Finanskriser genom tiderna
Den senaste tidens utveckling på den finansiella marknaden kan tyckas väldigt turbulent. Viktigt att komma ihåg är då att det inte är första gången Sverige råkar ut för en finanskris. Stock Magazine listar fyra av de mest betydelsefulla kriserna för den svenska ekonomin.
Wall Street-kraschen, 1929
Den amerikanska aktiemarknaden hade upplevt en enorm boom under 1920-talet då miljoner amerikaner lockades att investera i aktiemarknaden vilket drev upp kurserna till oerhört höga nivåer. Den 24 oktober 1929, ”den svarta torsdagen”, sprack bubblan och säljpanik uppkom i takt med att den amerikanska börsen störtdök. Detta blev starten på det som senare skulle kallas ”den stora depressionen” där USA under tre år upplevde en avmattning i tillväxten och en kraftig ökning av arbetslösheten. Sommaren 1930 hade börsen sjunkit med 89% i förhållande till året innan. Krisen löstes slutligen genom politiska ingripanden i ekonomin från dåvarande presidenten Roosevelt som introducerade ”the New Deal” en plan för att öka efterfrågan i samhället. Den amerikanska ekonomin återhämtade sig helt först efter andra världskriget.
Svarta måndagen, 1987
Svenska börsen rasade med över 20 % på en dag som en reaktion på en kris i den amerikanska ekonomin där Dow Jones fallit med över 22% den 19 oktober. Företag vinstvarnande vilket ledde till panikförsäljningar, som i sin tur ledde till stigande obligationsränta och fallande konsumtion. Det finansiella systemet påverkades dock inte lika mycket av börsfallet som vid tidigare kriser, vilket innebar relativt lindriga effekter på ekonomin.
Fastighetskrisen, 1990
Bank-, finans- och fastighetskrisen i Sverige på 1990-talet grundlades redan från cirka 1986–1990. Orsaken tros vara avskaffandet av kreditmarknadsregleringar som tidigare begränsat utlåningen, en friare finansmarknad, ändrat ränteavdrag, samt reformer från regeringen som egentligen främst syftade till att gå från ett hög- till ett låginflationssamhälle. Bankerna lånade ut alltmer pengar till ett snabbt växande antal finansbolag, som i sin tur lånade ut till fastighetsbolag som även de lavinartat ökat i antal. På oerhört kort tid hade den totala utlåningsvolymen ökat med 50%. Mycket likt den situation som upplevts i USA i den idag rådande finanskrisen började fastighetsmarknaden efter ett tag mattas av och räntekostnaderna nästan fördubblades i och med skattereformen 1990-1991 då avdragsrätten för räntan sjönk från 50% till 30%. Fastighetsbolagen började få svårt att finansiera sina lån och många gick i konkurs. Detta påverkade finansbolagen som i sin tur påverkade bankerna. Fastighetspriserna rasade med 70-80 % och låneräntan låg runt 15 %.
1992 havererade också den då rådande fasta växelkursen på grund av valutaspekulationer. Den svenska kronan förväntades devalvera, vilket gjorde att många växlade till utländska pengar. I ett försök att rädda kronan höjde riksbanken bland annat marginalräntan (idag reproräntan) ett tag till 500 %. När detta inte räckte, släpptes slutligen den svenska kronan fri.
Effekterna av krisen blev en massiv arbetslöshet och kraftigt fallande konsumtion som ledde till att Sveriges BNP sjönk med 5% under 1990-1993.
IT-bubblan, 2000
IT- boomen började egentligen redan på 90-talet då en medial hausse av internets möjligheter i främst Nordamerika, Storbritannien och Skandinavien fick många att få upp ögonen för internet och det blev populärt att diskutera på vilket sätt detta skulle förändra befintliga affärsmodeller och klassisk affärslogik. I takt med att internet fick allt fler användare världen över, framstod möjligheterna att göra affärer som i det närmaste outtömliga. Samtidigt som förväntningarna på it-företagen ökade blev även värderingarna av dessa bolag överdrivet höga i förhållande till vinstmarginalerna. I början på år 2000 började alltfler IT-bolag få krav från sina ägare på att kunna visa på substanser i bolaget och reella vinster. När vinsterna uteblev började många bolag läggas ned, säljas eller gå i konkurs. När IT-bubblan sprack under år 2000 föll börsen i Sverige i genomsnitt med över 70 % under tre år, men många företag förlorade ända upp till 90% av sitt marknadsvärde och efterfrågan på IT-tjänster föll kraftigt.
Av: Henrika Skott
