Vi läser om den ena miljökatastrofen efter den andra. Enligt flera experter befinner vi oss vid ett synnerligen avgörande vägskäl. Oron för eventuella miljöförändringar märks på det politiska så väl som på det teknologiska området. Även bland aktörerna på de finansiella marknaderna märks ett ökat miljöfokus.
På senare år har det talats allt mer om hur man på ett innovativt och värdeskapande sätt kan väva in hållbarhetsperspektivet i kapitalförvaltningen, det vill säga hur man ska få investeringsstrategierna att fungera även om större och mer omfattande förändringar sker i omvärlden som till exempel miljöförändringar. Det är en fråga som engagerar många investerare och med dagens allt varmare vindar har den fått större fokus bland placerare runt om i världen. Särskilt tydligt är det bland stora internationella investerare som både är villiga och kapabla att ta på sig den aktiva ägarroll som krävs för att hållbarhetsfrågor ska beaktas. Ett ökat fokus på miljöaspekter när investeringsbeslut skall tas, hävdar de sakkunniga, kräver ett långsiktigt perspektiv.
Revolution eller evolution?
I grund och botten är motivet för att äga aktier att man får en tillräckligt hög avkastning. Med andra ord handlar det om att ta del av företagets nuvarande och framtida vinster. För att veta vilket pris som är rimligt att betala för en enskild aktie måste man därför göra en bedömning av hur det kommer att gå för företaget längre fram i tiden. Frågan är om det krävs en total förändring av investerares sätt att analysera och värdera olika aktier, för att kunna ta ställning till hur olika effekter av klimatförändringarna kan tänkas påverka olika branscher och företag. Eller om det först och främst handlar om att utveckla de traditionella analysmodeller, som redan idag används av analytiker och investerare?
Den traditionella analysen
En traditionell bedömning av ett företags värde grundar sig i stora drag på två generella aspekter: vilka faktorer man väljer att ta hänsyn till och vilken tidsperiod man väljer att använda sig av. Denna traditionella analysform, som kallas kassaflödesanalys, kan vara mer eller mindre långsiktig. Idag finns det en stark tendens att lägga väldigt stor vikt vid de första åren i analysen vilket enligt många experter kan leda till att man får en missledande uppfattning om vad som kommer att hända på längre sikt. ”Garbage in, Garbage out” är ett uttryck som man ibland använder sig av. Man menar att det inte spelar någon roll hur sofistikerad en modell är, om man stoppar in fel saker i den så får man också ut ett felaktigt resultat.
Långsiktigheten i fokus
Om då fokus ligger på de närmaste åren kommer analysen inte säga särskilt mycket om det som händer på 10 till 20 års sikt. Enligt Tomas Franzén, chefstrateg på Andra AP fonden, är det nödvändigt att ha ett långsiktigt perspektiv om man vill inkludera klimatförändringarnas påverkan på olika företag och deras långsiktiga vinstutveckling.
– Om ägarna av ett aktiebolag mest är intresserade av att veta hur det kommer att gå för bolaget de närmaste tre åren kommer också ledningen i bolaget med stor sannolikhet att lägga sitt fokus på just de åren, säger Tomas som gärna vill se en förändring i investerares tidsperspektiv.
– Vilket tidsperspektiv man bör applicera vid investeringsbeslut är en fråga som flitigt diskuteras i finansvärlden. En del hävdar att alla investeringar, oavsett form, måste ske på många års sikt, medan andra tillämpar ett mer kortsiktigt synsätt. Visst är det så att många av oss gärna omfamnar ”kortsiktighetstänket” i livets olika skeenden då vi vill se snabba resultat och därför gärna låter impulserna styra. Men kanske hade det varit bättre för oss om vi inte lät oss påverkas allt för mycket av kvartalsrapporter och det kortsiktiga nyhetsflödet om vad som sker i olika företag, tillägger Tomas Franzén och fortsätter;
– Om investerarna skulle skifta fokus och blir mer långsiktiga när de värderar bolagen, motiverar det också i sin tur företagsledningen till att inta ett mer långsiktigt och hållbart perspektiv. Det blir då lättare för ledningen att motivera sina investeringar som ger avkastning först efter många år.
Koldioxid som praktiskt exempel
Tänk dig att du befinner dig 20 år framåt i tiden. Du är en stor ägare i ett tillverkningsföretag. Avkastningen är god och du känner dig ganska nöjd över din investering. Allt verkar vara frid och fröjd. Men en dag händer något som får världsmarknaden att storkna. Politikerna har efter långa och hårda diskussioner beslutat att införa en skatt på koldioxidutsläpp. Vad kommer nu att hända med ditt företag? Om företaget varit förutseende tidigare år och investerat i klimatsmarta lösningar för att minska koldioxidutsläppen kommer påverkan att bli begränsad. I bästa fall kan avkastningen kanske till och med bli ännu bättre än vad man ursprungligen trodde. Om företaget däremot inte vidtagit åtgärder utan har ett fortsatt stort utsläpp av koldioxid kommer påverkan på resultatet att bli väsentligt större och negativt för aktieägarna.
När man talar om klimatförändringar talar man generellt sett om förändringar som ligger ganska långt fram i tiden. Det är därför många anser att man bör vidga sin tidshorisont när man värderar en investering. En investering som ger en hög avkastning på lång sikt behöver inte göra det på kort sikt. Utan en skatt på koldioxid innebar den klimatsmarta investeringen endast en kostnad som i sig själv minskade företagets vinst, men efter det att en skatt blir införd så vänds den kostnaden istället till en vinst. Förenklat kommer företaget i exemplet ovan lyckas med att säkra en starkare vinstutveckling om de har ett längre tidsperspektiv och på så sätt har tagit hänsyn till denna framtidsfaktor som påverkar företagets lönsamhet. Men till det företag som istället ignorerat denna eventuella framtidsfaktor och som bara har fokuserat på den kortsiktiga goda avkastningen är det bara att skaka på huvudet i besvikelse.
Utsläppsrätter här för att stanna
Redan i slutet av år 1997 fastställdes en internationell överenskommelse om utsläppshandel som beskrivs i Kyotoprotokollet. Enligt den omfattas idag vissa branscher och företag av utsläppsrätter. Om ett företag kan minska sina utsläpp under den kvot som de tilldelas kan dessa företag sälja sina rätter vidare, med vinst, till de företag som inte lyckats minska sin utsläpp. Inför FN:s klimatkonferens i Köpenhamn år 2009 fanns det förhoppningar om att ett handelssystem med utsläppsrätter skulle utvecklas till att omfatta väsentligt fler företag och branscher, så blev dock inte fallet och det var en av de besvikelser som följde efter konferensen. Ett utbyggt system av utsläppshandel förbättrar möjligheten att integrera miljöförändringarnas effekter på företagen, men det förutsätter att analyserna av företagen också utvidgas till att beakta den här framtida kostnaden för företagen och låta det vara en viktig del av investeringsbesluten.
Enligt naturvårdsverket pågår förberedelser inom EU för den kommande handelsperioden med start år 2013. En rad förändringar väntar, bland annat sätts ett gemensamt EU-tak för utsläppen samtidigt som systemet utvidgas till att omfatta fler sektorer och gaser. Åtgärderna syftar till att förbättra och ytterligare harmonisera gemenskapens system för handel med utsläppsrätter. Det råder fortfarande delade meningar om hur stora och omfattande klimatförändringarna är där vissa opinionsbildare hävdar att problemen är kraftigt överdrivna. Trots det vidtas det på flera olika håll åtgärder som syftar till att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser, åtgärder som kan komma att påverka hur investerare värderar olika bolag.
Hur ska då investerare värdera miljön? Experterna på området menar att det i grund och botten handlar om en omställning från kortsiktigt förhållningssätt till ett längre och bredare synsätt på investeringar samt att utveckla analysen till att ta hänsyn till yttre samhällsfaktorer som till exempel miljön. Det handlar om att vara förutseende och tänka flera år in i framtiden. Frågan är hur vår värld skulle se ut om allt fler investerare tillämpade det synsättet på sina investeringar. Det är en spännande tanke som vi kanske en dag kan få svaret på.
