Privat pensionssparande

Fondförsäkring eller IPS, Individuellt Pensionssparande är två former av privat pensionssparande som utgör toppen på vår pyramid. Här handlar det om ett sparande i egen regi som är avdragsgillt under spartiden medan det beskattas som inkomst av tjänst den dag pengarna börjar plockas ut.

Det innebär i praktiken att den som har högre inkomst än brytpunkten för statlig skatt (drygt 26 000 kronor i månaden 2007) när pensionspremierna betalas in, men (vilket är vanligast) under brytpunkten när pensionen så småningom betalas ut gör en skattevinst eftersom marginalskatten är 20 procent högre för den som tjänar över brytpunkten.

Från och med 2008 är avdragsrätten för det privata pensionssparandet 12 000 kronor per år. Den som ändå väljer att fortsatta spara över 1 000 kronor i månaden i denna sparform gör naturligtvis en usel affär eftersom premierna däröver inte är avdragsgilla men pensionen ändå beskattas fullt ut när den tas ut.

Privat pensionssparande är alltså mest lönsamt för höginkomsttagaren, samtidigt som det är mest nödvändigt för den med låga inkomster och därmed också en väntande låg allmän pension.

Hur ska man då resonera om/när man satsar på ett privat pensionssparande?

• För det första: Tänk på att pengarna är låsta till 55-årsdagen. Kanske vill du kunna komma åt dem tidigare?
• För det andra: Tänk på skatteeffekten. Det kanske är lika bra med ett traditionellt fond- eller aktiesparande för just dig – om din lön inte är särskilt hög?
• För det tredje: Anpassa ditt eventuella pensionssparande till din ålder. Ju längre tid du har kvar tills du förväntas ta ut pengarna, desto större andel aktiefonder bör du satsa på. Ju närmare pensionsdagen du kommer, desto mer kan du – successivt – flytta över till räntebärande placeringar. Då minskar risken för att du ska hamna mitt i en börssvacka just när du ska utnyttja ditt sparkapital.

Det individuella pensionsbeloppet kan tas ut från och med 55-årsdagen, dock under en minsta tid av fem år.

Fler kapitel