av. Med produkt avses till exempel en aktiewarrant, indexwarrant eller en warrant på en aktiekorg. Ju mer komplicerad en produkt är, desto viktigare är det för en investerare att ta del av prospektet.
Prospekten skiljer sig inte nämnvärt åt mellan de olika utfärdarna, men det finns ändå små nyanser som kan vara avgörande för om affären ska bli lyckad eller inte. I takt med ökad erfarenhet kan man kanske låta bli att lusläsa prospekten och i stället förlita sig på prospektens sammanfattning av de viktigaste villkoren.
Varför finns det då prospekt, och vilken typ av information innehåller de?
För det första är utfärdaren skyldig att upprätta ett prospekt. Det framgår av ”Lagen om handel med finansiella instrument”. Där sägs bland annat: ”Vid erbjudande om köp och försäljning av finansiella instrument ska den som lämnar erbjudandet upprätta ett prospekt.” Vidare framgår att prospektet ska lämnas in till Finansinspektionen, med ansökan om registrering. Ett grundläggande krav är att den underliggande varan ska vara, eller antas kunna bli, föremål för en betydande handel med tillförlitlig kurssättning och, om det är fråga om index som underliggande vara, att indexet ska vara tillförlitligt. Vidare får det väl framstå som självklart att villkoren ska vara begripliga för en investerare. Prospektet anger de närmare villkoren för just den specifika warranten och beskriver den som produkt generellt. För en investerare är det naturligtvis väsentligt att läsa och granska prospektet för att veta vad investeringen egentligen innebär.
Eftersom reglerna är tämligen flexibla för vad ett prospekt för warranter ska innehålla är det i stort sett så att respektive utfärdare bestämmer vad som ska ingå i prospektet. Även om prospekt till formen skiljer sig åt är detta inte nödvändigtvis fallet för innehållet. Utfärdarna har själva utvecklat en praxis för vad ett prospekt numera ska innehålla. För den sakens skull är det dock inte sagt att villkoren i sig är standardiserade. Var och en av utfärdarna utformar efter eget gottfinnande de närmare villkoren gällande sina warranter, och det är därför investerarnas sak att jämföra de olika villkoren så att de investerar i den warrant som framstår som mest förmånlig. Det är också viktigt att komma ihåg att det är genom dessa villkor som de olika utgivarna kan konkurrera med varandra.
Det finns två huvudtyper av warranter: europeiska och amerikanska. En europeisk warrant kan lösas endast vid löptidens slut. Detta innebär att investeraren mot betalning av lösenpriset kan få värdet av den underliggande varan endast på lösendagen, det vill säga få pengar motsvarande den underliggande varans värde eller få den underliggande varan (till exempel aktier). En amerikansk warrant kan däremot lösas när som helst under sin löptid. Innehavaren av en warrant kan dock under hela löptiden, oavsett om det handlar om en europeisk eller amerikansk warrant, köpa och sälja sin warrant på en marknadsplats.
Warranter kan lösas på två olika sätt. Det kan vara fråga om att investeraren får den underliggande varan eller att han/hon får värdet av den underliggande varan i pengar. Är den underliggande varan en aktie får man aktien mot betalning av lösenpriset.
Hur en warrant löses kan vara av skatteteknisk betydelse. Beskattning av den erhållna aktien sker ju först när man säljer själva aktien. Det kan också vara så att en enskild investerare önskar inneha själva aktien som warranten motsvarade.
Är det däremot fråga om kontantlösen erhåller man i stället värdet av aktien vid lösentillfället. Beskattning sker då på den vinst man gjort vid detta tillfälle. Givetvis kan investeraren för den vinst han/hon erhåller köpa motsvarande aktie – om vederbörande så skulle önska. Men han/hon beskattas ändå för den vinst i kontanter som erhålls vid inlösen.
Vissa prospekt kan innehålla ett krav på att innehavaren av warranter ska begära lösen före löptidens slut. Detta kan innebära att om en innehavare inte påkallar lösen – vanligen sker detta genom att en blankett till utfärdaren skickas där lösen begärs – blir warranterna värdelösa även om de egentligen motsvarar ett värde. Vid automatisk kontantlösen erhåller innehavaren alltid värdet på sina warranter, oberoende av om han/hon har begärt lösen eller inte.
Av prospektvillkoren framgår vanligen hur värdet för en warrant ska omräknas vid olika företagshändelser, såsom till exempel split, fondemission, nyemission eller fusion. Det kan vara viktigt att ta reda på hur en sådan företagshändelse kan påverka villkoren. Vanligen åtar sig utfärdaren att följa den praxis som gäller för optioner utfärdade på svenska aktier. Som praxis avses vanligtvis de regler som tillämpas för standardiserade optioner.
Det riktvärde som är avgörande för om warranter har ett värde vid lösen kan antingen bestämmas utifrån en genomsnittskurs eller från en slutkurs på lösendagen för den underliggande varan. En investerare bör vara medveten om att det kan vara tillfälligheter som avgör vilken slutkurs en aktie en viss dag når. En genomsnittskurs kanske kan vara säkrare, eftersom den utgör genomsnittet av kursen under hela lösendagen.
Observera att om genomsnittet sprids ut över en längre tid minskar optionens värde, eftersom man så att säga tar bort en del av dess volatilitet. En warrant med en sådan avräkning är också svårare att jämföra prismässigt, eftersom det krävs sofistikerade modeller för att man ska kunna ta hänsyn till detta genomsnitt. En option eller warrant som avräknas över en annan period än slutdagen kallas ofta för asiatisk option, eller genomsnittsoption.
Hittills har vi huvudsakligen fokuserat på warranter med enskilda aktier som underliggande vara, men olika typer av aktiekorgar har blivit allt vanligare. En aktiekorg innebär att den underliggande varan består av flera aktier eller delar därav. Den enklaste typen av aktiekorg är naturligtvis ett index. I Sverige finns för närvarande ett antal indexwarranter som är utfärdade med OMX, Nasdaqindex eller tyska DAX som underliggande vara. Det finns också från tid till annan warranter utfärdade på korgar med flera aktier från samma sektor, till exempel en IT-korg, en skogsindustrikorg eller något liknande.
Att handla med warranter på en korg av aktier skiljer sig inte nämnvärt från att handla med warranter på enskilda aktier. Det ställs dock lite högre krav på investeraren. Till exempel är det viktigt att man förstår produkten som man handlar i. Granska prospektet eller warrantens sammanfattande villkor noggrant så att du undviker obehagliga överraskningar på grund av att du inte förstått hur korgen är uppbyggd.
Låt oss säga att en investerare är övertygad om att IT-sektorn kommer att gå bra och därför köper en köpwarrant på en IT-korg. Sedan visar det sig att IT-sektorn stiger i värde men att korgen inte stiger lika mycket eller till och med står stilla. Investeraren kanske då känner sig lurad. Men hade han/hon varit mer noggrann hade han/hon upptäckt att korgen består av tre starka IT-aktier och en i högsta grad osäker IT-aktie. Går den osäkra aktien riktigt dåligt kan dess kursnedgång ta ut hela den vinst de övriga aktierna visar. En aktiekorg är alltid mindre volatil än de i korgen ingående enskilda aktierna. Det har alltså att göra med att aktierna i korgen kan röra sig kraftigt – men åt olika håll – och därmed förblir korgens totala värde oförändrat.
En utfärdare föredrar ofta att sälja warranter på korgar, eftersom han/hon på det sättet får en bättre riskdiversifiering och inte utsätter sig på samma sätt för rörelser i enskilda aktier.
Det är ofta svårare att analysera om en aktiekorg är rätt prissatt än om en enskild aktie är det. Man måste göra egna simuleringar av hur korgen har utvecklats pris- och volatilitetsmässigt över tiden. Svårigheterna med att avgöra vad som är rätt pris gör att utfärdare har lättare att ta ut en högre marginal på handel med warranter på aktiekorgar än på enskilda aktier.
Precis som i fallet med aktiekorgar krävs det lite extra av investeraren när han/hon handlar med warranter på utländska aktier som underliggande vara. Kanske gäller andra villkor än vad som är brukligt för warranter i Sverige. Granska därför prospektet noga så att du vet vad som gäller. I vissa fall anges lösenpriset i svenska kronor, vilket gör det enkelt för investeraren att följa en options värdeutveckling mot aktiekursen.
Låt oss säga att vi har en pariwarrant med Coca-Cola som underliggande aktie och att aktien handlas för 100 USA-dollar och är utfärdad med lösenpris 100 kronor. Man har alltså gjort om en dollar till kronor. På det här viset behöver inte investeraren oroa sig för några valutakursförändringar. Inte heller blir det några svårigheter att beräkna när investeringen går plus minus noll. Multiplicera bara warrantens pris med det antal warranter som behövs för att kontrollera en aktie (alternativt dividera warrantpriset med multiplikatorn) och addera summan till lösenpriset.
Exempel:
Lösenpris 100 kronor, warrantpris 1,50 kronor och multiplikator 0,1 (det vill säga varje warrant kontrollerar 1/10 aktie).
100 kronor + (1,5 x 10) = 115 kronor eller 100 kronor + (1,5/0,1) = 115 kronor
Investeringen i ovanstående exempel går jämnt upp vid 115 kronor, eftersom både lösenpris och optionspremien är angivna i kronor.
Ibland kan lösenpriset dock fortfarande vara angivet i den utländska valutan, och då exponeras investeraren mot viss risk i växelkurserna. Vid beräkningen av warrantens brytpunkt måste man då gå lite annorlunda till väga. Man måste dividera optionspremien som man betalar i svenska kronor med växelkursen för att kunna räkna ut när investeringen går jämnt upp.
Exempel:
Lösenpris 100 dollar, warrantpris 11,25 och multiplikator 0,1, växelkurs 1 dollar = 7,50 kronor.
100 kronor + (11,25 x 10/7,5) = 115 kronor eller 100 kronor + (11,25/0,1/7,5) = 115 kronor
Brytpunkten blir fortfarande 115 kronor, men för att beräkna den är vi tvungna att ta hänsyn även till växelkursen. Insatsen steg också markant; i vårt första exempel behövde vi bara betala 15 kronor för att kontrollera en aktie, i det andra hela 15 dollar, eller 112,50 kronor. I själva verket är det samma pris, exemplet får bara illustrera att man måste hålla tungan rätt i mun så att man vet vad man handlar och vilken risk man har.
Som på alla andra marknader som utvecklats snabbt och fått en bred spridning hos allmänheten förekommer tyvärr vissa avarter. Det finns alltid individer som väljer att försöka utnyttja en situation eller ett tillfälle för att på ett ohederligt sätt tjäna pengar. Dessa problem har vuxit sig allt starkare under senare år i samband med den ökade Internethandeln. Tidigare sköttes all handel och alla avslut på börsen av registrerade och godkända mäklare. Hos dessa fanns naturligtvis regler för hur handeln skulle gå till, och det som inte reglerades skriftligt togs om hand av en sorts hederskodex. I dag, när var och en via sin egen dator kan registrera avslut, är denna hederskodex delvis borta. Den som lurar någon kan gömma sig bakom datorns anonymitet och slipper se den drabbade i ögonen.
Den som handlar med warranter måste få mycket att stämma för att vara lyckosam. Det första man måste komma fram till är vilken riktning som man tror att warrantens underliggande vara kommer att ta. Om man tror att en aktie är undervärderad med exempelvis 30 procent innebär det att man också har en uppfattning om att en omvärdering kan ske. För att en omvärdering ska kunna ske krävs att inte bara den enskilda placeraren utan också ett större antal investerare anser att aktien är undervärderad. När vi är övertygade – eller åtminstone har en stark tro på att en omvärdering är förestående – måste vi bedöma när omvärderingen, och därmed den önskade kursrörelsen, kan komma att ske. När vi kommit så långt är det dags att börja fundera på vilket instrument vi ska välja för att få största möjliga tillväxt på vår investering.
För den som har obegränsad tillgång på pengar vill jag påstå att valet är enkelt. Det finns inget bättre instrument än aktien själv om man får rätt i sitt antagande. Man kan köpa så många aktier som man har lust till och tjäna en krona per aktie för varje krona som aktien går i den riktning som man har förutspått.
Men nu är det sällan så att pengar är en obegränsad tillgång, och man måste därför vara lite mer sofistikerad än så för bästa utfall. Om du tror att en aktie kommer att omvärderas inom den närmaste tiden, timmarna eller dagarna, ska du köpa en warrant (eller standardiserad option) med kort löptid. Vilken warrant du ska välja beror dels på tillgången på pengar, dels på vilka warranter som finns tillgängliga. Kom ihåg att det inte alltid är det bästa alternativet att köpa en minuswarrant. Deltavärdet kan vara för lågt för att warranten ska reagera på kursrörelsen, och volatiliteten kan vara för hög. Om man är säker på sin sak är det sannolikt bättre att köpa en pluswarrant som rör sig mer i paritet med aktien.
Låt säga att du tror att en aktie kommer att röra sig i en viss riktning, men du vet att morgondagens rapport skulle kunna få aktien att röra sig i helt motsatt riktning. Rapportens resultat kanske bara kan vara riktigt dåligt eller riktigt bra. I detta fall kan det vara klokt att du investerar i en warrant som antingen har en längre löptid eller ett högre lösenpris för att minska skadan om det värsta inträffar. Om du investerar i en warrant med alltför kort löptid kommer du antingen att tjäna mycket pengar eller förlora hela insatsen. Investerar du däremot i den långa warranten kan du överleva ett dåligt resultat med en begränsad förlust och har samtidigt gott om tid på dig att tjäna tillbaka de förlorade pengarna.
Det är alltså av yttersta vikt att man väljer rätt warrant när man har en uppfattning om en kursrörelse. Lika viktigt är det att välja rätt tidpunkt för köp av en warrant. Om man är osäker på när man ska agera, eller inte har någon uppfattning, bör man hellre avstå. Det går som bekant hela tiden nya tåg, och man kan omöjligen vara med på alla eftersom risken då är stor för att man snart har slut på biljettpengar.
Vi har sammanfattningsvis konstaterat att en warrant är en option med en vanligtvis längre löptid än till exempel den standardiserade optionen. Man kan också säga att en warrant är något mitt emellan en traditionell option med kort löptid, och därmed hög hävstångseffekt, och en vanlig aktie – om man undantar warranter som varit utfärdade en längre tid och därför endast har en kort löptid kvar.
Min förhoppning är att denna artikelserie ska kunna hjälpa dig att bättre förstå vad handel med warranter innebär och att du därmed kan göra bättre warrantaffärer.
Lycka till!