En fråga som figurerat ett bra tag men alltid är lika aktuell. Maria Abrahamsson möter Gudrun Schyman i duellen.
Maria Abrahamsson, vad tycker du om könskvotering till styrelserummen? Bra sätt att skapa jämställdhet eller problemskapare?
I nio fall av tio är styrelseledamöter nickedockor åt bolagets verkställande ledning. Det är inget konstigt med det, den reella makten finns ju hos ägarna, direktörerna, planerings- och finanscheferna. Det konstiga är varför så många ändå hävdar att näringslivet skulle förändras dramatiskt om kvinnor med lagens hjälp kvoterades in i bolagsstyrelserna.
Mångfald är ett annat argument som förs fram i kvoteringsdebatten och som går ut på att ökad - lagstiftad - mångfald leder till ökad ekonomisk vinst för företagen.
Finansprofessor Amy Dittmar vid Ross School of Business i Michigan, USA, har studerat saken; närmare bestämt värdeutvecklingen i 130 norska företag 2001- 2007. Studien är intressant då Norge redan 2004 införde lagtvång på att minst 40 procent av styrelseledamöterna ska vara kvinnor.
Dittmars undersökning visar att företagens värde minskade med 18 procent för varje tioprocentig ökning av kvinnorepresentationen. Hon skriver: "Våra resultat indikerar att sammansättningen [av styrelsen] har betydelse och att styrning [av styrelsens sammansättning] har en stor negativ inverkan på värdet".
Slutsatsen kan vara svårsmält, men Dittmar landar alltså i att aktieägare måste få frihet att välja styrelseledamöter utan extern inblandning.
Om resultatet av studien stämmer är det inte förvånande. Förvånande vore däremot om företagen, med vinstmaximering för ögonen och tillgång till sofistikerade analysresurser, frivilligt lät bli att välja in kompetenta kvinnor i styrelserna trots att det skulle innebära mer pengar i kassan.
Med detta sagt. Ju fler kvinnor som startar företag, i stället för att låta sig kvoteras in i bolagsstyrelser med löjligt liten makt, desto mer jämlikhet mellan kvinnor och män. Både när det gäller att utöva reell makt och möjlighet att spara ihop en förmögenhet på bankkontot.
Men för att nå dit krävs att typiskt kvinnodominerade arbeten kan utvecklas i konkurrens på arbetsmarknaden. På samma vis som män i alla tider och utan att det har ifrågasatts har kunnat driva vinstgivande näringsverksamhet av allehanda slag. Nu är det kvinnornas tur att få göra detsamma.
Maria Abrahamsson
Riksdagskandidat M
Gudrun Schyman, vad tycker du om könskvotering till styrelserummen? Bra sätt att skapa jämställdhet eller problemskapare?
Delad makt ger dubbel kunskap
Andelen kvinnor i börsbolagens styrelser under förra våren uppgick till 19,4 procent. De svenska börsbolagens styrelser består alltså till över 80 procent av män. Den här sneda könsfördelningen resulterar i att bolagen tappar nödvändig och önskvärd kompetens och inte når upp till sin fulla lönsamhetspotential.
Många har anledning att vara bekymrade. Inte bara av rättviseskäl, utan också av lönsamhetsskäl. All forskning talar för att grupper med en blandning av män och kvinnor är mer kreativa och fattar bättre beslut. Med bättre blandade styrelser och ledningar än dagens skulle börsbolagen ha lättare att vinna mark hos såväl kunder som hos sina anställda.
Många börsbolag uppvisar idag en kraftfull konservatism när det gäller att våga välja – eller snarare att inte våga välja - nya kandidater till styrelserna. Såväl styrelse- som ledningsposter rullar runt på samma begränsade gäng män. De få kvinnor som får tillträde blir ofta männens gisslan, och har svårt att hävda annorlunda intressen än de rådande. Forskning klassificerar 30 procent som en minoritet, och minoritetssituationen gör att kvinnor – för att överleva - agerar lojalt med män. Varje enskilt företag som stelnar i strukturerna går en lönsamhetsmässigt dyster framtid till mötes. Det har vi inte råd med. Varken enskilda aktieägare, företag, näringslivet som helhet eller samhället i stort.
För några år sedan publicerade Vetenskapsrådet en självkritisk rapport där man beklagade frånvaron av kvinnor inom forskningen. Man slog fast att kvinnor och män har samma förmåga och kapacitet att bedriva forskning och att forskningens kvalitet därför gynnas av att både kvinnor och män deltar och bidrar med sin kompetens och sina erfarenheter. Jämställdhet är därför en kvalitetsfråga, påpekade man, och tillade att det förmodligen var gamla manliga strukturer och förutfattade meningar som låg bakom orättvisorna.
Resonemanget är tillämpbart på alla nivåer i samhället. Självklart också inom näringslivet.
Ägande är makt och den utövas idag med närmast fossil framtoning när det gäller styrelserna. Ingen regering har hittills vågat utmana näringslivets tolvtaggare med ett lagförslag om kvotering. Det innebär att det patriarkala tänkandet ostört kan ha sitt starkaste fäste i näringslivets ledningar. Fegt är bara förnamnet!
Gudrun Schyman
Egen företagare och första namn på riksdagslistan för Feministiskt initiativ
