Sms-lån och avbetalningar erbjuds helt utan ränta. Kreditkortsinköp som du inte behöver betala förrän efter jul, eller kanske inte alls om det snöar på julafton. En vacker dröm? I takt med att erbjudandena blir fler ökar de privatekonomiska kunskapsluckorna - vem tar tag i dem?
Det kan vara frestande att köpa idag och betala imorgon. Det finns en rad utmaningar, och inte minst frestelser, när det kommer till de privatekonomiska valen. Därför är det viktigt att ha en grundläggande förståelse för vad det egentligen betyder att finansiera sitt köp med kredit. Känner man inte till begrepp som effektiv ränta, uppläggningsavgift och kontraktsränta är det lätt att i efterhand känna sig lurad. Med dagens möjligheter till snabba och dyra krediter, även för personer som inte klarar av sina nuvarande åtaganden, ökar risken för att fler hamnar i ett privatekonomiskt utanförskap.
Efter 20 års ålder får många ett jobb och med det en inkomst som ska spenderas, sparas eller investeras. Trots en ökad komplexitet samt en aggressivare marknadsföring inom det privatekonomiska utbudet, både vad det gäller sparprodukter och finansieringsalternativ, är det många av dagens unga vuxna som står helt utan kunskap inom dessa områden. Skolan syftar till utbildning som ska leda till jobb som i sin tur ska leda till en inkomst. Istället får ungdomarna, precis som tidigare generationer, förlita sig på släkt och vänner när det gäller tips och råd angående marknadens valmöjligheter och lockelser. Med detta i åtanke är det kanske inte så märkligt att skaran av personer med stora privatekonomiska problem växer från år till år.
Rider på vågen av okunskap
– Det finns starka aktörer i samhället som tjänar på vår okunskap, säger Tobias Schildfat, författare till boken "Vägen till din första miljon – alla kan bygga en egen pengamaskin".
– I gymnasiet lär man sig att räkna med äpplen som exempel och senare att placera in pengar på olika konton under debet och kredit. Ingen lär dig vad du ska göra med dina egna pengar mer än att det är bra att spara och dåligt att slösa. Men att bara spara pengar på en bank är inte alls ett bra val. Du ska investera!
På marknaden finns ett stort utbud av aktier, fonder, obligationer, valutor och en mängd olika finansiella produkter.
– På grund av den stora kunskapsluckan tjänar bankerna massvis på att vi väljer den bekväma vägen, som till exempel fond-i-fonder. Att investera i aktier är ju kul, det handlar bara om att komma igång. Att sedan se ens avkastningar komma in på kontot och kursen långsiktigt gå upp är en fantastisk känsla, säger Schildfat.
Även Per H Börjesson, VD och huvudägare på Investment AB Spiltan, skriver i sin bok med liknande titel, "Så här kan alla svenskar bli miljonärer", om problematiken att finansbranschen tjänar pengar på att göra enkla saker komplexa.
– Den största problematiken är brist på tillit när det kommer till egen förmåga att kunna placera rätt. Finansnissarna försöker göra allt svårare än vad det är, men det förstår inte folk, säger Börjesson.
Börjesson upprörs så pass mycket av de råd storbanker och försäkringsbolag ger sina kunder att han har startat sidan sparklubben.se. Där kan du läsa om hur många blir lurade av personer i finansbranschen och vad du ska göra för att bli rik. Som illustrativt exempel jämför Börjesson banker med bilförsäljare Bilförsäljarens kunder är misstrogna och räknar ofta med att bli lurade. De märker direkt om exempelvis ljuddämparen skulle trilla av, men bankens kunder reagerar inte om deras pensionsförsäkring hade kunnat sluta på 300 000 istället för 100 000 kronor. På frågan vilken som är den vanligaste fällan för en ungdom som hjälplös kommer in på en bank för att få privat rådgivning är det just pensionen Börjesson tar upp.
– Bankmannen kan tillexempel säga att pensionssparandet för 20-25-åringen ser oroväckande litet ut, och föreslår att lägga undan 400 kronor i månaden tills han eller hon fyller 65 år. Problemet är då höga avgifter och dålig förvaltning. Ränta-på-ränta-effekten blir otroligt stor och på 40 års sikt kan banken ha tagit 85 %. Banker och försäkringsbolag tar en stor del av den framtida värdestegringen i avgifter utan att kunden märker det, förtydligar Börjesson.
Istället för att låsa sig till detta menar Börjesson att det är bättre att själv investera i aktier eller fonder så att man kan komma åt pengarna när man själv vill. Vid ung ålder är det andra stora investeringar, som lägenhet eller bil som borde prioriteras före pensionen.
– Men det är klart, om man inte alls kan hålla i sina pengar, utan spelar eller dricker upp dem är det klart att det är bättre att lägga undan pengarna till exempelvis pension, lägger Börjesson till.
De tar tag i kunskapsluckan
Konsumenternas Bank- och finansbyrå ger dig kostnadsfri och opartisk vägledning. Dit kan du vända dig om du har klagat hos din bank eller ditt värdepappersbolag och fått ett besked som du inte är nöjd med, eller om du är allmänt intresserad av att veta vilka lagar och regler som gäller.
- Många har inte förstått produkten de köpt eller vilken risk de har tagit med sina sparpengar. Det är ofta konsumenter har svårt att förstå vad som är marknadsföring och vad som är rådgivning, säger Kristina Westerståhl, chef för Konsumenternas Bank- och finansbyrå.
När finanskrisen bröt ut ökade antalet frågor till Konsumenternas Bank- och finansbyrå om den statliga insättningsgarantin kraftigt. Insättningsgarantin innebär att om en bank försätts i konkurs garanteras varje kund viss ersättning. Kunderna ville inte riskera sina sparpengar och efterfrågade då ett säkert sparande. När insättningsgarantin höjdes från 250 000 kr till 500 000 kr och senare 50 000 Euro så minskade dessa frågor.
- När bolåneräntorna sjönk fick vi också en kraftig ökning av klagomål från många som nyligen bundit om sina lån till en relativt hög ränta. De menade att banken känt till den kommande räntesänkningen och borde ha informerat om denna. Vi fick också många samtal från konsumenter som inte observerat att deras bindningsperiod automatiskt förlängdes med samma bindningstid som föregående period om de inte meddelat banken att de önskade en annan bindningstid, förklarar Westerståhl.
Kanske kan man till viss del se det ökande antalet samtal som något positivt om det tolkas som att intresset för den egna ekonomin ökar i samband med kriser och spekulationer kring bubblor, men Westerståhl håller inte med.
- Nej någon sådan slutsats kan jag inte dra. Men i rådgivningen ser vi tydligt behovet av ökade kunskaper i privatekonomi för att konsumenterna ska kunna göra rationella val.
Ung Privatekonomi är ett skolinformationsprojekt som kämpar för att införa privatekonomi på skolschemat. Under läsåret 2008/2009 besökte de fler än 12 000 elever för att lära dem mer om hur de kan få sin ekonomi att växa.
- Vi märker att okunskapen är stor. De flesta gymnasieelever förstår vikten av att spara, men få har insett nyttan med att välja andra sparformer framför sparkontot, säger Sofie Eliasson, informationskoordinator på Ung Privatekonomi. Jag läste ekonomi på universitetet och inte ens där fick jag mer kött på benen när det kommer till privatekonomi. Det hamras in modeller och att kassa har konto 1910, men utbildning för att kunna hålla koll på kapitalmarknaden finns väldigt lite underlag, fortsätter Eliasson.
Politikernas inställning
Finansmarknadsminister Mats Odell har skrivit en debattartikel om behovet av den finansiella folkbildningen och målade upp en bild av hur finansiella beslut ofta bara är en biprodukt som konsumenten knappast reflekterar över. Istället är det exempelvis varumärket på en ny TV som spelar större roll än hur man betalar den, vem som erbjuder kredit och på vilka villkor.
Vad sker då rent praktiskt, hur vill våra politiker fylla det kunskapsgap som finns? På vem, eller vilka, vilar ansvaret att utbilda dagens ungdomar inom privatekonomi? Är det skolan, föräldrarna eller kanske ungdomarna själva som ska bära det största ansvaret? Denna ansvarsfördelning är de två politiska blocken relativt överens om. En sammanfattning av samtliga respondenters åsikter i denna fråga är att skolan har ett stort ansvar. Dock är det även upp till föräldrarna och inte minst ungdomarna själva att tillgodogöra sig adekvata färdigheter inom detta vardagsnära område.
Skolan har alltså ett stort ansvar när det gäller utbildning inom ämnet privatekonomi, men hur ser egentligen de olika politiska blocken på skolans roll i denna process? Valet närmar sig med stormsteg, så Stock Magazine bad samtliga riksdagspartier att presentera vad de rent praktiskt gör inom området.
Moderaterna (Genom Carl Johan Swanson, presschef)
- Vi moderater är positiva till att det förs en diskussion om vilka ämnen som ska ingå i grundskolan. Vi vill förändra dagens timplan som är föråldrad och istället ha undervisning och ämnen som går mer i takt med sin samtid. Vilka dessa ämnen är behöver utredas, men privatekonomi fyller en viktig funktion.
Kristdemokraterna (Genom Håkan Larsson, politisk sakkunnig)
- Vi arbetar bland annat aktivt med frågan inom regeringsarbetet, samt skriver motioner i riksdagen. Dessutom har vi ju Mats Odell, som har varit en av de främsta pådrivarna inom finansiell folkbildning. Bland annat har han givit i uppdrag till Finansinspektionen (FI) att undersöka svenskarnas kunskapsnivå och attityd, samt bjudit in andra relevanta organisationer att delta.
Folkpartiet (Genom Tina Acketoft, riksdagsledamot)
- Regeringen gav tidigare under mandatperioden FI i uppdrag att leda en satsning och samordning av privatekonomisk folkbildning bland annat med inriktning på skolans roll i frågan. Materialet har sammanställts på en webbadress (www.finanskunskap.se) som ska tillgodose att utbildningsmaterial i privatekonomi och finansiella tjänster görs lättillgängligt. Tanken är att olika aktörer (FI, tillsammans med andra myndigheter och intresseorganisationer) ska fylla sidan med länkar till det material och de kurser som finns. Tillsammans med olika upplysningsinsatser ska detta utgöra ett brett utbildningsmaterial i privatekonomi att tillgå för de skolor och lärare som vill höja ambitionsnivån när det gäller exempelvis hushållsekonomi eller samhällskunskap.
Centerpartiet (Genom Mikaela Munck af Rosenschöld, politisk sakkunnig)
- Vi driver frågan om att införa entreprenörskap på skolschemat. Vi vill också ha större bredd och djup i undervisningen, blanda teori och praktik. Ekonomi, till exempel, är lättare att ta till sig om man ser sin egen roll i det hela.
Socialdemokraterna (Genom Pelle Rödin, utbildningspolitisk sekreterare)
- Just nu avvaktar vi vad regeringen gör av Skolverkets förslag på läroplan och kursplaner. De sakkunniga i skolan måste ha ett rätt stort utrymme för hur själva undervisningen läggs upp, det ska inte detaljregleras av staten. Däremot kan vi från riksdagen arbeta för att skolan ska få så bra förutsättningar som möjligt. Därför driver vi att kommunerna ska få mer resurser till skolan, och att man ska styra resurserna mer efter skolornas och elevernas behov.
Miljöpartiet
Stock Magazine har tyvärr inte lyckats nå Miljöpartiet för en kommentar.
Vänsterpartiet (Genom Anders Thoré, utbildningspolitisk sekreterare)
- Vi har försökt lyfta frågan genom att till exempel skriva motioner i riksdagen.
