Mycket talar för att Kina kommer att bli en ekonomisk supermakt. Men vägen dit är krokig. Med börsbolagens höga värderingar måste investerare tro på att kinesiska hushåll ökar konsumtionen, kreditförluster begränsas och relationen till USA inte förvärras.
FÅ PERSONER HAR FÖRÄNDRAT världen i samma grad som Deng Xiaoping. 1978 tog han över makten i Kina. Det var två år efter Mao Zedongs död. Kina var vid den här tiden ett fattigt land helt isolerat från omvärlden. Kina hade inga vänner i vare sig Asien, Nordamerika, Europa eller dåvarande Sovjetunionen. Deng öppnade upp landet och startade en moderniseringsreform som kom att leda till världshistoriens kanske största omvälvning. Kinas höga och uthålliga tillväxttakt saknar jämförelse i modern tid. På bara drygt 30 år har landet blivit världens tredje största ekonomi och lyft omkring 300 miljoner människor ur fattigdom.
IDAG ÄR KINA antagligen tillväxtländernas mest öppna ekonomi, till och med mer öppen än många industrialiserade länder. Det var ett avgörande val för Kina att integrera sig med omvärlden. Genom att välkomna utländska direktinvesteringar och ställa krav på joint ventures mellan kinesiska och utländska bolag fick landet tillgång till kapital, teknologi och know-how från västvärlden. Den öppna dörrens politik skapade en exportdriven ekonomi. 2001 blev landet medlem i världshandelsorganisationen WTO. Kina blev världens verkstad och produktionen växte med en imponerande hastighet.
En ekonomi i förändring
ÅR 2008 TOG DEN GLOBALA krisen ordentlig fart. Kinas exportberoende industri hamnade plötsligt under hård press. USA:s konsumenter har stått för en tredjedel av den globala tillväxten sedan år 2000 och varit en viktig byggsten för den kinesiska industrin. Även om Kinas export blivit allt mer diversifierad och länder som Tyskland, Sydkorea och Indien växt till stora exportområden är landet fortsatt mycket beroende av shoppingglada hushåll i USA. Nu när amerikanska konsumenter fått ont om kapital och dessutom börjat spara väcks frågan om vilka konsekvenser det kommer att få.
MÅNGAS FÖRHOPPNING är att exportbortfallet kommer kompenseras av en ökad konsumtion i Kina. Landet genomgår långsamt en fundamental förändring där beroendet av exportsektorn minskar och den inhemska konsumtionen tar över som drivkraft. Men sparandet är ännu högt och skeptiker är tveksamma till om konsumtionen i landet kan bli tillräcklig för att absorbera ökade investeringar och en avtagande exporttillväxt. Konsumtionen står för ungefär 35 procent av BNP. Samma siffra är i Sverige 46 procent, i Europa 56 procent och i USA 70 procent. Således finns potentialen men för att lyckas öka konsumtionen måste tryggheten öka. Kina har ännu ingen allmän sjukvård eller pensionsprogram och högre utbildning kostar pengar. Stora resurser satsas därför på att öka den sociala välfärden. 123 miljarder USD kommer spenderas de kommande tre åren på att bygga ett hälsoprogram vilket kommer ge 90 procent av befolkning någon form av grundläggande sociala skyddnät. År 2020 hoppas man kunna erbjuda hela befolkningen en hälsoförsäkring. Utbildning och pensionsbidrag kommer också få utvidgade bidrag.
MÅNGA KINESER lever trots den snabba ekonomiska utvecklingen fortfarande mycket fattigt. Vissa bedömare ser inkomstskillnader och risken för social oro som ett av Kinas största problem. Enligt Gini-index som mäter klyftorna mellan rika och fattiga ligger Kina på plats 36 av 134 länder. Jämför vi med de andra BRIC-länderna gör det Kina till mer ojämlikt än Ryssland och Indien men mer jämlikt än Brasilien. Hu Jintao har, sedan han blev president i Kina år 2003 fokuserat på att utveckla de fattiga inlandsregionerna, en satsning som dessutom ökat på senare tid. Kuststäderna klarar sig själva och får allt mindre ekonomiskt stöd till förmån för landsbygden. Samtidigt sker företagens expansion allt längre in i landet vilket skapar tillväxt och bättre inkomster än vad jordbruket kan erbjuda.
Stimulanspaketet det talas om
KINAS STORA EXPORTBEROENDE ledde till att den ekonomiska nedgången i omvärlden sågs som ett stort hot mot landets ekonomi. Partitoppen i Peking var därför snabba att lansera ett gigantiskt simulanspaket, motsvarande 6,5 procent av BNP 2009 och 5,5 procent av förväntade BNP 2010. Till absolut största del kommer pengarna från Kinas stimulanspaket att gå till infrastrukturprojekt, främst järnvägar. År 2020 är målet att ha 100 000 kilometer järnväg vilket gott och väl skulle räcka för att åka ekvatorn runt två gånger.
STIMULANSPAKETET har haft effekt. Redan under våren ökade investeringarna och konsumtionen, bankutlåningen steg och fastighetspriserna tog fart. Regimen har därmed åtminstone tillfälligt lyckats avstyra en ekonomisk kris. Allt fler oroliga röster varnar nu istället för överinvesteringar och nya tillgångsbubblor.
Aktiebörserna växer upp
ATT ÖPPNA UPP aktiemarknaden blev nödvändigt då Kina bestämde sig för att gå från planekonomi till marknadsekonomi. De förlusttyngda statliga företagen var i stort behov av kapital och i en marknadsekonomi är det inte staten som till största del ska hjälpa företagen att skaffa kapital utan den privata sektorn. Aktiehandeln kom igång i början på 90-talet då två officiella aktiebörser återöppnades i Kina, Shanghai- och Shenzhenbörsen.
ATT PRIVATISERA BOLAG var länge känsligt och staten såg därför till att behålla en stor del av ägandet i bolagen som börsintroducerades. För bara ett par år sedan ansågs endast cirka 20 procent av de börsnoterade bolagen stå utanför statlig kontroll. En så pass hög statlig ägarandel är svårt att finna på någon annan aktiebörs i världen. Kinesiska staten har i många år försökt minska sitt ägande. 2005 lyckades man lansera en reform som successivt förvandlar delar av statens innehav till handelsbara aktier. Samtidigt blir det allt enklare för utländska investerare att handla kinesiska aktier, vilket leder till ökad omsättning på börserna.
ATT PRIVATPERSONER SKULLE använda börsen för att tjäna pengar var dock inte tanken när börserna öppnades. Aktieägarens rättigheter var därför under lång tid lågt prioriterade. Insiderhandel och kursmanipulation förekom regelbundet. Det dröjde till 1999 innan Kina fick en fungerande övergripande värdepapperslag och ungefär samtidigt började myndigheterna på allvar jobba mot korruptionen. Många företag har dömts för bland annat bokföringsbrott och avnoterats. Även om bedrägerier blir allt mindre vanligt förekommer det fortfarande. Nyligen avslöjades till exempel att det stora dryckesbolaget Wuliangye Yibin, som bland annat säljer spriten ”Baijiu”, fifflat med redovisningen genom att visa upp överdrivna intäkter och gömma undan skulder.
DE KINESISKA BÖRSERNA har utvecklats snabbt sedan återlanseringen för 20 år sedan. De är nu två av världens största aktiebörser. Men än har de en lång väg att vandra innan de blir lika ansedda som motsvarigheterna i New York, London och Tokyo.
Företagen flyttar fram positionerna
PÅ 1960-TALET började Japans tillväxt ta fart då landet växte fram som en stor exportnation. Men produkterna var av dålig kvalité. Japanska bilar och elektronik sågs som billigt skräp. Detta har ändrats. Idag står märken som Toyota och Sony för hög klass och den japanska industrin räknas som världens mest konkurrenskraftiga. Kina hoppas inom kort ha genomgått en liknande förvandling. Med låga löner, billigt kapital, en undervärderad valuta och statligt stöd i ryggen flyttar det kinesiska näringslivet fram positionerna.
FLERA BOLAG har kommit en bra bit på vägen. Telekomföretagen Huawei och ZTE ligger till exempel långt fram i utvecklingen. För ett par år sedan sågs de knappt som ett hot för Ericsson. Idag är de huvudkonkurrenter även vid affärer på Ericssons hemmaplan i Sverige. Huaweis och ZTE:s prispress har tvingat företag som Nokia att tänka om och drivit fram stora omstruktureringar i hela branschen. Lenovo, Kinas största datortillverkare, är ett annat exempel. Företaget slog igenom internationellt 2005 då man köpte upp IBM:s PC division och är idag världens fjärde största datortillverkare.
KINAS SATSNINGAR på att öka den inhemska konsumtionen gör att man inte behöver leta exportbolag för att finna snabbt växande företag. Mellan 300-400 miljoner kineser räknas idag till medelklassen och varje år ansluter uppemot 50 miljoner nya till gruppen. Många företag inom detaljhandeln växer snabbt. Under OS-invigningen i Peking tände den förre detta gymnasten Li Ning OS-elden. Han driver ett av Kinas snabbast växande sportmärken med samma namn. Grundat 1989 utmanar företaget idag internationella jättar som Nike och Adidas.
EN ANNAN BRANSCH som drar nytta av den inhemska konsumtionen är fordonsbranschen. I världen finns cirka 800 miljoner bilar och i USA finns 250 miljoner medan det i Kina endast finns 65 miljoner. Men kineserna börjar tycka lika mycket om bilar som amerikanerna. Om ett antal år prognostiseras Kina ha 500 miljoner bilfordon. Även om den prognosen haltar av flera skäl är det många som tror på branschen. Warren Buffett investerade nyligen pengar i BYD som främst tillverkar bilar, bildelar och batterier. Bolaget startade så sent som 1995 men satsar på att vara störst i Kina 2015 och störst i världen 2025.
PETROCHINA PASSERADE för en tid sedan amerikanska Exxon Mobil som världens högst värderade bolag. Det omstridda oljebolaget växer snabbt. Energi är en strategiskt viktig resurs och kineserna köper upp energibolag runt hela världen. Men Kina ser också föroreningar som ett allt större problem. En av de stora vinnarna de senaste åren är företag inom förnyelsebar energi. Betydande satsningar görs på till exempel solenergi. Företagen får konkurrera på väldigt fördelaktiga villkor och antalet bolag inom sektorn växer snabbt.
Risk för dåliga lån?
DET FINNS OCKSÅ BRANSCHER där återhämtningen kanske gått lite väl fort. Här nämns ofta fastighetsmarknaden och banksektorn. Kina fick en ordentlig fastighetskrasch under 2008. Men 2009 slår fastighetsmarknaden återigen nya rekord. China Vanke är landets största fastighetsbolag. Grundaren, Wang Shi, sägs ha varit inspirerad av Donald Trump när han i slutet på 80-talet köpte sin första fastighet. Idag är han en hjälte i mångas ögon och symbol för det nya Kina. Till stor del kan de stigande fastighetspriserna under året förklaras av tillgång på billigt kapital. Banksektorn gynnas av en oerhört stor likviditet. Av världens 5 största banker är nu tre stycken kinesiska. Industrial and Commercial Bank of China (ICBC) är nummer ett. Många varnar för att utlåningen ökat alltför mycket, alltför snabbt vilket kan leda till stora kreditförluster. Det är inget nytt problem. Sedan årtionden har de stora statligt kontrollerade bankerna samlat på sig lån som inte kommer kunna betalas tillbaka. Det har varit ett av de största hoten mot den kinesiska banksektorn. Kraftiga åtgärder har vidtagits och mängden dåliga lån ser ut att vara hanterbar. Dock gjorde IMF nyligen en studie som visade att kreditanalyserna inte är mycket bättre nu än de var innan finanssektorn strukturerades om. Risken för kreditförluster och kraftiga nedskrivningar är därför stor.
Intressanta men dyra bolag
DET FINNS OERHÖRT MÅNGA intressanta, snabbt växande bolag listade på de kinesiska börserna. Men företagen är också högt värderade. När detta skrivs är de genomsnittliga p/e-talen i Shanghai 26 och Hong Kong 17. Börstillväxten har under året varit över 60 procent respektive 45 procent för samma börser. Samtidigt är konkurrensen på den kinesiska marknaden stenhård. Enligt JP Morgan faller bolagsvinsterna på Shanghaibörsen under 2009 med närmare 20 procent. Under 2010-2011 väntas vinsterna öka 9 procent i Shanghai respektive 22 procent i Hongkong. Andra estimat visar dock på betydligt bättre vinstillväxt. Även om vinsterna utvecklas positivt är det tveksamt om det räcker för att förklara börsuppgången. En annan faktor som ofta nämns är Kinas gigantiska stimulanspaket som påverkat olika delar av ekonomin. Vissa branscher har fått stora bidrag och det är vanligt att företag placerar kapital de inte behöver för stunden på börsen. Stimulanserna har även ökat bankernas utlåning kraftigt. En stor andel lånade pengar tycks ha sökt sig till aktiemarknaden. Det finns risk för problem den dag kinesiska företag behöver hämta tillbaka pengar från börsen och bankerna på allvar ombeds skruva åt kreditkranarna.
EVA REMAN, biträdande förvaltare på fondbolaget Asia Growth Investors, ser dock ingen risk för en bubbla i dagsläget.
- Företagens värderingar har snarare sjunkit det senaste året. Innan krisen var p/e- talen i genomsnitt dubbelt så höga som idag. Dessutom ökar den disponibla inkomsten snabbt och den kinesiska valutan kommer på sikt stärkas vilket gynnar konsumtionen, säger Eva Reman.
VALUTANS KOPPLING till den amerikanska dollarn är en känslig fråga som många gånger diskuterats på både nationell och internationell nivå. Främst USA och EU anklagar Kina för att ha en undervärderad valuta vilket gör kinesiska varor billigare och därmed åsidosätter konkurrensen. Under åren 2006-2008 tilläts den kinesiska yuanen stiga med 21 procent mot dollarn. Under finanskrisen drabbades många kinesiska exportbolag hårt och handelsöverskottet minskade kraftigt. Kineserna var snabba att reagera och det senaste året har valutan återigen blivit kopplad till dollarn vilket ökat exportbolagens konkurrenskraft. Men i takt med att den inhemska konsumtionen växer i betydelse minskar behovet av en alltför lågt knuten yuankurs.
Wild Wild East
KINAS AKTIEMARKNADER har de senaste åren varit allt annat är tråkiga. Privatpersoners investeringar, som står för ungefär tre fjärdedelar av all handel i de kinesiska börserna, tenderar att vara en konstant jakt på kortsiktiga vinster. Att kasinoregionen Macaou i södra Kina sedan ett par år tillbaka omsätter mer än Las Vegas vittnar också om kinesernas drömmar om snabba pengar. Dessutom styrs börserna mycket av politiska beslut. Investerare lägger ofta lika mycket tid på att analysera regimens uttalanden som företagens årsredovisningar. Detta har bidragit till stora uppgångar och kraftiga fall. Aktiviteten på börsen är hög och i genomsnitt är placeringstiden en månad. Detta påverkar internationella investerare som ofta undviker de spekulativa aktiebörserna i Shanghai och Shenzhen. Istället väljer de i regel att handla på Hong Kong-börsen som har ett betydligt bättre anseende.
Protektionism och ökande spänningar
NÄR BARACK OBAMA valdes till president i USA fanns farhågor om ökad protektionism och hårdare tag vid förhandlingar kring valutafrågor. Med undantag för bland annat en skatt på kinesiska däck har Obama hittills inte tagit tydliga steg i den riktingen. Men Anders Alvin, ansvarig för Ålandsbankens Kinafond, ser en risk för ökad spänning länderna emellan.
- Kina kommer antagligen få ett handelsunderskott nästa år. Det kan leda till att landet blir en nettosäljare av amerikanska statspapper vilket skulle göra amerikanarna oroliga. Samtidigt finns en risk för att USA börjar leta en syndabock om inte ekonomin i landet tar fart. Då kan Kina bli en måltavla, säger Anders Alvin.
VALUTAFRÅGAN kommer säkerligen även fortsättningsvis skapa huvudvärk för båda parter. Kinas valutareserv består till 70 procent av amerikanska dollar vilket motsvarar ett värde på nästan 10 000 miljarder kronor. USA:s bekymmersfria vy på för hög inflation skapar irritation i Peking. På sikt vill kineserna minska beroendet av dollarn och använda yuanen i en allt större del av den internationella handeln. Även om yuanen inte lär ersätta dollarn som världshandelsvaluta under en överskådlig framtid kommer yuanen spela en allt viktigare roll framöver.
ENLIGT VISSA ÄR DE FRAMSTEG Kina gjort hittills bara början på en ny världsordning. Andra är mer skeptiska och poängterar Kinas stora utmaningar. Oavsett vem som har rätt om framtiden kan vi konstatera att Deng Xiaoping redan har förändrat både Kina och världen.
Investera i Kina
A-aktier
Kan främst köpas av kineser i den kinesiska valutan yuan.
B-aktier
Är noterade i USD och kan köpas av utlänningar.
H-aktier
Kinesiska företag noterade på Hongkongbörsen.
Red-chips
Aktier emitterade av företag registrerade i Hong Kong, men som till minst 30 procent är ägda av fastlands-Kina och har sin huvudsakliga verksamhet koncentrerad på fastlandet.
Utländska börser
Många kinesiska företag finns listade i New York, London och Singapore.
Svenska aktier
Flera svenska företag har en stor andel av varuförsäljningen i Kina. Hit hör t.ex. Ericsson, ABB, Atlas Copco, Volvo och SKF.
Kinafonder
Det finns en rad olika aktiefonder i Sverige med fokus på Kina.
