IT – börsens högoddsare? - Unga Aktiesparare

IT – börsens högoddsare?

Raket ena dagen och fallande stjärna nästa. IT-branschens nycker är både häftiga och oförutsägbara. Även om storhetsdagarna innan IT-bubblans krasch år 2000 är förbi finns det fortfarande stora möjligheter inom denna ständigt ombytliga bransch.

NÄR INTERNETBOLAGET NETSCAPE börsnoterades år 1995 ökade värdet på dess aktier med över 300 procent på bara en vecka. Detta blev starten för den så kallade dotcom-boomen som skulle komma att lämna ett stort avtryck i samhällsekonomin under de kommande åren. Stora uppköp och hög tillväxt inspirerade investerare över hela världen att satsa på den nya branschen, något som några år senare skulle komma att bli en dyrköpt läxa.

Den nya ekonomin

UNDER MITTEN av 90-talet växte mängder av nya bolag fram, inom en och samma bransch. I takt med att internet fick allt fler användare världen över, den genomsnittliga uppkopplingshastigheten ökade, uppkopplingskostnaderna blev billigare och tekniken förbättrad verkade möjligheterna att göra affärer som i det närmaste outtömliga. Den då rådande affärslogiken förutsatte att alla tekniska investeringar skulle skapas med bra förutsättningar för tillväxt. Detta resulterade i att nästan alla företag gjorde stora överinvesteringar i sina IT-system.

MOT SLUTET AV 90-TALET hade även svenska investerare fått upp ögonen för IT-branschen och något som kallades ”den nya ekonomin”. Sverige befann sig under denna tid i ett läge med låga räntor och låg inflation samtidigt som intresset för aktiehandel ökat, mycket tack vare influenser från USA som under flera år befunnit sig i en högkonjunktur med goda vinster, bra löner och stora aktieutdelningar.

DET VAR DESSUTOM en enorm rusning efter IT-aktier då alla investerare ville åka med på tåget. Priset på aktierna skrämdes man inte av, det fanns snarare en rädsla att inte äga aktierna. Drömmar om snabba klipp blev allas vardag. Värderingsmodellerna baserades i betydligt större utsträckning på hur stora kundbaser företagen hade än på vilka vinster eller vilken omsättning företagen uppvisade. Som exempel kan Ericssons P/E-tal nämnas som låg över sextio, det vill säga bolagets kurs handlades sextio gånger mer än den förväntade årsvinsten. Detta i en tid då försäljningstakten av mobiltelefoner avtagit kraftigt på grund av en alltmer mättad marknad.

DE BOLAG SOM NOTERADES tidigt blev snabbt uppköpta för stora belopp och värderingarna var enorma. Det gav synergieffekter på andra bolag som också förväntades ha samma tillväxt vilket ledde till en fortsatt spiral av övervärderingar på aktiemarknaden. Ett litet statusbegrepp inom branschen blev ”burn rate”, ju mer pengar man lyckades spendera desto mer lyckosamt ansågs bolaget vara. I början av 2000 hade Stockholmsbörsen på fyra och en halv månad ökat med 78 procent och nådde sin topp den 6 mars samma år. Sedan gick det utför, snabbt.

Lyckan blev kortvarig

MODEBOLAGET BOO.COMS konkurs i maj 2000 är en av de mest omtalade konkurserna i Sverige. Online-försäljningen av kläder motsvarade inte förväntningarna och deras modesajt var alldeles för tekniskt avancerad för att dåtidens modem skulle kunna hantera siten. Företagets krasch var startskottet till att investerarna på allvar började ifrågasätta de höga värderingarna och substansvärdet hos IT-bolagen.

ÄGARE I IT-BOLAGEN började nu plötsligt ställa hårdare krav på att bolagen skulle visa resultat. För många bolag var det svårt att visa resultat som motsvarade förväntningarna och så småningom började alltfler bolag läggas ned, gå i konkurs eller säljas. Detta innebar stora ekonomiska konsekvenser, inte bara i Sverige utan världen över, då investeringar från både banker och småsparare gick helt upp i rök. Många som blivit anställda i bolagen med förväntningar om att bli en del av den nya ekonomin blev istället arbetslösa.

Nya tider?

DEN DYRKÖPTA LÄXAN från det att IT-bubblan spruckit har lett till en nyktrare syn på IT-branschen vilket även visar sig i värderingsmodellerna av så kallade ”förhoppningsbolag”, exempelvis nystartade IT-bolag som förväntas göra stora framtida vinster. Under IT-boomen var det stort fokus på idéerna, personerna bakom spelade inte så stor roll. Idag är läget nästintill omvänt inom bolagen där entreprenörerna och kunskapen utgör en allt väsentligare del av analysen inför investeringar. Trots detta är det fortfarande stor skillnad i vilka aspekter som spelar roll i värderingen av IT-bolag kontra andra branscher.

DEN SOCIALA PLATTFORMEN Facebook har idag, sedan en del blev uppköpt av ett ryskt investmentbolag, en värdering på cirka 75 miljarder kronor, detta trots ett negativt kassaflöde. Det finns således fortfarande många exempel på bolag vars värderingar är enorma trots att bolagen kan tyckas sakna substans och ett gediget förflutet. IT-branschen var under 90-talet en mycket ung bransch. Vid aktieanalyser och bolagsvärdering analyseras ofta historiken för att kunna prognostisera framtiden. Branschen hade innan kraschen endast haft en konstant tillväxt, vilket var den enda historik man kände till.

- Vi har blivit väsentligt mer försiktiga med våra tillväxtvärderingar idag menar Stefan Wård, analytiker på Handelsbanken. Vi ser idag en betydligt mognare och stabilare bransch, Förtroendet är till en viss del skadat för de mindre lokala aktörerna, men för de stora internationella bolagen som Oracle, Apple och Google ser vi ett stort förtroende.

Enkelheten framför allt

DU VÄRDERAR ETT förhoppningsbolag enklast genom att räkna på en realistisk omsättning år för år. Undersök vilka kostnader bolaget kommer ha i form av forskning och utveckling och hur det förväntade resultatet kommer att bli. Kika sedan på produktens konkurrenskraft och livslängd. Läs på om ledningen och ägarna; hur ser deras kompetens ut och hur hängivna är de? Viktigt att poängtera är att många IT-bolag, framförallt mjukvarubolag, är skalbara vilket innebär att de oftast har en stor kostnad för att utveckla mjukvaran, men att ökad försäljning inte leder till merkostnad.

PATRIK HEDELIN, en av grundarna av Boo.com menar att det inte är någon större skillnad att värdera IT-företag jämfört med andra företag.

- Värderingen bör göras utifrån framtida vinster och inte styras av skillnader i utbud och efterfrågan på aktierna, vilket ofta blev fallet under IT-bubblan då efterfrågan var för stor och utbudet för litet, säger Patrik Hedelin.

Nyckeltal kan förvirra

VID ANALYS AV enskilda förhoppningsbolag ser vi att majoriteten saknar historia, vinst och det finns sällan jämförelseobjekt. Vinstbaserade modeller kan därför bli svåra att använda i dessa situationer, exempelvis kan ett P/E-tal ge oss helt fel uppfattning eftersom bolaget antagligen inte generar vinster i utvecklingsstadiet. Det man får göra är att räkna på framtida intjäningspotential och försöka uppskatta ett diskonterat P/E-tal över tiden.

Ett nyckeltal som säger oss lite mer om bolaget är P/S-tal, det vill säga aktiekursen i förhållande till omsättningen. Ett problem med P/S-tal är att företaget kan visa stora omsättningstal med hög kundtillströmning utan att ens ha en möjlighet till att bli lönsamma. Då de flesta förhoppningsföretagen brukar förlora pengar i inledningsskedet blir det intressantare att studera företagets försäljningstillväxt.

Partik Hedelin

Patrik Hedelin till vänster. En av grundarna till Boo.com

Idén var att sälja kläder virtuellt över internet. Boo.coms extrema uppgång och spektakulära konkurrs är troligen den mest omtalade av dotcom-bolagens. Bolaget sägs vara startskottet till IT-bubblans punktering.

Vilken blir den största erfarenheten du tar med dig från tiden på Boo.com?

– Att det inte handlar om att vara först utan att betydelsen av timing är viktigare.

Vilket skulle du anse var ert största misstag?

– Det enskilt största problemet var att internetuppkopplingarna hade för liten bandbredd innan ADSL lanserades. Den största kostnadskomponenten var marknadsföringen som dessutom var ganska misslyckad med dåligt genomtänkta kampanjer.

Hur kommer det sig att Boo.com hade den värdering ni hade?

– Boo.com hade bara internationella institutionella investerare till skillnad från många andra Internetbolag. Investerarna var bland annat LVMH, Benetton, Bain Capital, Eden Capital, Goldman Sachs och JP Morgan. Investerarna var väl medvetna om de antaganden som affärsplanen baserades på. Alla investerarna utförde professionella analyser till skillnad från de företag som tog in kapital från privatpersoner som inte analyserade bolagen.

Har din tid på Boo.com fört med sig många nackdelar för dig idag?

– Professionellt har det bara inneburit fördelar. Privat har det varit lite nackdelar, mest från de som läser Aftonbladet. Det berör dock inte mig så mycket eftersom mina professionella kontakter baserar sina uppfattningar på annat än vad de läser i Aftonbladet.

Tror du att idén med Boo.com skulle fungera idag?

– Utan tvekan, se bara på Zoovillage som egentligen är en copy cat på Boo.com men med försäljning framförallt i Sverige.