Den finansiella uppfinningsrikedomen har kritiserats i samband med finanskrisen. Hot om hårdare regleringar ligger som mörka moln över den finansiella världen. Men en innovativ och dynamisk finansiell sektor fyller en viktig funktion i vårt moderna samhälle. Stock Magazine har undersökt vad skapandet av finansiella produkter egentligen innebär.
UNDER DET SENASTE året har det gått att läsa i medier om den ”finansiella ingenjörskonsten” och dess roll i finanskrisen. Som ett resultat av jakten på investeringar med hög avkastning skapades en allt större mängd nya och mer komplexa finansiella instrument. Bland dessa kan nämnas avancerad teknik för att värdepapperisera olika sorters krediter, exempelvis bolån till låntagare med låg kreditvärdighet. Banker världen över började i allt högre grad ägna sig åt att så snabbt som möjligt förpacka om och sälja vidare sina kreditrisker. Vart det ledde med tillhörande bolåne- och sedermera finanskris är vid det här laget en välkänd historia.
ALAN GREENSPAN, före detta chef för USA:s riksbank Federal Reserve, förstod enligt egen utsago inte riktigt hur dessa nya finansiella instrument och dess marknader fungerade. Det berättar något om hur komplicerat hela upplägget var. Kritiska röster om kvantfysiker på Wall Street som uppfinner komplicerade finansiella instrument kan därmed kännas berättigade. Men det får i sammanhanget inte glömmas bort vilken viktig betydelse finansiell innovation har och alltid har haft i vår ekonomi. Precis som inom alla områden av vårt samhälle kräver ekonomisk utveckling innovationer.
SKAPANDET AV FINANSIELLA produkter och marknader har under flera århundraden varit en viktig del av vägen mot vår moderna ekonomi. Allt från grundläggande funktioner som bankers låneverksamhet till dagens mer avancerade finansiella produkter är ett resultat av finansiell innovation. Banker, företag och regeringar har alla varit viktiga finansiella innovatörer vid olika tidpunkter. Vad som driver utvecklingen av finansiella produkter är precis som i andra sammanhang den nytta de kan göra för aktörerna på marknaden.
Finansiella produkter smörjer ekonomin
FINANSIELLA MARKNADER har en viktig uppgift i en modern och väl fungerande marknadsekonomi. Produkterna som den finansiella sektorn producerar hjälper hushåll och företag att omvandla sparande till passande investeringar. Enkelt uttryckt handlar det om att förpacka och distribuera olika mönster för risk och avkastning. Finansiella produkter och tjänster fungerar som smörjmedel i ekonomin. En utvecklad finanssektor främjar därmed ekonomisk tillväxt och sysselsättning.
HUR UTVÄRDERAS DÅ NYTTAN av en finansiell produkt? I slutändan handlar det om till vilken grad en produkt effektiviserar någon av det finansiella systemets grundläggande funktioner. Dessa är bland annat att skapa mekanismer för sparande och lånande, allokera kapital till dess mest effektiva användningsområde eller prissätta och distribuera risk mellan aktörer. En nyttig finansiell produkt effektiviserar alltså det finansiella systemet.
PROBLEMEN SKAPAS när det inte finns tillräckligt med information för att mäta risken i finansiella produkter på ett tillförlitligt sätt. Sådan information kan försvinna när långa kedjor av aktörer är inblandade i skapandet av en produkt. Enligt Patrik Zedendahl, chef för strukturerade produkter på Swedbank, är det också viktigt att kontinuerligt följa upp utvecklingen hos alla utfärdade produkter.
- Det viktigaste för oss är inte perioden från det att vi kommer på en strukturerad produkt tills det att vi levererar den utan tiden från att vi sålt produkten tills den förfaller. Hos en strukturerad produkt med livslängd på fem år tittar vi på den varje vecka och frågar oss: Är den här fortfarande värd att ha? Är det fortfarande en bra investering? Tycker vi inte det går vi ut till våra rådgivare som tar kontakt med kunderna och rekommenderar dem att sälja produkten, berättar Patrik Zedendahl.
Den finansiella innovationstakten har ökat
DEN FINANSIELLA SEKTORN är en av ekonomins mest dynamiska områden. Nya produkter, handelsformer, tekniker och institutioner tillkommer ständigt. Under de senaste decennierna har antalet finansiella produkter och dess omsatta volym ökat allt snabbare. Jan Sauter, chefsanalytiker vid strukturerade produkter på Nordea, menar att det finns många olika anledningar till den ökade innovationstakten inom den finansiella sektorn.
- Forskning och utveckling inom finansområdet har bidragit samt att dagens datorer klarar av betydligt mer avancerade beräkningar. Även en mer utvecklad finansmarknad med ett större utbud av produkter och högre likviditet har bidragit. Lagar och regleringar har även haft en viss betydelse för utvecklingen, förklarar Jan Sauter.
HARVARDPROFESSORN Robert C Merton använder en liknelse om transportsätt för att beskriva hur ett ökat antal finansiella produkter faktiskt stärker den finansiella sektorn. Han förklarar att ett flertal möjliga transportsätt vanligen kompletterar varandra och stärker själva infrastrukturen för transporter. På samma sätt behöver inte ett flertal sätt att utföra likvärdiga investeringar betyda att det råder överflöd. Olika investerare har nämligen skilda preferenser och olika förutsättningar för sina investeringar.
JOSEF MARIN, ansvarig för Strukturering & Handel på HQ Bank, har en liknande uppfattning om vad som driver utvecklingen.
- Alla investerare har olika riskprofil och därför har det funnits en marknad och efterfrågan för olika typer av produkter som kan erbjuda varierad risk och potential. Dessutom söker folk efter avkastning på sitt kapital även när aktiemarknaden går dåligt, därav utvecklingen av finansiella produkter som har låg korrelation mot just aktiemarkaden, säger Josef Marin.
Hur skapas finansiella produkter?
I ALL PRODUKTUTVECKLING ingår processer som marknads- och omvärldsanalys, idégenerering och utvärdering, konstruktion och tester av produkten samt slutligen kommersialisering. Det är lätt att glömma hur mycket arbete det faktiskt ligger bakom varje framgångsrik ny produkt.
- Vår arbetsprocess från idé till faktisk produkt är rätt lång. Första steget är att vi har en idégenerering där vi försöker ta fram produkter som vi bedömer är lämpliga för den aktuella marknadssituationen. Vi använder input från såväl utländska investmentbanker som från vår egen analysavdelning. Vi försöker även känna av vad marknaden efterfrågar samt vad som villkorsmässigt fungerar. Därefter beslutar en intern produktgrupp vilka produkter som ska lanseras. Därefter påbörjas en lång process med att ta fram marknadsföringsmaterial och villkor för produkterna, berättar Jan Sauter om produktutvecklingen hos strukturerade produkter på Nordea.
PATRIK ZEDENDAHL förklarar att produktutvecklingen hos strukturerade produkter på Swedbank är en väldigt viktig process som man lägger ner mycket tid och arbete på.
- Vi har en väldigt analysdriven produktutveckling som baseras på bankens omvärldsuppfattning. Varje vecka diskuterar vi med vår chefsanalytiker på makrosidan inom strukturerade produkter vad som hänt i världen. Vi tittar då på vad som antingen är viktigt att skydda sig mot alternativt har skapats en möjlighet att investera i. Ett antal produktutvecklare tar sedan fram ett tiotal olika förslag vilket vi sedan kokar ner till två stycken. Sedan går vi till Investment Center, vilket är avdelningen inom Swedbank som ansvarar för bankens övergripande syn. Är vi överens med dem så bygger vi färdigt produkterna.
Matematiska hjärnor bakom nya finansiella produkter
DEN FINANSIELLA INGENJÖRSKONSTEN talas det som sagt om. Men vad är det för människor som i praktiken arbetar med att skapa alla finansiella produkter? Enligt Patrik Zedendahl är det i Swedbank en blandning av matematiker, ingenjörer och ekonomer.
- I min avdelning strukturerade produkter är vi 18 personer. Men till ytterligare stöd har vi en analysavdelning med en senior makroekonom och åtta stycken kvantitativa analytiker varav fyra är doktorer i finansiell matematik, förklarar Patrik Zedendahl.
INOM FINANSIELL MATEMATIK används avancerade matematiska metoder för att förstå finansiella marknader. Under de senaste två årtiondena har området blivit allt viktigare inom både finansiell teori och praktik. Enligt Uppsala universitet har den ”finansiella ingenjörsvetenskapen” allt mer börjat betraktas som ett nytt yrkesområde. Kvantitativa analytiker som är experter på finansiell matematik har ofta en bakgrund som civilingenjörer, statistiker, fysiker eller matematiker, inte sällan på forskarnivå. Vanligen krävs också goda kunskaper i datorprogrammering. En kvantitativ analytiker kan arbeta på olika sorters banker, fondbolag och finansiella mjukvaruföretag.
- En kvantitativ analytiker, eller "kvantare" är en person som arbetar inom den finansiella industrin med matematiska modeller i olika former. Områden en kvantare kan arbeta inom är många men ofta handlar det till exempel om riskanalys eller prissättning av derivat, förklarar Anders Holst, kvantitativ analytiker hos Lynx Asset Management.
Nya produkter och erbjudanden väntar i framtiden
DET FINNS ALL ANLEDNING att tro att innovationstakten i den finansiella sektorn kommer att fortsätta. Tekniska landvinningar har minskat kostnaderna för att hantera och handla med finansiella risker. Lägre transaktionskostnader och fortsätt teknisk utveckling förstärker dessutom varandra i, vad Robert C Merton kallar, en ”finansiell innovationsspiral” mot allt effektivare finansmarknader. Jan Sauter menar att det alltid kommer finnas plats för värdeskapande produkter.
- Vi är övertygade om att utbudet av olika strukturerade produkter kommer att fortsätta öka och att strukturerade produkter kommer att utgöra ett mycket intressant sparalternativ även i framtiden, säger Jan Sauter
PATRIK ZEDENDAHL TROR att framtidens finansiella produkter dessutom kommer präglas av ett ökat helhetstänkande från bankernas sida.
- Först lärde vi oss att det var viktigt att spara i aktier och fonder. Sedan lärde vi oss att diversifiera mellan olika aktier och fonder. Nu på senare tid har vi lärt oss hur viktigt det är att diversifiera våra risker mellan olika tillgångsslag. Att diversifiera mellan olika tillgångsslag kräver en viss uppmärksamhet. Det är inte alla som har tid och lust med det. Därför tror jag att det kommer utvecklas mer av en helhets- och förvaltningstanke i framtidens produkterbjudanden, berättar Patrik Zedendahl.
JOSEF MARIN FÖRKLARAR att även HQ Bank tror på en mer utvecklad diversifiering i framtiden.
- HQ Bank tror på att skapa långsiktigt mervärde åt våra kunder och principen att inte lägga alla ägg i samma korg. Med det menar vi inte att traditionellt placera i tio olika aktier i fem olika branscher eller att placera 70 % i aktier och 30 % i räntebärande, utan att snarare placera i olika tillgångsklasser som inte har hög korrelation sinsemellan. En bred och bra balanserad portfölj bör bestå av aktier, räntor, krediter, strukturerade produkter, hedgefonder, fastigheter och private equity. Med det sagt tror vi att trenden ligger i utvecklingen av olika typer av alternativa investeringar, förklarar Josef Marin.
Finansiell innovation vs. Regleringar
DET RÅDER INGEN TVEKAN om att finansiell innovation innebär stora fördelar för samhällsekonomin. Trots det kan en okontrollerad utveckling av det finansiella systemet och dess marknader, institutioner och produkter på samma sätt innebära risker. Komplexa finansiella instrument och sofistikerade tradingstrategier kryddade med kraftig hävstång hos stora aktörer kan fresta på den finansiella stabiliteten. Exempel finns att hämta i dagens finanskris och hos den amerikanska hedgefonden Long-Term Capital Management (LTCM) som år 1998 kraschade med förluster på 4,6 miljarder dollar.
TILL VILKEN GRAD bör då finansiella ingenjörer hållas i koppel? Det förs en ständig debatt om i vilken utsträckning myndigheter och lagstiftare ska reglera det finansiella systemet. Hur regleringar utformas får vanligen direkta konsekvenser för finanssektorns aktiviteter. Sverige fick under slutet på 1980-talet se aktiehandeln flytta till London efter experimenterande med den så kallade ”valpskatten”. Det var en skatt på finansiella transaktioner som skulle bromsa ”finansvalparnas” vilda spekulation på börsen.
UNDER 1980-TALET hade det skett en övergång i Sverige från en hårt reglerad finansiell sektor till en avreglerad sådan. Dessa avregleringar skapade inte bara spekulationsiver, utan även bättre förutsättningar för finanssektorn att effektivt bidra till samhällsekonomin. Det var avregleringarna som banade väg för fullt utvecklade svenska finansiella marknader. Utmaningen för lagstiftarna ligger i att bevara fördelarna med en innovativ finansiell sektor samtidigt som den finansiella stabiliteten och investerarskyddet garanteras.
EFTER VARJE FINANSIELL KRIS eller ekonomisk skandal får diskussionen om regleringar förnyad kraft. I såväl Europa som USA pågår det för närvarande livliga diskussioner om vilka regleringar som ska införas för att förhindra framtida finanskriser. Sådana regleringar kan vara värda att granska med kritiska ögon. Risken finns alltid att det handlar mer om att lugna allmänheten än att genuint förbättra det finansiella systemet. Värt att komma ihåg är också att ett helt perfekt regelverk i princip är en omöjlighet att uppnå.
