Du hör ofta politiker prata om det i TV, läser kanske om det i affärstidningarna, eller så äger du kanske en tillväxtfond i något BRIC-land. Men varför har vissa länder högre tillväxt än andra och vad är tillväxt egentligen?
EKONOMISK TILLVÄXT är ett begrepp som nästan blivit trendigt under senare tid och har särskilt kommit i fokus nu under finanskrisen. Ekonomisk tillväxt uttrycks bland annat genom förändringen av ett lands BNP, bruttonationalprodukt. Bruttonationalprodukten är det sammanlagda värdet av de varor och tjänster som produceras i en ekonomi. Negativ ekonomisk tillväxt, som vi har haft under finanskrisen kallas recession. BNP per capita är ett ekonomiskt tillväxtmått där ett lands BNP divideras med dess invånare, vilket gör att man kan jämföra olika länders BNP med varandra. Det finns en del problem med att mäta tillväxt i BNP, länder har nämligen olika stor offentlig sektor och tillväxten där blir därför ofta underrepresenterad eftersom transaktioner i den offentliga sektorn inte sker till marknadspriser. Ett annat problem kan vara om en stor del av ekonomin i ett land är svart; problem uppstår då kring hur den delen av ekonomin räknas in i BNP-statistiken.
EKONOMER GÖR SKILLNAD mellan kortsiktiga variationer i ekonomiskt tillväxt, så kallad konjunkturcykel, och den lägre stadigvarande ekonomiska tillväxten som kunnat observeras under 1900-talet eller egentligen ända sedan början på den industriella revolutionen som startade i Storbritannien på 1700-talet. En ekonomisk årlig tillväxt på 2,5 % innebär att BNP fördubblas på 28 år. Om man i stället har 8 % årlig tillväxt dubblas BNP på bara 9 år. Detta exempel visar tydligt hur olika nivåer av tillväxttakt kan påverka en ekonomi. Anledningen till att länder som Kina kan hålla en sådan tillväxttakt är att man startade från en så låg nivå speciellt i förhållande till invånarantalet och att man nu är på väg ikapp den industrialiserade värden. Hela utvecklingen i Kina startade då man 1978 öppnade sig mot resten av världen och tog in teknik, kapital och idéer utifrån. Sedan dess har Kinas BNP ökat med 7000 %.
BEGREPPET EKONOMISK tillväxt har funnits länge, men kopplades av de tidiga ekonomerna samman med ökning av befolkningen. Det var inte förrän merkantilismens tid på 1400-talet som ekonomerna kom fram till ett mått för att mäta en ekonomis utveckling. Det var också under denna tid som politiker aktivt började arbeta för att skapa tillväxt eftersom det var något som ansågs gynnsamt för resten av samhället. En av de tidiga tillväxtfrämjande åtgärder som genomfördes var att skapa handelsmonopol för att öka handeln, eftersom man såg att handeln skapare välstånd. Det merkantilistiska systemet byggde på att ett land exporterade mer än det importerade eller att man hela tiden byggde upp landets lager av ädelmetaller. Det var genom dessa växande metallager som man kunde se att välståndet växte.
UNDER DEN INDUSTRIELLA revolutionens 1700-tal växte andra idéer om vad tillväxt var fram genom ekonomerna Adam Smith och David Ricardo. Deras idéer handlade om komparativa fördelar och att värden kunde skapas genom specialisering. Under 1900-talet växte teorin om kreativ förstörelse, så kallad "creative destruction", fram som manade att tillväxt skapas genom entreprenörskap och genom att nya produkter slår ut gamla industrier. Ytterligare en modell är den neoklassiska tillväxtmodellen som utvecklades under senare delen av 1900-talet och beskriver tillväxt som en följd av kapitalackumulation, arbete och investeringar.
Recession - det var värre förr
EN RECESSION manifesterar ig genom minskning i konsumtion, investeringar och ökad arbetslöshet. Ett land är i recession när man haft två kvartal av negativ ekonomisk tillväxt. En depression inträffar om ett land haft en nedgång i BNP på 10 % eller om landet haft negativ BNP-utveckling över en lång period, det vill säga minst två år. För att mildra effekterna av recessionen försöker regeringar motverka bortfallet av privat konsumtion genom ökad offentlig konsumtion. Recessioner inträffar ungefär var tionde år medan depressioner bara har inträffat ett fåtal gånger under modern tid. "Den stora depressionen" som startade med börskraschen 1929 och inte tog slut förrän i början av andra världskriget är kanske den mest kända.
EN ANNAN DEPRESSION, och kanske den svåraste i historien, var den som drabbade forna Sovjetunionen efter kommunismens fall då BNP rasade med 45 % i Ryssland och ekonomin befann sig i konstant kris från kommunismens upplösning fram till år 2000. Krisen kulminerade 1998 då Ryssland ställde in betalningarna på sin stadsskuld.
Var finns framtidens tillväxt?
DE SOM ÄR KRITISKA mot ekonomisk tillväxt menar att det finns ett tak för hur mycket världens ekonomier kan växa, framför allt att tillväxten begränsas av hur mycket resurser som finns på jorden. Denna typ av argumentation är inte ny. På 1700-talet handlade det om överpopulation och svält och under sena 1900-talet om brist på fossila bränslen. Vad man dock ska tänka på är att ingen av dessa teorier har visat sig stämma. Nya teknologier och nya sätt att organisera arbete har hela tiden pressat gränserna och ökat den ekonomiska tillväxten, utan att nödvändigtvis förbruka mer resurser. Löpande bandet, förbränningsmotorn, mikroprocessorn, gentekniken är alla exempel på teknologiska innovationer som flyttat gränserna för vad som tidigare varit möjligt. Teknologisk innovation och ekonomisk tillväxt har en tendens att öka exponentiellt snarare än att addera tidigare upptäckter till redan befintliga. Ett exempel är att datorerna som går att köpa idag förmodligen är snabbare än de som kunde köpas för ett år sedan, men de gör inte nödvändigtvis av med mer resurser vid tillverkningen. Det är snarare mer sannolikt att de förbrukar mindre energi och material.
RÅVAROR SOM OLJA kan te sig som en ändlig resurs, men med stigande priser och ny teknik kan nya områden bli lönsamma att exploatera och gamla fält och gruvor kan tas i bruk igen. På samma sätt som tidigare generationer missbedömt gränserna för ekonomiskt tillväxt och överskattat konsekvenserna för vad som händer om samma tillväxttakt inte uppnås, kommer vi som lever idag antagligen konstant underskatta de möjligheter som finns för framtiden.
FORSKARE HAR FUNNIT ett samband mellan livskvalitet och ekonomisk tillväxt, i alla fall upp till en nivå av 15000 dollar per person. Forskare har också sett att ekonomisk tillväxt minskar inkomstdistributionen i länder, det vill säga skillnaden i levnadsstandard mellan fattiga och rika, genom att flyta stora mängder människor ur fattigdom. Men tillväxt kan även skapa problem varav konsumtionssamhället, miljöförstöring, centralisering av produktion och minskad social rättvisa som några av effekterna. För att mäta ekonomisk utveckling har FN tagit fram ett alternativt mått på välstånd, som inte beskriver ekonomisk tillväxt i sig utan snarare följderna av den. Måttet är ett index där man väger samman en mängd olika faktorer. Det kallas HDI, Human Development Index och består av tre parametrar; förväntad livslängd, utbildningsnivå och BNP och ger ett tal på en skala mellan 0 och 1 där 1 är det högsta och 0 det lägsta. Många av de nordiska länderna, Sverige, Norge och Island, ligger högt upp på detta index och har tal mycket nära 1.
Tillväxt finns närmare än du tror
VAD KAN VI SOM aktieinvesterare dra för slutsatser av detta? En ekonomi som växer snabbt innebär inte det alltid att en investering i samma land kommer ge en bra avkastning. Priserna på aktier och andra tillgångar har med största sannolikhet redan handlats upp till en så hög nivå att mycket av tillväxten redan finns i kursen. Dessutom skapar perioder av hög tillväxt en efterfrågan på aktier hos både privata och institutionella investerare. Tillgångar och aktier som kanske inte borde noteras eller vars affärsidéer är för svaga för att överleva på lång sikt, men som skapas för att fylla ett behov hos investerare.
HUR KAN MAN SOM investerare ta del av ekonomisk tillväxt i ett land? Det finns många olika alternativ, billiga indexfonder som följer utvecklingsländernas börser är ett sätt. Om man inte vill betala höga multiplar för oprövade företag i utvecklingsländer kan ett alternativ vara att köpa företag som indirekt tjänar på länder med högre tillväxt. Exempel på detta är företag som är börsnoterade i Sverige eller andra utvecklade länder, men som har stor del av försäljningen globalt i länder med hög tillväxt.
DET MAN OCKSÅ bör ha med sig i bagaget är att hög tillväxt också kan vara kopplad till hög potentiell risk. Ett exempel är utvecklingen i Dubai, som idag står med en sinande kassa och en uppsjö av ofärdiga byggprojekt. Den klassiska investeringsstrategin att skapa en sund riskspridning och tänka långsiktigt gäller med andra ord även här.
Ordlista
BNP (Bruttonationalprodukten) - Bruttonationalprodukten är det sammanlagda måttet av de varor och tjänster som produceras i en ekonomi.
BNP per capita - Ekonomisk tillväxtmått där man slår ut ett lands BNP per invånare.
HDI (Human Development Index) - Mått på ekonomisk utveckling som FN har tagit fram. består av tre parametrar som man ge ett resultat mellan av förväntad livslängd, utbildningsnivå och BNP.
Recession - Negativ ekonomisk tillväxt mer än två kvartal i rad.
Depression - En nedgång i BNP som är mer än 10 % eller om man har negativ BNP utveckling över en lång period, minst två år.
