Odling av svenska jätteräkor vid pappersbruk*
Odlingen av jätteräkor i tropiska länder leder idag ofta till kraftig miljöförstöring och miljöorganisationer kräver köpbojkott. Men nu har forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet tagit fram en metod att odla jätteräkor i spillvatten från pappersbruket i Hallstavik.
Jätteräkor, som också brukar kallas tigerräkor, gambas eller scampi, är populära på sushi och i wokpannor. Men den storskaliga räkodlingen i till exempel Sydostasien har lett till en omfattande förstöring av mangrovesträsk. Ofta används dessutom förbjudna bekämpningsmedel och antibiotika vid odlingen.
Men nu har Matilda Olstorpe, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, arbetat fram en miljövänligare metod att odla jätteräkor ihop med den tropiska vitfisken Tilapia med hjälp av spillvärme och sockerrester från pappersbruket i Hallstavik.
Tanken är att jätteräkorna matas med bakterier och jästsvampar, så kallade "bio-floc", som växer till av sockerrester från pappersbruket. Spillvärme från bruket värmer dessutom odlingsbassängerna på land och vattnet cirkulerar runt i ett slutet system så inga smittor ska kunna spridas till havet.
Mikroorganismerna ger också räkorna och fiskarna ett skydd mot sjukdomar och avföringen äts snabbt upp av mikroorganismerna som gör om den till ny proteinrik fiskmat. På så sätt sparas vildfisk från att bli fiskmjöl.
Matilda Olstorpe är också VD för det nystartade bolaget Vegafish. Hon hoppas att en pilotanläggning är klar nästa år och om allt går enligt plan så finns de första svenska jätteräkorna i butik om två år.
– Vi behöver ungefär 2 års tid nu för metodutveckling eftersom vi nu försöker binda ihop kända tekniker och resurser till en ny metod. Men i slutet av den här 2-års perioden bör man kunna få ut mindre leveranser, säger hon.
*Pappersbruket i Hallstavik heter Holmen och pappret i Stock Magazine tillverkas där.
Av: Carin Fock
