Aktiespararna förklarar: Så avgör marknaden om en rapport är bra eller dålig
Av Redaktionen
17 april 20242 min lästid
17 april 2024Av Redaktionen2 min lästid
Aktiespararna förklarar vad som avgör om en rapport är bra eller dålig.
”Rapportskräll från Volvo”. I rapporttider får marknadens förväntningar stor betydelse. Men vad ligger bakom förväntningarna och hur mäter man vad marknaden tror inför ett bolags rapport? Aktiespararna förklarar.
- Marknadens förväntningar inför en kvartalsrapport avgör oftast hur aktiekursen påverkas av utfallet i rapporten
- Förväntningarna består av konsensusestimaten. Det är prognoser från de analytiker på banker som följer bolaget i fråga. Konsensus är då medelvärdet av aktieanalytikers aggregerade förväntningar.
- Konsensusestimat finns för flera nyckeltal som omsättning olika vinstmått, orderingång, finansiell nettoskuld med mera. Viktigast i kvartalsrapporten brukar vara (justerat) rörelseresultat och omsättning.
- För att konsensusestimaten ska vara relevanta behöver de bygga på genomarbetade prognoser och ett större antal analytikers prognoser. För större bolag på Stockholmsbörsen brukar de bygga på 15-20 prognoser.
- Konsensusestimaten har en viktig roll att fylla eftersom de avgör om det rapporterande bolaget har presterat bra eller dåligt. Alternativet att jämföra historiskt (föregående år) ger en sämre bild.
- Prognoserna sammanställs av olika aktörer, t ex Infront och Modular Finance
- Det ligger i det rapporterande bolagets intresse att analytikernas prognos inte avviker för mycket från verkligheten. I synnerhet att de inte ligger för högt i vinstestimat, då det kan ge negativ kursreaktion när rapporten presenteras.
- Det finns därför en diskussion om så kallad ”analytikermassage” där bolaget vägleder analytiker som ligger fel i prognosen och då samtidigt riskerar att lämna kurspåverkande information.
Förklarande artiklar