I USA vimlar det av dem, i Sverige är de relativt ovanliga. ETF:er eller som de ofta kallas i Sverige – ”börshandlade fonder”, har vuxit enormt sedan de lanserades i början på 90-talet. Stock Magazine har undersökt en för många svenskar okänd sparform.
I TV-programmet Uppdrag granskning avslöjades att många förvaltare inte räknat med utdelningar i det index man jämför sina fonder med. Undersökningen som gjordes av Morningstar på uppdrag av SVT visade att om man inkluderade utdelningar gick så många som 78% av de undersökta fonderna faktiskt sämre än index. Kanske är det nu fler som sneglar åt indexfonder och vad man brukar kalla en passiv investeringsfilosofi.
ETF:er - eller ”börshandlade fonder” är relativt nytt i Sverige men har funnits i USA sedan början av 1990-talet. En ETF är en fond som handlas på börsen, precis som aktier. Men istället för att köpa en enstaka aktie handlar man en bred korg av aktier som sammansatts av ett fondbolag. Till skillnad från vanliga öppna fonder handlar man inte med fondbolaget som motpart, andelarna i korgen köps och säljs helt enkelt när som helst under handelsdagen till marknadspris.
Börshandlade fonder har betydligt lägre avgifter än en vanlig aktivt förvaltad fond, i Sverige är själva förvaltningsavgiften ofta 0,3%, att jämföra med de aktivt förvaltade fonderna som brukar ta runt 1,5% för förvaltningen. Likt andra indexfonder så är målet med de börshandlade fonderna att helt enkelt följa ett fastslaget index.
Börshandlade fonder omsätts som vanliga aktier på marknaden. I USA har de börshandlade fonderna blivit allt vanligare och stod under fjolåret för 42% av landets totala inflöde i aktiefonder.
Äldst är störst
En av de första börshandlade fonderna som lanserades följde indexet S&P500 och gick under namnet SPDR, den kom snabbt att kallas för ”spiders” på Wall Street. I dag, 15 år senare är SPDR fortfarande den mest omsatta börshandlade fonden i världen och ett av de värdepapper som handlas flitigast på hela den amerikanska börsen. Den starka tillväxten för dessa fonder ser ut att hålla i sig, 2007 stod de ensamt för 42% av det totala inflödet i aktiefonder i USA. I Europa var nettoinflödet i aktiefonder som helhet negativt under förra året. Trots det så lyckades börshandlade fonder och övriga indexfonder att växa.
I Sverige är passiv förvaltning av fonder inte särskilt vanligt, av den totala aktiefondmarknaden beräknas indexfonder och börshandlade fonder stå för ungefär 6% tillsammans. Det är en betydligt lägre andel än i USA och Europa som helhet. Jacob Sternius, chef för produktutveckling på XACT fonder tror att tillväxten för börshandlade fonder kommer att ta fart även i Sverige.
- Det kommer att öka, det behövs antagligen lite mer draghjälp från andra aktörer för att få fart på tillväxten ytterligare. Anledningen till att börshandlade fonder inte är så stort i Sverige beror antagligen på att vår marknad är relativt liten, menar han.
Aktiv och passiv förvaltning Om en fond tillämpar en aktiv förvaltning innebär det att förvaltaren försöker slå ett fastslaget index. En aktiv förvaltare tror att analys lönar sig, att man kan välja ut bra företag och ha en bra timing på marknaden. Det vill säga köpa när kurserna är låga och sälja när de är höga. En passiv förvaltare däremot analyserar inga specifika aktier och försöker inte heller med att uppnå en bra timing på marknaden. Idén är att inte avvika från index, i och med att man bara håller indexportföljen dras därmed den passiva fonden med lägre kostnader än den aktiva fonden. Jacob Sternius är övertygad om att passiv förvaltning av fonder är bra för spararna.
- Forskning tyder på det, aktiv och passiv förvaltning tenderar att avkasta lika mycket, men kostnaderna för passiv förvaltning är lägre och ger därför bättre avkastning.
Han är inte överraskad över att TV-programmet Uppdrag granskning kom fram till att 78% av de undersökta fonderna inte lyckats slå index, tvärtom.
- Om man tittar på internationell forskning finns det sida upp och sida ner på att det är så här, det saknas dock några större undersökningar i Sverige. Dessutom är undersökningen faktiskt en skönmålning av verkligheten eftersom man inte tagit hänsyn till ”survivalship bias”. Med survivalship bias menas att när fonder går dåligt läggs de ner och inkluderas inte i undersökningen.
– Man får alltså en vinkling mot de fonder som gått bra. Så resultaten från de aktiva förvaltarna är egentligen ännu sämre, argumenterar Jacob Sternius.
Pia Nilsson, Vd för Fondbolagens förening har en annan syn på de resultat som Uppdrag granskning visade.
- För det första jämför man med ett index utan kostnader, det finns kostnader för förvaltningen och de är inte medräknade i det index man jämför med. Långsiktigt om man tar hänsyn till kostnader bör hälften av fonderna slå index och hälften inte, menar hon.
Även om det har varit ett utflöde totalt sett ur aktivt förvaltade fonder under 2007 så är de ännu betydligt större än fonder med passiva investeringsfilosofier. Pia Nilsson ser också fördelar med de aktivt förvaltade fonderna och främst själva ambitionen med dem.
- Jag tycker att det viktigaste är att man har ambitionen att prestera mer än genomsnittet. Det är bra för hela marknaden. Om alla bara följer index skulle det vara hämmande för hela samhällsekonomin och tillväxten.
Positivt och negativt Som alla andra produkter har börshandlade fonder sina för- och nackdelar. De har bland annat begåvats med betydligt lägre avgifter än aktivt förvaltade fonder. Det är helt enkelt billigare att driva fonder där ingen aktiv förvaltning sker och man kan därmed ta ut en lägre avgift. Eftersom en börshandlad fond omsätts som vanliga aktier via börsen måste man dock betala courtage vid köp och försäljning, en kostnad som inte uppstår vid handel med vare sig traditionella indexfonder eller aktiva fonder. Sammantaget ser Jacob Sternius stora fördelar med börshandlade fonder.
- En börshandlad fond blandar de positiva egenskaperna hos fonder med handelsegenskaperna hos aktier. De lämpar sig dock inte för månadssparande eller väldigt små transaktioner eftersom transaktionskostnaderna i form av courtage blir för stora, säger han.
Indexfond eller börshandlad fond? Om man nu köper forskarnas argument om att det i fonder på lång sikt ofta är mer lönsamt att anamma en passiv investeringsfilosofi, vad ska man då välja, en börshandlad fond eller en vanlig indexfond?
Jacob Sternius hävdar att fördelarna med börshandlade fonder handlar om transparens och stora valmöjligheter.
- Framförallt får man tydligare avslut, med en vanlig fond kan man gå flera dagar med osäkerhet efter exempelvis en försäljning, man har bättre koll på en börshandlad fond. Dessutom finns det ett enormt stort universum av börshandlade fonder. Med en vanlig aktiedepå kan man köpa amerikanska, svenska eller en uppsjö av andra börshandlade fonder, det finns hur mycket som helst.
Claes Hemberg, sparekonom på Avanza bank tycker att svenskarna generellt har väldigt dyra fonder i dag.
- Många fonder beter sig som indexfonder trots att de utger sig för att vara aktivt förvaltade. Fondkonsumenterna skulle kunna sänka sina avgifter rejält, kanske ner till en fjärdedel av vad de betalar i dag. Endast 2 av 10 svenskar bryr sig dock om sitt sparande som det är nu, säger han.
Enligt Claes Hemberg riktar sig inte börshandlade fonder och vanliga indexfonder till samma målgrupp.
- Det är två helt olika produkter, börshandlade fonder riktar sig till aktiesparare och indexfonder till fondsparare. Även om börshandlade fonder och indexfonder kan se rätt lika ut har de olika användningsområden, det är som att jämföra en bil med en båt, en går på land och en går på vatten. Börshandlade fonder bör istället jämföras med så kallade certifikat.
Innan man investerar i en börshandlad fond bör man se till alternativen. Ska man exempelvis investera en liten summa pengar kanske din mäklare äter upp mycket av den eventuella profiten i form av courtage. Man bör därmed bestämma sig för hur högt man egentligen värderar de positiva handelsegenskaperna hos börshandlade fonder.
Har man bestämt sig för att indexera och vill månadsspara så är inte börshandlade fonder något bra alternativ, då bör man vända sig till vanliga indexfonder istället. För den som inte tänkt göra många små insättningar och värderar handelsegenskaperna högt kan börshandlade fonder definitivt vara en intressant valmöjlighet.
Inte så stort utbud ännu Sverige är långt efter när det gäller indexfonder och börshandlade fonder. Uppskattningsvis har Handelsbanken, via moderbolaget och ägandet i XACT fonder cirka 80% av den totala marknaden för dessa produkter. Konkurrensen för indexinvesteringar är med andra ord mycket dålig. Claes Hemberg har sin åsikt klar om varför svenskarna ofta har dyra fonder.
- Anledningen stavas ”Storbank”. De har inte haft incitament för att marknadsföra billiga produkter. Man bör se över sitt sparande, antingen ska man köpa billiga fonder, till exempel indexfonder eller så ska man köpa bra fonder, det vill säga aktivt förvaltade fonder som verkligen är aktivt förvaltade och ofta slår index, förklarar Claes Hemberg.
Det blir minst sagt intressant att följa utvecklingen för börshandlade fonder och andra indexprodukter i Sverige. Kanske har den senaste tidens nyhetsflöde kring missnöjet med aktivt förvaltade fonder väckt större intresse för indexplaceringar, både hos sparare och nytänkande fondförvaltare.
