En guldtacka i var mans ficka. Det menar analytikern Marc Faber vara den bästa lösningen på en osäker kreditmarknad. Råvarumarknaden brukar generellt vara den bransch som reagerar sist på konjunkturförändringar. Men nu har butterfly-effekten nått även den och för kunniga investerare finns det både en och annan krona att tjäna.
Under de senaste årens högkonjunktur har råvarupriserna, som en konsekvens av all ny produktion som dragits igång runtom i världen, skjutit i höjden. Även om vindarna vände under höstens finanskris ligger priserna för guld, koppar och järnmalm fortfarande på all time high. Eftersom råvaruproducenterna ligger sist i ledet mellan konsument och producent brukar de också vara sist i att skära ner i sin produktion under en lågkonjunktur. Först när verkstadsindustrin bromsats upp försvinner beställningarna, vilket ofta leder till att råvaruproducenterna hinner producera mer än vad efterfrågan kräver och då sjunker priserna.
- Den sannolikt dominerande effekten av kreditåtstramningen i finanskristider är att det finns råvaruaktörer som håller fysiska lager, av till exempel sommarens skörd av vete, som tvingas sälja denna eftersom de har svårt att finansiera lagren, menar Thorbjörn Iwarsson, råvaruchef på Handelbanken Capital Markets. Kreditåtstramningen har alltså en direkt effekt som är gemensam på alla tillgångsmarknader, även råvarumarknaden. Därför har i princip nästan alla råvaror också fallit i värde.
Olika råvaror påverkas dock olika mycket av krisen. Om vi tittar på metallindustrin har det största produktionsbortfall relativt världsproduktionen varit av zink och nickel. Det är också för dessa metaller som prisfallet varit som djupast. Gruvnäringens viktigaste metaller guld och koppar står för mer än hälften av det totalt producerade värdet på gruvnivå. De är de klara vinnarna.
- Även om järnmalmspriset väntas gå ned cirka 20-30% vid årets förhandlingar i april så kommer prisnivån ändå att vara högre än år 2006, som var ett mycket bra år för järnmalmsproducenter, säger Martin Jansson, mineralekonom på Raw Materials Group.
En metall som historiskt nästan alltid tenderat att gå bra när resten av marknaden går dåligt är guld. Generellt ses guld inte bara som en råvara utan också som ”pengar” och betalningsmedel. En allt vanligare trend hos investerare är att i osäkra tider köpa guld istället för att lägga sitt kapital i ett bankkonto.
- Vid de tillfällen i historien när ekonomin helt spårat ur i hyperinflation, konfiskatoriska skatter eller sammanbrott i banksystemet har guld ensamt varit kvar som "bevarare av värde" på sparade pengar, menar Martin Jansson.
Den schweiziske analytikern Marc Faber, ofta kallad Dr Doom på grund av sin pessimistiska framtidssyn på finansvärlden, rekommenderar alla investerare att äga en guldtacka eller två.
- Papperspengar kommer att fortsätta förlora värde i förhållande till fysiska tillgångar. Du kan kanske inte förvara uran i din frus byrålåda, men guld kan du alltid ha hemma, säger Marc Faber som själv lagt undan 300 kilo av ädelmetallen.
Efter regn kommer solsken. Så fort utbudet anpassat sig till efterfrågan kommer marknaden komma i balans igen. För energi- och industrimetallerna bör den kraftiga inbromsningen lätta så småningom, och då kan det vara dags att vara på hugget som investerare.
- Det stora antalet tillbakadragna gruvprojekt tror vi kommer att slå tillbaka på industrin inom något eller några år när efterfrågan har kommit igång igen, menar Marin Jansson. Gruvindustrin kommer då att befinna sig ett läge med få nya projekt färdiga att ta till produktion samtidigt som efterfrågan på metall ökar. Detta kan mycket väl leda till en ny kraftig prisuppgång i metallpriserna. Om den dessutom späds på utav investeringar i råvarukontrakt av finansiella aktörer så kan prisuppgången bli än värre än under 2004-2007.
Hur ska man tänka som investerare? När kan det vara dags att ge sig in i råvarumarknaden? Thorbjörn Iwarsson anser att en tydlig indikator är den ordinarie aktiemarknaden.
- Råvaror används av industrin när den går på högvarv. Aktier brukar försöka diskontera konjunkturuppgången. Det är därför rimligt att först se en kursuppgång på aktiemarknaden och sedan en uppgång på råvarumarknaden.
En strategi som man kan använda sig av är alltså att vänta på stigande aktiekurser och någon eller några månader efter en hållbar sådan och sedan börja köpa råvaror igen.
- Dock inte guld som kan få sjunkande kurser om ekonomins risker avtar, menar Iwarsson. Guld handlas nu till ett premium till såväl olja som silver. Men skulle världens stabilitet fortsätta att försämras kan guld fortsätta att stiga i pris. Osvuret är kanske säkrast, alltså att inte lägga alla ägg i samma korg.
Råvarupriserna kommer troligtvis även ge ett flertal möjliga effekter på aktiemarknaden.
- De nu avsevärt lägre priserna på stål, zink och nickel ger välbehövliga kostnadsbesparingar på insatsvaror för råvaruintensiva tillverkningsbolag, säger Martin Jansson. De bolag som fortfarande har en god marknad för sina produkter i kombination med stora kostnadsbesparingar för råvaruinköp kan nu vara väldigt lågt värderade på grund av att de fått se sina börskurser falla dramatiskt i den allmänna nedgången på börsen.
Bolag som säljer gruvutrustning är dessutom också beroende av metallpriserna, då dessa styr lönsamheten i gruvindustrin.
-Även om de för gruvindustrin viktigaste metallerna klarat sig relativt bra så har det allmänt försvårade finansieringsklimatet gjort att gruvbolagen stoppar stora delar av sina investeringar. Även bolag med bra balansräkning stoppar investeringar då offensiva strategier inte bemöts väl av aktiemarknaden i dessa dagar, menar Martin Jansson.
Råvarurallyt har således bara börjat och även om det finns stora möjligheter att få god avkastning kan det vara vist att vara försiktig i sina investeringar. I en värld där geopolitik spelar en allt större roll, blir de globala handelsflödena också svårare att förutse. Det som stiger snabbt brukar oftast falla med samma hastighet och det som stiger högt har också lång väg att falla.
