Unga Aktiesparare

"Kom till oss och få gratis rådgivning. Vi har erfarna och kunniga rådgivare och vi står på din sida." Så kan man sammanfatta de svenska bankernas lockrop till potentiella och befintliga kunder.

Nordea går så långt som att lova att kunden "automatiskt får våra bästa priser och villkor". På så sätt vill man få kunder som accepterar ett pris utan att förhandla. Det är förstås en dröm för varje säljare, men för kunden leder det till att priserna blir högre än vad de borde vara.

På fondsidan vill man måla en bild av förvaltarna som en grupp hårt arbetande finansiella genier som ska se till att spararna blir eviga vinnare på börsen. Men storbankernas fondbolag är i själva verket att likna vid modulfabriker där alla sneglar på varandra och ingen vågar sticka ut.

Det finns exempel på fonder där sparare betalar 1 miljon kronor i timmen för förvaltarnas arbete; det rör sig om räntefonder som drar in tiotals miljoner kronor i avgifter och där förvaltarens insats begränsar sig till några timmar per månad.

Det bedrägliga i rådgivarens roll blir tydlig om man vet att de flesta av alla kunder, i bankernas värld, är olönsamma. Det betyder inte nödvändigtvis att kunderna kostar pengar för banken, snarare att man inte tjänar så mycket på dem som man skulle vilja. Här talar man om ett 80/20-perspektiv, det vill säga fyra av fem kunder genererar för lite avgifter till banken.

Vad händer när en sådan kund kontaktar banken? Låt oss anta att denna kund har ett månadssparande på några hundra kronor i en aktivt förvaltad Sverigefond. Kunden har förstått att aktivt förvaltade fonder endast undantagsvis klarar av att slå en indexfond och vill därför byta till en motsvarande indexfond, som kostar en tredjedel av vad den aktivt förvaltade fonden tar i avgift.

Rådgivaren har före mötet gått igenom kundens affärer och har kunnat konstatera att intäkterna från denna kund måste öka rejält för att komma upp i bankens mål. För rådgivaren är det därmed helt kontraproduktivt att rekommendera en fond som ger mindre avgifter till banken. Rådet blir förmodligen, i det här fallet, att spararen istället ska satsa i någon av de många strukturerade produkter som bankerna ger ut. De är betydligt mer lönsamma för banken än vanliga fonder och mot indexfonder är skillnaden enorm.

Logiken i bankens agerande är inte svår att förstå, uppgiften är ju att leverera högsta möjliga vinst till aktieägarna. Men att banken samtidigt påstår sig stå på kundens sida är ren och skär lögn och visar ett hyckleri som övergår det mesta jag har sett under mina 20 år som ekonomijournalist.

Joel Dahlberg
Författare till boken "Bankbluffen"

Logga in

• Registrera dig
• Glömt lösenord?

• Kommentarer (1)
• Rekommendera (0)
• Dela