Vårt mänskliga beteende har gjort att börsen idag ser helt annorlunda ut än den gjorde som ung. Täta finanskriser har gjort oss rädda att investera våra besparingar på börsen samtidigt som globaliseringen och teknikens utveckling gör att vi människor reagerar tidigare och snabbare än förr. Men än är det inte dags att ta farväl av den snart 150 år gamla handelsplatsen.
Börsen föddes i mitten på 1800-talet med det huvudsakliga målet att förse bolag med kapital. Då investerades det huvudsakligen långsiktigt i företag med förhoppning om avkastning i form av delad vinst. Fundamentala värden såsom företagens intäkter, kostnader och vinster styrde. Men börsen blev likt ett nyfött barn påverkad av miljön från första andetaget.
Att spekulera är det nya normala
Börshandeln har utvecklats med hjälp av telegrafen, telefonen, telex, e-post, högsäkerhetsintranät och högfrekvenshandel. Grundtanken är dock densamma – en marknadsplats där aktier byter ägare. Affärerna på börsen går dock betydligt snabbare och handlar idag om mer än att bara köpa andelar i ett företag. I USA ägs i genomsnitt en aktie i 22 sekunder, något som självklart var omöjligt innan datorerna gjorde sitt intåg i börshandeln. Samtidigt görs idag 73 procent av alla affärer i USA av en programmerad dator. Siffran för Sverige är 55 procent. Nyligen fick vi också veta att 60 procent av alla ordrar på Stockholmsbörsen dras tillbaka inom en sekund och avslutas aldrig. Börsen har gått från att ha som mål att kapitalisera företag till en verksamhet som rör sig blixtsnabbt, med oändligt många fler investeringsmöjligheter än förr. Att spekulera har blivit det nya normala. Och som Benjamin Graham, som ofta kallas för ”värdeinvesteringens fader”, en gång sa handlar spekulation om att prognostisera psykologin på marknaden och att säkra vinster genom att veta mer om framtiden än vad marknaden vet. Börsen har vuxit upp. Arvet (fundamenta) har minskat i betydelse samtidigt som miljön (psykologin) har tagit en ny och betydligt större plats på den finansiella arenan.
Experterna om dagens börs
När kurserna rasar diskuteras ofta börsens framtid där börsens attraktionskraft ifrågasätts och alternativa placeringar lyfts fram. Volatiliteten på marknaden kritiseras betydligt mer i nedgång än i uppgång. Samma sak ser vi med robothandel. Enligt Patric Andersson, docent på Institutionen för Marknadsföring och Strategi vid Handelshögskolan i Stockholm, skrevs det under finanskrisen 2008 cirka 130 artiklar om psykologi+börsen i svenska dagstidningar. Under år 2005 skrevs det endast 20 stycken.
– När börsen går upp anses det bero på fundamenta. När börsen går ned anses det beror på psykologiska faktorer. Givetvis är detta en felaktig slutsats, ty psykologiska faktorer har stor betydelse både i såväl börsuppgång som börsnedgång. Psykologi har större betydelse för ekonomin än vad ekonomiska förståsigpåare tror, säger Patric Andersson.
Jan dinkelspiel, sverigechef för Nordnet bank, ser ett fortsatt stort intresse för börsen även om det direkta sparandet har gått ned något de senaste åren. Idag äger knappt 2,2 miljoner svenskar aktier direkt (det vill säga äger aktier direkt och ej via fonder) vilket kan jämföras med år 2005 då drygt 2,3 miljoner svenskar ägde aktier.
– Folkaktiernas tid är förbi. Tidigare skulle alla ha en aktie i Ericsson men så är det inte längre. Samtidigt som direktägande i aktier har minskat har sparandet växt, men nu genom att äga aktier via fonder. Stort utbud i kombination med en minskad risk gör fonder till ett mer intressant alternativ för den breda massan, säger Jan Dinkelspiel.
Till skillnad från svenskar i allmänhet, äger insiders idag mer aktier på Stockholmsbörsen än vad de tidigare gjort. Enligt Erik Lidén, ekonomie doktor och grundare till fondbolaget Scientia med en förvaltningsmodell som följer insiders, äger insiders och närstående personer idag aktier för totalt 310 miljarder kronor vilket är en ökning med 1650 procent sedan 1994 då insiders ägde aktier för knappt 18 miljarder kronor.
– Antal insiders som äger aktier har också ökat. I början av 1994 var antalet insiders på Stockholmsbörsen omkring 1600 och idag är de cirka 5100, en ökning med 220 procent, säger Erik Lidén.
Däremot finns det enligt Günther Mårder, vd för Aktiespararna, en ökad skepsis mot aktier som sparform, framförallt hos de yngre spararna. Index står idag på samma nivå som hösten 1999. Efter it-bubblan, finanskraschen och dagens skuldproblem finns det inte många framgångssagor för de yngre spararna att luta sig tillbaka på.
Den nya verkligheten förändrar oss. Vi som utgör marknaden är, trots all teknik, människor. Tätare finanskriser skapar rädsla och globaliseringen gör att vi springer fortare och byter riktning oftare än någonsin.
Täta finanskriser skapar rädsla
Våra hjärnor och kroppar reagerar på samma sätt när vi står inför en fysisk som "psykologisk" fara. Två små mandelformade delar i vår hjärna, amygdala, reagerar blixtsnabbt vid en potentiell risk. Amygdala hjälper oss att fokusera på något okänt eller något som upplevs som skrämmande. I närvaro av fara kan den som tvekar gå förlorad.
Dagens sociala tryck och decennier av tradition har fått oss att se pengar som tryggt, bekvämt och ett viktigt redskap för överlevnad. ”Pengar representerar det som upprätthåller liv och bevarar oss som organismer i vår värld” säger Antonio Damasio, hjärnforskare verksam som föreståndare på USC:s Brain & Creativity Institute i Kalifornien i artikeln ”Fear” av Jason Zweig. Ser man på pengar i detta ljus är det lätt att förstå att förlust av pengar kan skapa samma reaktion som att stöta på en fysisk fara. Hjärnröntgen har kunnat påvisa att amygdala reagerar starkt på en finansiell förlust. Även lång tid efter förlusten finns minnet kvar som ett ”ärr” och kan skapa en stark motvilja att investera igen.
Den snabbspringande flocken påverkar börsen
Djur i grupp är mer känsliga för risk än ensamlevande. Flocken har helt enkelt fler antal ögon, öron och näsor som har möjlighet att upptäcka faror. Ju större gruppen är desto tidigare och snabbare tenderar den att reagera. Det är ingen skillnad på oss människor. Ju fler som reagerar på en nyhet desto större är sannolikheten att vi också gör det.
Globaliseringen och teknikens snabba utveckling har gjort att vi nås av världsnyheter dygnet runt i realtid. Världens länder handlar med varandra i så stor utsträckning att även om ett litet land får problem påverkas hela världen på ett eller annat sätt. Vår flock har vuxit och blivit global.
Alf Riple, som i snart 20 år har analyserat den finansiella marknaden bland annat som chefstrateg på Nordea, kommer nästa år ut med en bok om hur man använder psykologin till sin fördel på marknaden. Han beskriver flocken både som genial och vansinnig som ofta är klokare än den klokaste individen bland dem.
– Deltagare i ”Vem vill bli miljonär” har i regel mycket större nytta av att fråga publiken än sin klokaste vän. Problem uppstår när vi börjar kopiera varandra som vi ofta gör på finansmarknaden. Vi köper en aktie därför att den rekommenderas av analytiker, för att tidningarna skriver om bolagets ljusa utsikter eller bara för att den verkar ”gå bra” just nu. Då tar prissättningen farväl från fundamenta och felprissättningar eller finansiella bubblor uppstår. Konsten är att upptäcka när åsikterna börjar bli för samstämda. När alla sjunger med på refrängen är det dags att byta skiva, säger Alf Riple.
Det gör ont att inte följa flocken
I en studie bads försökspersoner uppskatta om två tredimensionella objekt var lika till utseendet. Ibland fick personerna som testades göra sin uppskattning i isolering och ibland fick de samtidigt se fyra andra försökspersoners svar (på datorer). De andras svar var manipulerade av testpersonalen utan försökspersonernas vetskap. När uppskattningen gjordes i isolering svarade personerna rätt i 84 procent av fallen. När de fyra andra (datorerna) svarade fel svarade försökspersonerna rätt 68 procent av gångerna. När försökspersonerna kunde se allas svar svarade bara 59 procent av dem rätt. Hjärnröntgen visade att när personerna svarade som gruppen minskade aktiviteten i frontala cortex i hjärnan där amygdala sitter. När personerna svarade i motsats till de andra i gruppen kunde man se en intensiv aktivitet i området. Aktiviteten är ett tecken på den känslomässiga belastningen som skapas när vi står upp för vad vi tror på. Social isolering, när vi går emot gruppen, aktiverar samma delar av hjärnan som aktiveras av fysisk smärta. Vi följer alltså inte gruppen för att vi medvetet väljer det, utan för att det gör ont att låta bli.
Om finansiella nyheter alltså gör att vi känner oss oroliga, överraskade, upprymda eller rädda är sannolikheten stor att andra investerare känner detsamma. När alla nås av samma nyheter i realtid och samtidigt kan se alla andras reaktioner finns det stor risk för att vi alla springer, utan att riktigt veta varför, för att inte riskera att bli ensam kvar med faran.
Börsen har haft en fantastisk uppväxt – och än säger vi inte farväl!
Sedan Stockholmsbörsens etablering 1863 har börsen gått ifrån att vara en fysisk handelsplats till att bli ett globalt forum för investeringar och spekulation. Den har gått igenom kris efter kris men har varje gång kommit tillbaka starkare. Idag står världen inför ännu en finanskris. Kanske är det samma kris som år 2008 och vi är rädda för att återigen satsa våra besparingar och framtida försörjning på en marknadsplats vi har tappat förtroendet för.
Men det betyder inte att börsen är nära ett farväl. Det finns fortfarande ett stort intresse för att äga aktier, och insiders handlar som aldrig förr. Börsen har klarat värre kriser än denna. Att börsen kommer att se annorlunda ut i framtiden kan vi vara säkra på. Det kommer vårt mänskliga beteende att se till. Och det kallas utveckling.
