Direkt till innehållet ?

Kontrolluppgift om omkostnadsbelopp vid avyttring av delägarrätter och fordringsrätter m.m. – hemställan om lagändring

Aktiespararna tillstyrker grundförslaget att kontrolluppgifter till Skatteverket även ska lämnas avseende omkostnadsbeloppet på avyttrade värdepapper så att Skatteverket kan förifylla uppgifter om kapitalvinst och -förlust i inkomstdeklarationerna.

Vi förordar att en schablonmetod införs för beräkning av kapitalvinsten vid avyttring av värdepapper som innehafts i minst tre år. Omkostnadsbeloppet för sådana innehav ska alltid kunna beräknas till 50 procent av försäljningspriset.

Aktiespararnas främsta uppgift är att föra småsparares röst i samhället. Då de föreslagna ändringarna kommer att innebära en stor lättnad för de flesta privatpersoner som sparar i värdepapper, ställer vi oss positiva till förslaget.

Vi är samtidigt medvetna om den kritik som aktiekontrolluppgiftsutredningens förslag i SOU 2006:35 har fått. Av de brister som då påpekades anser vi risken för rättssäkerheten vara mest allvarlig.

Att beräkna omkostnadsbeloppet för avyttrade värdepapper är många gånger komplicerat, särskilt när det under innehavstiden har inträffat flera bolagshändelser som påverkar omkostnadsbeloppet. För att värdepappersinstituten ska kunna ta hänsyn till sådana händelser på rätt sätt krävs det ofta ett ställningstagande från Skatteverket. Initiativet till ett ställningstagande ska komma från bolaget, men det förekommer att bolag underlåter att ta ett sådant initiativ eller att de gör det först lång tid efter den inträffade bolagshändelsen.  I dessa fall kommer det av värdepappersinstitutet beräknade omkostnadsbeloppet inte att bli korrekt.                                                                                                                                                        

Om de förifyllda uppgifterna om kapitalvinst eller -förlust skulle bli felaktiga, riskerar den skattskyldige att påföras skattetillägg, om denne inte upplyser Skatteverket om felet. Detta trots att uppgifterna lämnats av annan än den skattskyldige. Om förslaget ska få den förenklingseffekt för de skattskyldiga som eftersträvas ska den skattskyldige kunna förlita sig på att de förifyllda uppgifterna är korrekta och inte behöva kontrollräkna dem vid äventyr att annars påföras skattetillägg. Aktiespararna anser därför att skattetillägg inte ska förekomma i fall där den oriktiga uppgiften beror på felaktiga kontrolluppgifter.

Aktiespararna vill även uppmana Skatteverket att bevaka de bolagshändelser som de noterade bolagen vidtar och att på eget initiativ utfärda de allmänna råd och meddelanden som behövs för att värdepappersinstituten ska kunna beräkna det förändrade omkostnadsbeloppet för berörda värdepapper.

När det gäller det faktum att den föreslagna begränsade genomsnittsmetoden kommer att möjliggöra en viss skatteplanering delar Aktiespararna Skatteverkets uppfattning att denna nackdel inte överväger de fördelar som förslaget väntas innebära.

Farhågan att en ökad insyn för Skatteverket i medborgarnas ekonomiska förhållanden skulle kunna leda till missbruk och innebära ett intrång i den personliga integriteten ska inte överdrivas. Ett system med förifyllande av vinst och förlust tillämpas med framgång i både Danmark och Finland. I Norge för skattemyndigheten i stället ett register som innehåller bl.a. uppgifter om förvärvstidpunkter och anskaffningskostnader för värdepapper. Ett förslag till beräkning av vinst eller förlust lämnas till den skattskyldige angående varje avyttring. Att skattemyndigheterna i dessa länder har fått tillgång till information om de skattskyldigas anskaffningsutgifter har inte lett till att informationen utnyttjats på något icke avsett, otillbörligt sätt.

Schablonmetod för beräkning av anskaffningsvärdet för värdepapper som innehafts i minst tre år
Den nya sparformen investeringssparkonto har onekligen förenklat redovisningen av värdepappersaffärer för de skattskyldiga. I Skatteverkets hemställan anges detta som ett stöd för att ytterligare förenklingar och schabloniseringar av reglerna inte behöver göras. Investeringssparkontot är dock ingen lämplig lösning för personer med gamla innehav med stora latenta vinster, då den latenta vinsten måste skattas av vid en insättning på detta konto. Sparformen är inte heller lämplig för personer som förlagt sina avräkningsnotor för befintliga innehav eller personer som ärvt aktier där det saknas anskaffningsuppgifter.

För att det ska bli enklare och mer rättvist att redovisa värdepappersaffärer även för ovannämnda kategorier av personer anser vi att det behövs fler regeländringar.  Därför föreslår vi att en särskild schablonmetod för beräkning av omkostnadsbeloppet för värdepapper som innehafts en längre tid, exempelvis i minst tre år, införs, med innebörd att omkostnadsbeloppet för dessa värdepapper alltid får beräknas till 50 procent av försäljningspriset för värdepapperen. Detta skulle även få den positiva konsekvensen att långsiktigt aktieägande skulle främjas.

En lägre kapitalvinstskatt, och ibland även en nollskattesats, på långa innehav är vanligt förekommande i EU och OECD. En sådan differentiering av skattesatsen på kapitalvinst hittar vi i t.ex. USA, Australien, Österrike, Luxemburg, Tjeckien, Slovenien. Oftast går gränsen vid innehav längre än ett år.

I Skatteverkets hemställan anges att nackdelen med en väl tilltagen schablonmetod är att den skulle leda till en intäktsminskning för staten. Som invändning mot det kan resas att övergången till förtryckta uppgifter om vinst och förlust i sig beräknas medföra en fiskal vinst på flera hundra miljoner kronor per år, även om övergångens främsta syfte anges vara att förenkla deklarationsförfarandet för privatpersoner. Dessutom kan det inte anses rimligt att kostnaden ska bäras av personer som av olika skäl har svårt att beräkna sitt omkostnadsbelopp, genom att de blir hänvisade till nuvarande schablonmetod med vilken de alltid anses göra en kapitalvinst på sina värdepappersaffärer motsvarande 80 procent av försäljningspriset. Ett tydligt exempel på hur orättvist denna metod kan slå är bolaget HQ. HQ:s aktiekurs har gått ner mer än 99 procent på några år, samtidigt som omkostnadsbeloppet för HQ-aktier som innehafts i flera år är synnerligen svårt att utreda. Vid en försäljning av aktierna idag skulle aktieägaren med den befintliga schablonmetoden anses göra en vinst på 80 procent av försäljningspriset, medan denne i själva verket har förlorat nästan hela värdet av sin ursprungliga investering. 

Ju längre ett värdepapper innehafts desto svårare blir det i regel att beräkna omkostnads-beloppet, då flera bolagshändelser kan ha inträffat. Den föreslagna schablonmetoden skulle kunna utnyttjas i fall svårigheter finns att beräkna omkostnadsbeloppet utan att det skulle leda till ett resultat som upplevs som alltför orättvist. Då skattesatsen på kapitalvinster är nominell och alltså inte tar hänsyn till inflationen, skulle metoden också leda till mer rättvisa resultat för långsiktiga aktieägare.

 
 
ANNONSER

Presskontakt

Aktiespararna
Joacim Olsson
0709-69 19 40
e-post

Unga Aktiesparare
Philip Scholtze
0708- 46 43 49
e-post

Om artikeln