Vad innebär tvångsinlösen av aktier?

Tvångsinlösen innebär att när någon (”majoritets-aktieägaren”) äger mer än 9/10 av samtliga aktier i ett svenskt aktiebolag får han/hon rätt att lösa in övriga ägares aktier (”minoritetsaktier”). Tvångsinlösen kan ske på begäran av såväl majoritetsaktieägaren som enskilda minoritetsaktieägare. Den som begär tvångsinlösen av aktier i ett bolag kan även begära att inlösen ska ske av eventuella teckningsoptioner och konvertibler i bolaget.
Tvångsinlösenprocessen syftar till att säkerställa att minoritetsägarna får skälig ersättning för sina aktier, teckningsoptioner eller konvertibler genom en oberoende värdering av aktierna. Denna värdering görs av en så kallad skiljenämnd bestående av:

• En av majoritetsaktieägaren utsedd skiljeman.
• En god man utsedd av tingsrätten på begäran av styrelsen i det bolag vars aktier är föremål för tvångsinlösen (föreslås vanligtvis av oss hos Aktiespararna).
• En skiljeman som representerar minoritetsaktieägarna (utses av den gode mannen).
• Ordförande för skiljenämnden (utses gemensamt av de två skiljemännen).

Aktiespararna har under ett flertal år engagerat sig i tvångsinlösenärenden, främst genom att till tingsrätten inkomma med förslag på gode män. Eftersom det rör sig om tvångsförsäljning av minoritetens aktier är det av stor vikt att minoritetens intressen tas vara på ett sätt som främjar förtroendet för aktiemarknaden och enskildas äganderätt. Därför arbetar Aktiespararna för att se till att de gode män som utses har god erfarenhet av tvångsinlösenprocesser och därmed kan välja lämpliga representanter för minori-tetsägarna och i övrigt arbeta för att ta vara på de enskilda ägarnas intressen på bästa sätt.

Tvångsinlösentvister berör ofta ett stort antal minoritetsaktieägare, ibland flera tio-tusentals personer, och omfattar också regelmässigt mycket stora belopp, inte sällan flera hundra miljoner kronor. En tvångsinlösenprocess brukar ta i genomsnitt 1,5–2 år, men det finns exempel på fall som tagit mycket längre tid.