Nisses Krönika – Finns det några Saab-köpare kvar?

Hur kan det komma sig

att vi inte kan behålla en svenskägd bilproduktion i landet? Har vi inte varit duktiga bilbyggare med säkerhet och kvalitetssatsningar i frontlinjen? Historiskt sett har vi byggt Volvo-bilar sedan 1927 för att passa våra kurviga grusvägar och ett kallare klimat med snö och is där bilarna måste starta även vintertid! Med spin off effekter från Saabs flygindustri efter kriget, aerodynamisk formgivning och innovativa motorkonstruktörer blev Saab också framgångsrik på nordisk marknad.

Under årens lopp

har både Volvo och Saab utvecklats mot det övre premiumsegmentet men de har egentligen aldrig lyckats hävda sig mot bilmodeller från de stora bilbyggarna. Ford köpte först Volvo personbilar som kineserna ju redan har tagit över. Det förlusttyngda Saab såldes till GM för att också nu hamna i Kina efter ett antal smärtsamma turer. I dagens läge är det en överproduktion av bilar world wide på närmare 30%. De små aktörerna med mindre skalfördelar måste först av alla kasta in handduken. Det är naturligt att intresset och ägarna för att ta över de tekniskt framstående bilföretagen finns i Kina – världens största bilmarknad. Och pengarna finns där!

Hur inverkar Saab-upplägget?

Vi förutsätter att GM efter förhandlingar inkl. övriga intressenter godkänner. Det är positivt att bilklustret kring Trollhättan och Göteborg inte påverkas negativt. För utveckling, sysselsättning och kompetensförsörjningen är det mycket viktigt. Det inverkar positivt på hela underleverantörskedjan som även kan komma att få leveranser till Kina och/eller egna fotfästen.

Men är Saab- kunderna kvar

efter alla Muller-turer och det långa stilleståndet? Jag är tveksam. Jag antar dock att kineserna är vid mycket god kassa så att de även kan arbeta upp marknaden här igen, återfå Saabförtroendet och även ta fram nya attraktiva modeller. Men hur står det till med återförsäljarnätet som är länken till kunderna? Trots stor lojalitet hos Saab-handlarna måste nog återförsäljarnätet restaureras, särskilt som bistrare ekonomiska tider möter oss.

Vi får hoppas

att Saab-affären kommer att utvecklas positivt med Youngman och Pang Da. Min uppfattning har dock hela tiden varit att varken ursprungserbjudandet till Koenigegg Group och sedan till ”Cirkus Victor Muller” har varit rätt väg – båda saknade ju kapitalresurser! Det hade varit bättre med en tidig konkurs enligt normal företagspraxis. Med en konkurs hade Saab redan varit igång utan all fördröjning. Sannolikt hade även kineser köpt konkursboet i ett sådant tidigt skede! Vem vet?

Nils Ståhl