Vår historia
Ett samtal från Carl Swartz, analytiker på tidningen Affärsvärlden, till Lars Ramklint blev den tändande gnistan. Lars hade i sin tidning, Göteborgs Handels- och Sjöfarts Tidning, infört en inbjudan till en världskongress som World Federation of Investment Clubs skulle arrangera i London. Carl Swartz hade noterat att en motsvarighet till de aktiespararorganisationer som omnämndes i notisen inte fanns i Sverige.
Dåvarande finansminister Sträng hade signalerat att en evig aktievinstskatt skulle införas. Ett antal remissinstanser skulle få säga sitt, men det fanns ingen som kunde föra aktieägarnas talan. "Det är anledning nog att skapa en aktieägarorganisation", pläderade Carl Swartz. I december 1965 tog 19 personer initiativet till bildandet av en intresseorganisation för landets aktieägare och den 5 februari 1966 träffades initiativtagarna. Man beslöt att bilda Sveriges Aktiesparares Riksförbund.
Aktiespararen
Aktiespararen började ges ut 1967 med Stig Nordvall som chefredaktör, en post som han innehade till 1994. Från att under de första åren ha varit en trycksak om fyra sidor är Aktiespararen i dag den främsta aktietidningen i landet med ett format om 84 sidor.
Lokalavdelningar
Under 70-talet kom mycket av verksamheten att fokuseras på bildandet av lokalavdelningar. Den allra första lokalavdelningen var "Lokalgruppen i Jönköping" som bildades i november 1972. Under 80-talet delades lokalavdelningarna upp i regioner för att decentralisera ansvaret. I dag har förbundet 151 lokalavdelningar spridda över hela landet.
Utbildningsverksamhet
Redan 1977 startade förbundet sin utbildningsverksamhet som först enbart var inriktad på företagsutbildning. År 1982 förbundet fram ett utbildningsprogram för de egna medlemmarna. Det första programmet var en grundkurs i aktiekunskap som senare har byggts på med fortsättningskurser. Analysprogrammet Hitta Kursvinnare – som är den hittills största satsningen på medlemsutbildningssidan – togs fram år 2003.
Intressebevakning
Förbundet har under årens lopp på olika sätt tillvaratagit och företrätt de små aktieägarnas intressen. De mest kända händelserna är:
• Volvos Norge-affär 1978/79.
• Volvo/Renault-affären hösten 1993.
• Skandia-affären 2003-2006
1993 tog förbundet fram sin första Ägarstyrningspolicy efter vars riktlinjer bolagen bevakas.
Under 2004 fick förbundet många opinionsmässiga framgångar. Regeringens Förtroendekommissions Kodgrupp, där förbundet var representerat, presenterade en Kod för bolagsstyrning och en ny lag om finansiell rådgivning antogs. Båda delarna var resultatet av ett mångårigt intensivt lobbyarbete från Aktiespararnas sida.
Förbundet analyserar bolagens alla förslag till optionsprogram. Efter att under ett par år ha sagt nej till Skandias vidlyftiga optionsprogram på bolagsstämmorna krävde Aktiespararna inför bolagsstämman 2003 att en särskild granskningsman skulle tillsättas i bolaget för att undersöka transaktionerna mellan Skandia och Skandia Liv, granska ersättningar och förmåner till ledning och styrelsen samt principerna för resultatredovisning enligt embedded value-metoden. En utredningsman tillsattes och enbart tack vare Aktiespararnas envetna arbete kom alla oegentligheter inom Skandia i dagen.