Nu har rapportsäsongen varit i full gång ett tag och genom att ha koll på bolagens årsredovisningar kan du bli en bättre investerare. Stock Magazine reder ut begreppen och ger dig de rätta verktygen för att bli en riktig fena i årsredovisningsdjungeln.
För att kunna ge dig de bästa tipsen tog vi hjälp av Gunnar Ek, en flitig årsstämmobesökare som är expert på att läsa årsredovisningar. Gunnar har under många år arbetat som bolagsbevakare för Aktiespararna och vidare suttit som ordförande för Aktiespararnas bolagskommitté. I denna artikel delar han med sig av sina tips och hjälper dig att tolka bolagens årsredovisningar.
Vissa är rädda och gör allt för att undvika det. Andra gottar sig, lever sig in och älskar det. Det handlar förstås om att läsa årsredovisningar, det första råd som en aktiesparare får, men som få följer av den enkla anledningen att det känns alltför betungande. Gunnar Ek menar att årsredovisningarna inte är något att vara rädd för. För honom är årsredovisningen första steget mot att förstå ett bolag. Årsredovisningen är ju, som namnet skvallrar om, en beskrivning av vad som hänt i bolaget under året som gått. Men innan man börjar titta på själva årsredovisningen måste man förstå vad det är för slags dokument det handlar om.
- Alla aktiebolag i Sverige lyder under aktiebolagslagen, berättar Gunnar Ek. Publika aktiebolag är de som på något sätt är noterade på en börs. Man kan få ut enorma värden ur årsredovisningarna, men det finns ett stort psykologiskt motstånd. Man måste avdramatisera det hela, det är viktigt för de egna aktieplaceringarna.
Styrelsens skyldighet
Samtliga styrelser för publika bolag är enligt lagen skyldiga att inom sex månader efter det att verksamhetsåret gått ut hålla en stämma. På stämman ska frågan om hur man förvaltat ägarnas kapital behandlas. Styrelsen är skyldig att tillhandahålla dokumentet innehållande denna årsberättelse – årsredovisningen – till alla ägare som så önskar. Lagen kräver att årsredovisningen innehåller förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och en revisionsberättelse. Dessutom kräver den att det till den ekonomiska redovisningen finns fotnoter som specificerar ekonomiska data, för den som är extra intresserad.
– Men ägarna kräver mer än så, menar Gunnar Ek. Årsredovisningarna är ofta över 50 sidor långa och ska ge en bra bild av bolaget även för den som aldrig tidigare hört talas om det. Det är som en presentationsbroschyr av bolaget.
Så hur gör man?
Presentation av bolaget
– Om man aldrig tidigare har haft med bolaget att göra kan det vara bra att börja med att titta på presentationen som brukar finnas i början av årsredovisningen, menar Gunnar. Denna kan man börja med för att få ett grepp om bolaget – vad det gör, hur det tjänar sina pengar och vilka marknader det verkar på.
Känner man till bolagets verksamhet så kan man hoppa direkt till förvaltningsberättelsen, tycker Gunnar Ek.
– Detta är en kort och intensiv sammanfattning på en till två sidor från styrelsen. Styrelsen är ju årsredovisningens avsändare. Förvaltningsberättelsen kan vara ganska mastig, så den kan man gärna ta in lite i taget; läsa, lägga ifrån sig och ta upp igen för att kunna smälta fakta. I förvaltningsberättelsen får man reda på viktiga fakta såsom: Vad har hänt med omsättning och vinst under året? På vilka områden ökar försäljningen? Vilka nya produkter har lanserats? På vilka nya marknader har man gått in? Här skall allt väsentligt som har hänt under året finnas med.
Efter förvaltningsberättelsen, den lite torra genomgången av året som gått, kan man gå till vd-ordet. Verkställande direktören är ju den högste tjänstemannen, och egentligen inte årsredovisningens avsändare, men väl den som ska verkställa styrelsens alla beslut.
– VD brukar ge en personligt färgad bild av bolaget och visa lite grann på vad som döljer sig bakom de formella orden. Vd-ordet är ofta inte mer än en till två sidor och skrivet på ett lättfattligt sätt.
Men hur ser man igenom alla managementfloskler och förstår om det faktiskt går bra för bolaget?
– Man måste faktiskt läsa ett antal årsredovisningar för att lära sig att avkoda språket, menar Gunnar Ek. Ju fler man läser desto lättare blir det. Det finns tyvärr inga genvägar för att förstå årsredovisningar, men ju fler man läser desto intressantare blir det. Men det är förstås inte bara komplicerat och jobbigt i början.
– När man läser vd-ordet förstår man hur spännande och komplicerat det är att leda ett företag. Det är ju ett samhälle i sig! Och att det är en person som leder hela detta maskineri, som ska behärska allt. Det kommer inte in mer pengar om man inte säljer, då är det slut. Det är en ständig kamp för överlevnad. Vd:n måste vara på hugget, se möjligheter och potential. Det ska också komma fram i vd-ordet.
Resultaträkningen är en summering av allt vad bolaget gjort under året; hur mycket pengar har man lagt ut och hur mycket har man dragit in jämfört med året innan. Hur läser man då resultaträkningen?
– Man måste alltid relatera en fråga till en annan när man läser årsredovisningar, säger Gunnar Ek och tar posten finansiella kostnader som exempel. Hur stora lånekostnader har bolaget? Är man känslig för om räntan går upp? Vad har vd och styrelse skrivit om nästkommande år – ska man expandera och behöver låna mer pengar, vad händer då med lånekostnaderna? Det är i resultaträkningen man ser om bolaget har tjänat några pengar. Ofta anges resultatet även per aktie, så att man som aktieägare ska kunna relatera detta till andra aktieinnehav och räkna ut p/e-talet (kursen dividerad med vinst per aktie).
Om resultaträkningen är sammanfattningen av året så är balansräkningen en ögonblicksbild av bolagets finanser klockan 24.00 den sista december.
– I balansräkningen ställer man upp alla tillgångar och skulder. På ena sidan finner man tillgångar. Dessa delas in i antingen anläggningstillgångar, vilket är långsiktiga tillgångar som fastigheter eller maskiner, eller omsättningstillgångar, vilket är tillgångar som har en livslängd på mindre än ett år. Det handlar om bland annat likvida medel, fordringar och lager. På andra sidan uppställningen hamnar skulder och kapital. Ett bolags tillgångar finansieras med en kombination av kapital från andelsägare (aktieägarna) och av lån. I balansräkningens senare del kan man alltså utläsa hur mycket pengar ägarna skjutit till genom aktiekapital eller genom att inte plocka ut tidigare års vinster (bolagets egna kapital) och hur mycket pengar som kommit in genom lån.
– Med hjälp av dessa siffror räknar man ut bolagets soliditet, det vill säga hur stor del av bolagets tillgångar som finansieras av eget kapital, berättar Gunnar Ek. Det är en siffra som brukar ligga på omkring 30 procent i svenska bolag. Soliditeten kan ge en mängd information om bolaget. Är soliditeten hög innebär det att bolaget har möjlighet att öka belåningen för att expandera, utan att belåningsgraden blir för hög. Det betyder också att man inte är så känslig för ränteförändringar.
En annan viktig post är reservfonden. Den berättar hur stora reserver bolaget har att fylla på med om det skulle gå dåligt, innan man tvingas be aktieägarna eller banken om mer pengar.
Vad är viktigt att tänka på när man tittar på resultat- och balansräkning?
– Det man ska tänka på hela tiden är att jämföra med tidigare år och försöka se trender och samband, säger Gunnar Ek. Varför har siffrorna förändrats? Om belåningen har gått upp, beror det på att man investerat i en ny satsning? När kommer den i så fall att ge utslag på vinsten? En del bolag har till och med förklaringar vid varje sida till vad som påverkat de olika siffrorna.
Viktigast av allt är de långa trenderna, enligt Gunnar Ek. Därför är sammanfattningen över de viktigaste siffrorna för bolagets senaste fem eller tio år bra att titta på.
– Jag rekommenderar enträget att se på den långa trenden. Hur mycket sjunker exempelvis vinsten om vi går in i en lågkonjunktur? När man sitter framför tioårssammanfattningen går det alldeles utmärkt att se vad som hände i den senaste lågkonjunkturen. Det handlar inte bara om att bolagens försäljning ska öka. Det är om de lyckas öka den faktiska vinsten och utdelningen som bolag är intressanta. Om ett bolag har lyckats i tio år så lyckas de förmodligen framöver också, menar Gunnar Ek. Styrelsen tillåter inte något annat.
Överkurs för den som vill ”gotta sig”
Efter dessa stora, viktiga bitar finns mycket information kvar i årsredovisningen som den nyfikne förstås kan ta sig igenom. Det kan till exempel vara intressant att ta en titt på vilka som sitter i styrelsen och ledningen. Här menar dock Gunnar Ek att det allra bästa är att faktiskt gå på bolagsstämman.
– Det ger en otrolig känsla för bolaget och dess ledning att faktiskt se vilka de är och hur de agerar på stämman.
Revisionsberättelsen finns alltid med i årsredovisningen. I nästan alla bolag är den ”ren”.
– I vissa mindre bolag kan revisorerna varna för vissa saker, men det är högst ovanligt. Om den är oren innebär det att en del står i kursiv stil, det är det man ska leta efter.
Vill man ”gotta sig ännu mer”, som Gunnar Ek uttrycker det, innehåller årsredovisningen oftast mer information om bolagets strategiska inriktning och satsningar inför framtiden, om personal, om bolagets olika divisioner, om riskhantering och så vidare. Dessutom finns den information som, enligt Gunnar Ek, kanske är den mest lästa i en årsredovisning, nämligen informationen om själva aktien. Här får man reda på hur många aktier som finns, hur många ägare och vilka storägarna är:
– Här kan man gärna gå tillbaka till tidigare årsredovisningar, som jag tycker att man ska spara, och se hur ägarförhållandena har förändrats, säger Gunnar Ek. Om storägarna köper på sig mer kan det vara en köpsignal.
Man kan även läsa om aktiekursens utveckling på aktiesidorna.
– Det är viktigt att titta på vilken period man valt, varnar Gunnar Ek. Ibland kanske kursen har gått bra de senaste tre åren men katastrofalt innan dess, och då har man valt att bara visa de senaste tre.
Dessutom finns förstås en mängd nyckeltal som kan vara till hjälp om man vill jämföra detta aktieinnehav med andra. Alla dessa data finns samlade för att ge aktieägaren den bästa möjligheten att få en bild av företaget och kunna fatta ett moget investeringsbeslut. Att gripas av rädsla inför detta är alltså helt onödigt. Årsredovisningen är ett verktyg som med övning, envishet och så småningom viss erfarenhet kan vara vägen till bra investeringar
